Kategoriregler
Diskussioner om spårvägar, tunnelbanor, lokalbanor och förortsjärnväg med reguljär lokaltrafik. Ej fjärrtrafik på järnväg odyl. Allmänna forumregler
Spårvagnen skrev: ↑onsdag 10 september 2025 12:59
Nej det är ingen myt om tillverkningsprocessen kring tekniken med batterier. Det finns ett antal undersökningar internationellt kring tillverkningsprocessen kring batterier. En av dem är tex IVL (Svenska Miljöinstitutet för Energimyndighetens och Trafikverket). Man har granskat växthusgasutsläpp och energiförbrukning vid produktion och återvinning av litiumjonbatterier. Elbilen blir "lönsam" efter ett par år då förbränningsmotorn ger utsläpp men ett eldrivet fordon har aldrig gett något utsläpp vid driften. Elsparkcykeln tex är en miljöbov då tillverkningsprocessen generar stora utsläpp jämfört med en sparkcykel utan batterier.
Samma sak gäller för solpaneler, vindkraftverk och inte minst kontaktledningar. Alla dessa tekniker har en återbetalningstid på några år, vilket är en bråkdel av deras långa livslängd. Batteridrift har fördelen att batterierna kan laddas när det finns ett överskott i elnätet. Kontaktledningsdrift kan ändå behöva batterier för energilagring när det inte blåser och solen inte skiner. Vidare är nya batterikemier som Na-jon och Li-S mer resursmässigt hållbara. NMC är ju på utgående.
Spårvagnen skrev: ↑onsdag 10 september 2025 12:59
Tekniken med att lagra el via tex vätgas kan diskuteras men har tekniken utvecklats såpass mycket att det inte går åt ungefär 3kWh för att producera 1 kWh el som har lagrat i vätgasen? I varje fall med de tekniker som finns tillgängliga idag går det åt en hel del energi för att producera vätgasen också.
De tekniker som jag känner till att "lagra" el är följande:
1 Batterier
2 Vattenresrvoarer
3 Vätgas
En fjärde möjlighet att lagra energi kan vara svänghjul
Eluppvärmd ångpanna kan också lagra energi .
Ja, dessa fem sätt att lagra energi (elektrisk energi, lägesenergi, kemisk energi, rörelseenergi samt värmeenergi) är de vanligaste. Se även Wikipedia-artikeln.
Senast redigerad av Enceladus den torsdag 11 september 2025 14:18, redigerad totalt 1 gånger.
Lemanic skrev: ↑måndag 08 september 2025 23:02
Hur skulle dessa linjer se ut dragna på en karta? Har lite svårt att se hur det här kommer att se ut uppifrån.
Linjerna 1, 2 och 8 övervägs att spårvägskonverteras.
Jeff skrev: ↑tisdag 09 september 2025 20:15
En fördel som Umeå har är att efter branden 1888, är att staden byggdes upp med breda gator som brandskydd. Så utrymmet finns i centrum.
Mest ultimata spårvägslijen i Umeå anser jag vara en linje från Umedalen till Tomtebo via centrum, universitet, sjukhuset och Ålidhem.
Lemanic skrev: ↑måndag 08 september 2025 23:02
Hur skulle dessa linjer se ut dragna på en karta? Har lite svårt att se hur det här kommer att se ut uppifrån.
Linjerna 1, 2 och 8 övervägs att spårvägskonverteras.
Jeff skrev: ↑tisdag 09 september 2025 20:15
En fördel som Umeå har är att efter branden 1888, är att staden byggdes upp med breda gator som brandskydd. Så utrymmet finns i centrum.
Mest ultimata spårvägslijen i Umeå anser jag vara en linje från Umedalen till Tomtebo via centrum, universitet, sjukhuset och Ålidhem.
D.v.s. halva linje 1 och halva linje 8.
Ja, det framgår ju redan av trådinledarens inlägg.
Kollektivtrafikplan 2024-2027 (Umeå) skrev:Säkerställ att gatuutrymmet i första hand rymmer 21-metersbussar men också
långsiktigt spårbunden trafik längs de största stråken i första hand linjerna 1, 2 och
8.
Så kommer turen till Soccomoro alias Jazzbacillen alias dr Cassandra Nöjdh alias Durkdrivna Doris etc. (ljudkonst av Lars-Gunnar Bodin): "Låt oss tala klarspråk och rinna ut i sanden".
Linjerna 1, 2 och 8 övervägs att spårvägskonverteras.
Jag kommer inte från Umeå, så jag har inte den kännedomen. Kartan du bidrog med är en karikatyr, som alltid med stadstrafikkartor. Hur skulle dragningarna se ut på en karta?
Linjerna 1, 2 och 8 övervägs att spårvägskonverteras.
Jag kommer inte från Umeå, så jag har inte den kännedomen. Kartan du bidrog med är en karikatyr, som alltid med stadstrafikkartor. Hur skulle dragningarna se ut på en karta?
Du menar att kartan är schematisk? Det är inte en karikatyr.
Ja ja. Kunde inte rätta termen bara. Problemet kvarstår, då VBT/Umeå Kommun inte verkar ha en AR/GIS-karta över linjerna som alla andra, och Google Maps är inte tillförlitlig för fem öre.
Så kommer turen till Soccomoro alias Jazzbacillen alias dr Cassandra Nöjdh alias Durkdrivna Doris etc. (ljudkonst av Lars-Gunnar Bodin): "Låt oss tala klarspråk och rinna ut i sanden".
Enligt den länkade trafikplanen i huvudinlägget så ökade resandet i Umeås stadstrafik med 100% på 10 år mellan 2009-2019. Befolkningen växte under perioden med 15%. Det är ju en massiv ökning. Vad är framgångsreceptet?
X12 skrev: ↑tisdag 16 september 2025 12:25
Enligt den länkade trafikplanen i huvudinlägget så ökade resandet i Umeås stadstrafik med 100% på 10 år mellan 2009-2019. Befolkningen växte under perioden med 15%. Det är ju en massiv ökning. Vad är framgångsreceptet?
Hur många var antalet resor per invånare 2009 resp 2019? Hur står sig detta mot andra svenska städer i samma storleksklass (Jönköping, Helsingborg, Lund etc?)
/UB
Pendeltåg till N Botkyrka, NU! Pengar finns ju...
Når det blir streng vinter i Oslo og Trondheim er sporvognene de eneste som kan kjøre normalt. Så det skulle ikke være noe stort problem i Umeå. Moderne sporvognenr kjører med superkondensatorer og lader noen sekunder på hver holdeplass, så man trenger heller ikke mage tunge batterier. Om 30 år finnes ikke kontaktledning.
/jes skrev: ↑söndag 28 september 2025 15:40
Alla som studerar i Umeå är kanske inte folkbokförda där men utnyttjar kollektivtrafiken.
Man ska numera vara skriven på den ort där man huvudsakligen har sin nattvila. Det gäller även studerande.
Tack, tack för att du skriver mig på näsan. Jag vet att reglerna numera är sådana och de är ju till att följas. Nu kan det vara för dem som tvingas hoppa mellan andrahandslägenheter innan man får studentlägenhet, att det är mera praktiskt att vara skriven på sin hemort eller annorstädes. När jag låg i Lund 1968-1972 fick man inte folkbokföra sig där. Idag finns dessutom nätläkare, sådan service fanns inte förr.
Ulrik Berggren skrev: ↑söndag 28 september 2025 14:54
Hur många var antalet resor per invånare 2009 resp 2019? Hur står sig detta mot andra svenska städer i samma storleksklass (Jönköping, Helsingborg, Lund etc?)
2010 var invånarantalet ca 79 600, och 2020 var det ca 92 000. Det totala resandet anges till 9,7 miljoner resor under 2019, hälften av det blir 4,85.
Antalet resor per capita och år har alltså ökat från ca 60 till 105.
Jämfört mot några andra städer i ungefär samma storlek som jag kan hitta uppgifter om:
Tror at Umeå har korridorer som er bra for sporvei. Linje 1 er en tung linje sin godt kunne ha vært sporvei. Men avstandene er store og dermed byggekostnadene. Klimaet i Umeå er ikke noe problem. Det finnes mange sporveissteder som har minst like like mye snø og kulde. Sporveiene i Tyskland blir stoppet av snø, men ikke i Norge eller Sveits.