Centralstaden byggs för 20-25 mdr kr, men var är spåren?

[Per Lind]

Det kanske bara är så enkelt att det inte specifikt ingick i Jernhusens uppdrag till arkitektfirmorna att lägga in en förlängning ev spårvägen. Tror det står någonstans att Klarabergsgatan ska vara för gång- cykel- och kollektivtrafik eller någon sedan svepande formulering. I det fortsatta detaljplanearbetet gäller det att få dit spåren. Att man avbröt vidaredragningen mot Kungsholmen berodde ju delvis på det skick Klarabergsviadukten är i och planerna på en överdäckning. När man ändå satsar miljarder på ny överdäckning torde nya spår i det sammanhanget bl en mycket liten del. Hoppas bara att Trafikförvaltningen ligger på i den frågan.

Anläggningen i sig kostar säkert inte så mycket. Det som kostar är markanspråket. Det vill säga den yta som spår och hållplats och plattformsanslutningar tar upp och hela volymen av luft ovanför anläggningen. Detta är volymer som Jernhusen kommer att vilja bebygga och sälja eller hyra ut. Det är därför de inte har med en spårväg. Kravet på spårväg måste komma utifrån.

Fördelen med spårväg är att den mycket väl kan byggas inne i ett hus. I Den Haag har man t.o.m. en vagnhall i bottenvåningen på ett bostadshus.
-Per

[twr]

Det kanske bara är så enkelt att det inte specifikt ingick i Jernhusens uppdrag till arkitektfirmorna att lägga in en förlängning ev spårvägen. Tror det står någonstans att Klarabergsgatan ska vara för gång- cykel- och kollektivtrafik eller någon sedan svepande formulering. I det fortsatta detaljplanearbetet gäller det att få dit spåren. Att man avbröt vidaredragningen mot Kungsholmen berodde ju delvis på det skick Klarabergsviadukten är i och planerna på en överdäckning. När man ändå satsar miljarder på ny överdäckning torde nya spår i det sammanhanget bl en mycket liten del. Hoppas bara att Trafikförvaltningen ligger på i den frågan.

Anläggningen i sig kostar säkert inte så mycket. Det som kostar är markanspråket. Det vill säga den yta som spår och hållplats och plattformsanslutningar tar upp och hela volymen av luft ovanför anläggningen. Detta är volymer som Jernhusen kommer att vilja bebygga och sälja eller hyra ut. Det är därför de inte har med en spårväg. Kravet på spårväg måste komma utifrån.

Fördelen med spårväg är att den mycket väl kan byggas inne i ett hus. I Den Haag har man t.o.m. en vagnhall i bottenvåningen på ett bostadshus.
-Per

Helt rätt, det skulle vara en intressant lösning. Men även i det fallet är det en hel del volym man tar upp. Och jag är inte säker man att man är beredd på så kreativa lösningar i Stockholm.

[X12]

Behöver spårvägen ta upp särskilt mycket volym? Om gatan blir stor nog för busstrafik så ska väl spårvagnarna också få plats inom samma utrymme eller?

[twr]

Behöver spårvägen ta upp särskilt mycket volym? Om gatan blir stor nog för busstrafik så ska väl spårvagnarna också få plats inom samma utrymme eller?

Ja, det beror förstås helt på hur man utformar. Om man även ska ha en hållplats, vilket jag tycker att man borde, är det kanske 80•20 meter och så kanske tio våningar högt (om det inte är inomhus). Det blir i storleksordningen 15 000 BTA.

[Anders Hanquist]

Har inte detaljstuderar förslaget. Men "volym"? Hur då? Ska man bygga över Klarabergsgatan/viadukten med hus?? Låter märkligt. Annars lägger man väl spår i gatan och har hållplats där bussarnas ska stanna? Om det inte finns några beslut att bygga vidare mot Kungsholmen så bör man väl i vilket fall förbereda. Så lär man ha gjort på den nya Slussbron (den så kallade "guldbron"). Det ska inte var "hopplöst" att lägga spår i framtiden. I det här fallet kan man ju gjuta rännor som man fyller med asfalt om inga spår läggs i samband med bygget.

[twr]

Har inte detaljstuderar förslaget. Men "volym"? Hur då? Ska man bygga över Klarabergsgatan/viadukten med hus?? Låter märkligt. Annars lägger man väl spår i gatan och har hållplats där bussarnas ska stanna? Om det inte finns några beslut att bygga vidare mot Kungsholmen så bör man väl i vilket fall förbereda. Så lär man ha gjort på den nya Slussbron (den så kallade "guldbron"). Det ska inte var "hopplöst" att lägga spår i framtiden. I det här fallet kan man ju gjuta rännor som man fyller med asfalt om inga spår läggs i samband med bygget.

I förslaget är gatan betydligt smalare än idag och är dessutom inte rak utan snirklar sig fram och tillbaka. Vilket förstås beror på att Jernhusen vill maximera exploateringsintäkter. Att bygga en hållplats, som jag föreslår minskar då den bebyggda volymen jämfört med vad Jernhusen hoppas på.

[Enceladus]

Kan någon av de närliggande broarna, d.v.s. Kungsbron eller Stadshusbron, vara ett alternativ till Klarabergsviadukten? Den stora fördelen med Klarabergsviadukten är att det blir ett väldigt smidigt byte till såväl tågstationen som bussterminalen, men en stor nackdel är att det blir problematiskt att fortsätta längs Kungsholmsgatan då Kronobergsparken tar vid efter Polhemsgatan.

I och för sig är det inte heller lätt att avvika från Klarabergsviadukten. Det är väl bara Vasagatan som har tillräckligt med utrymme. Därifrån borde det dock inte vara så svårt att ta sig till Kungsgatan och Kungsbron. Tyvärr verkar det inte finnas någon naturlig väg till Stadshusbron. Annars hade en hållplats utanför Stockholms centralstation varit ett acceptabelt alternativ.

Kungsbro strand är ett sätt att ta sig till Fleminggatan och vidare mot Fridhemsplan utan att offra den där bekväma hållplatsen på Klarabergsviadukten, men går det att dra spår på Kungsbroplan med nuvarande trafiklösning? Den bästa lösningen för kollektivtrafiken vore nog att köra igenom (eller under) Kronobergsparken...

[Odd]

Det kanske bara är så enkelt att det inte specifikt ingick i Jernhusens uppdrag till arkitektfirmorna att lägga in en förlängning ev spårvägen. Tror det står någonstans att Klarabergsgatan ska vara för gång- cykel- och kollektivtrafik eller någon sedan svepande formulering. I det fortsatta detaljplanearbetet gäller det att få dit spåren. Att man avbröt vidaredragningen mot Kungsholmen berodde ju delvis på det skick Klarabergsviadukten är i och planerna på en överdäckning. När man ändå satsar miljarder på ny överdäckning torde nya spår i det sammanhanget bl en mycket liten del. Hoppas bara att Trafikförvaltningen ligger på i den frågan.

Det finns inga planer på en västlig förlängning av Spårväg City i Trafikförvaltningens Kollektivtrafikplan 2050. Således har Trafikförvaltningen inga intressen att bevaka i denna fråga. Visserligen planeras en sammankoppling med Lidingöbanan, och då kan det behövas en vändslinga i närheten (förslagsvis vid Bolinders plan) för att öka vändkapaciteten...

Det är ju just det. Om man planerar att livslängden för det nya området sträcker sig till 2050 så är väl resonemanget rimligt men det är sannolikt att byggnationerna kommer finnas kvar långt efter 2050 och då är det rimligt att man faktiskt har en plan för det eftersom det är förutsägbart.

Oförutsägbara saker kan naturligtvis inte förutsägas, som exempelvis monorail...

[twr]

Det kanske bara är så enkelt att det inte specifikt ingick i Jernhusens uppdrag till arkitektfirmorna att lägga in en förlängning ev spårvägen. Tror det står någonstans att Klarabergsgatan ska vara för gång- cykel- och kollektivtrafik eller någon sedan svepande formulering. I det fortsatta detaljplanearbetet gäller det att få dit spåren. Att man avbröt vidaredragningen mot Kungsholmen berodde ju delvis på det skick Klarabergsviadukten är i och planerna på en överdäckning. När man ändå satsar miljarder på ny överdäckning torde nya spår i det sammanhanget bl en mycket liten del. Hoppas bara att Trafikförvaltningen ligger på i den frågan.

Det finns inga planer på en västlig förlängning av Spårväg City i Trafikförvaltningens Kollektivtrafikplan 2050. Således har Trafikförvaltningen inga intressen att bevaka i denna fråga. Visserligen planeras en sammankoppling med Lidingöbanan, och då kan det behövas en vändslinga i närheten (förslagsvis vid Bolinders plan) för att öka vändkapaciteten...

Det är ju just det. Om man planerar att livslängden för det nya området sträcker sig till 2050 så är väl resonemanget rimligt men det är sannolikt att byggnationerna kommer finnas kvar långt efter 2050 och då är det rimligt att man faktiskt har en plan för det eftersom det är förutsägbart.

Oförutsägbara saker kan naturligtvis inte förutsägas, som exempelvis monorail...

Håller med. Kvartesstrukturen på malmarna har till stora delar varit likadan i snart 400 år, så det är det tidsperperspektivet man borde ha.

[twr]

Kan någon av de närliggande broarna, d.v.s. Kungsbron eller Stadshusbron, vara ett alternativ till Klarabergsviadukten? Den stora fördelen med Klarabergsviadukten är att det blir ett väldigt smidigt byte till såväl tågstationen som bussterminalen, men en stor nackdel är att det blir problematiskt att fortsätta längs Kungsholmsgatan då Kronobergsparken tar vid efter Polhemsgatan.

I och för sig är det inte heller lätt att avvika från Klarabergsviadukten. Det är väl bara Vasagatan som har tillräckligt med utrymme. Därifrån borde det dock inte vara så svårt att ta sig till Kungsgatan och Kungsbron. Tyvärr verkar det inte finnas någon naturlig väg till Stadshusbron. Annars hade en hållplats utanför Stockholms centralstation varit ett acceptabelt alternativ.

Kungsbro strand är ett sätt att ta sig till Fleminggatan och vidare mot Fridhemsplan utan att offra den där bekväma hållplatsen på Klarabergsviadukten, men går det att dra spår på Kungsbroplan med nuvarande trafiklösning? Den bästa lösningen för kollektivtrafiken vore nog att köra igenom (eller under) Kronobergsparken...

Man kan förstås ta många olika vägar så länge man har utrymme och geometri i plan och profil som tillåter det. Det är just det som är problmenet. Ska man kunna använda den redan byggda hållplatsen på Klarabergsgatan finns inte så många alternatiuv. Det går inte att nå Vasagatan (utan en total ombyggnad av gatumiljön och rivning av bron över gatan, och även då torde det vara svårt). Det finns inga andra sätt att avvika inom "Centralstaden", förutsatt att man inte bygger dem nu. Därför är det enda enkla sättet att fortsätta rakt fram i Klarabergsgatan till Bolinders plan. Fortsättningen därifrån berhöver inte avgöras nu. Sträckningen från förstudien 2010, via Kungsbroplan och Fleminggatan är en möjlighet. Den geometriskt enklaste är nog den nu nämner, men den kräver en tunnel under Kronobergsparken. Vilket väl planerades kring 2007.

[LÅ1]

Den norra delen av Klarabergsviadukten ska tydligen bli kvar medans den södra (och äldre?) delen rivs. Men någonstans i trakten är inte bärigheten tillräcklig för spårvägstrafik. Men jag vill minnas att det var över spårområdet, inte över Vasagatan. Just den begränsningen är väl den allra viktigaste att åtgärda när allt byggs om.

[twr]

Den norra delen av Klarabergsviadukten ska tydligen bli kvar medans den södra (och äldre?) delen rivs. Men någonstans i trakten är inte bärigheten tillräcklig för spårvägstrafik. Men jag vill minnas att det var över spårområdet, inte över Vasagatan. Just den begränsningen är väl den allra viktigaste att åtgärda när allt byggs om.

Ja, men det är också viktigt att ha en gata med geometri som tillåter spårväg. Den behöver bevakas om gatan förskjuts/smalnas av norrut över Vasagaten och förskjuts7smalnas av söderut vid waterfronthuset. det blir tre eller fyra onödiga kurvor jämfört med om spårvägen ska gå rakt. Om det ska finnas en hållplats bör den ligga rakt och det behöver finnas utrymme för plattformar.

[Per Lind]

Eftersom spårvagnar inte behöver vingelmån tar den mindre plats än en buss.
Oavsett om det blir buss eller spårvagn behövs en trottoar och denna kan användas som hållplats varvid inte hållplats tar extra utrymme.
-Per

[twr]

Eftersom spårvagnar inte behöver vingelmån tar den mindre plats än en buss.
Oavsett om det blir buss eller spårvagn behövs en trottoar och denna kan användas som hållplats varvid inte hållplats tar extra utrymme.
-Per

Det är inte så enkelt som alla tycks tro. Det kommer antagligen att finnas cykelbanor, därför är det inte säkert att plattform och trottoar kan vara samma yta. En spårvägsplattform ska vara 65 meter lång, vad händer om det inte finns en tillräckligt lång raksträcka, eller om det finns korsande gator eller övergångsställen?

Om man inte bevakar möjligheten att bygga spårväg i utformningen så kommer det vara svårt att få in den senare. Jag rekommenderar alla att titta på förslaget.

Här https://centralstaden.se/forslag/utvalt/hotspot/5 ser man att gatan inte är rak, det blir fyra onödiga kurvor för att komma igenom med spårvägen. Här https://centralstaden.se/forslag/utvalt/hotspot/9 ser man att de tänker sig något slags gångfartsområde. Med spår och framför allt plattformar går det inte att korsa här.

Många här verkar ha inställoingen "klart det går att lösa". Men om man inte bevakar det nu och har ett konkret förslag på utformning är det mycket sannolikt att det inte kommer att gå att lösa. Man kommer ha en för smal gata, onödiga kurvor, korsande rörelser och konstruktioner som inte är diemsnionerade för att bära spårvagnar. Det går naturligtvis att bygga om och kanske riva, men chansen att det händer är liten. Det måste finnas en utredd lösning för spårvägen, utofrmningen måste lämna utrymme för spårväg, detaljplanen ska tillåta bygge av spårväg, och helst bör förstås spårvägen byggas redan från början.

[Anders Hanquist]

Som jag förstått det (utan att lusläsa hela alltet) så är det väl Jernhusen som utlyst tävlingen och även valt vinnaren. Men de har väl inte total rådighet över gators bredd och draganing. Hur långt har detaljplanearbetet fortskridit? Det kan komma att bli många ändringar.

[twr]

Som jag förstått det (utan att lusläsa hela alltet) så är det väl Jernhusen som utlyst tävlingen och även valt vinnaren. Men de har väl inte total rådighet över gators bredd och draganing. Hur långt har detaljplanearbetet fortskridit? Det kan komma att bli många ändringar.

Ja, det är bara en tävling och det är inte Jernhusen som bestämmer. Formellt har ingenting hänt överhuvudtaget såhär långt. Men ju senare i en process som ett krav kommer, desto svårare är det att få med. Därför gäller det verkligen att regionen och staden ser till att ha med spårvägen i hela processen. Och då är det vi har sett hittills inte så betryggande.

[Enceladus]

Området kring Centralstationen ska byggas om. Miljardprojektet kallas Centralstaden. Tågspåren mellan Centralstationen och Kungsbron däckas över. Järnvägens kapacitet utökas för att hantera dubbelt så många resenärer. Men var är spåren på den ombyggda Klarabergsviadukten? Omöjliggörs en förlängning av Spårväg City till den nya Centralstaden, Kungsholmen och eventuellt Essingeöarna? Borde inte detta megaprojekt snarare öka behovet av att förlänga spårvägen västerut?

Snart dags att tycka till om Centralstaden

Klarabergsviaduktens södra filer stängs av för trafik, och den norra delen, som blir kvar, reserveras för bussar och cyklar.

[...]

Och trängre lär det bli. De 200 000 resenärer som varje dag passerar Centralen väntas vara 300 000 år 2045.

[...]

Planen är därför att förlänga plattformarna norrut så att de ska klara två tåg på 220 meter, eller ett som är 460 meter långt.

Klarabergsviadukten blir en mysig gågata, precis som Klarabergsgatan. Däremot blir Spårväg City en återvändsgränd...

[Odd]

Det är otroligt viktigt att SL/SLL/TF/RS ser till att det möjliggörs för en framtida utbyggnad av spårvägen.

[Stefan Widén]

Som ni vet fanns det en plan att förlänga spårvägen mot Kungsholmen. Men det som det stöp på var att den gamla bron över Vasagatan och troligen hela klarbergsviadukten inte har tillräcklig hög bärighet för att klara spårvagnar. Om det var någon som "räknade" på det viset vet vi inte, men det var iaf det som kom fram runt 2010.

Sen om det finns ett sätt att öka bärigheten är väl något experterna får titta på. Och alla inser att det hade vart en fantastisk lösning med att förlänga SpvC.

Stefan

[dr Cassandra Nojdh]

Som ni vet fanns det en plan att förlänga spårvägen mot Kungsholmen. Men det som det stöp på var att den gamla bron över Vasagatan och troligen hela klarbergsviadukten inte har tillräcklig hög bärighet för att klara spårvagnar. Om det var någon som "räknade" på det viset vet vi inte, men det var iaf det som kom fram runt 2010.

Sen om det finns ett sätt att öka bärigheten är väl något experterna får titta på. Och alla inser att det hade vart en fantastisk lösning med att förlänga SpvC.

Stefan

Ja, man kan (ex.vis) läsa den här tråden: viewtopic.php?p=228614#p228614

Där sades en del klokheter och ganska mycket dumheter.