Extremt viktigt musealt fynd!

[Roar]

Jeg mener at de har hatt enkeltspor i Drammen.

[Nils Carl Aspenberg]

Drammen hadde en stang og to ledninger med kort avstand. På grunn av dette var det ikke mulig å konstruere veksler, slik at man ikke hadde en eneste veksel. Hvis man skulle ha hatt enkeltspor i Drammen, så måtte man ved hver krysning gått ut og trukket ned stengene på den ene trolleybussen, en meget tungvindt prosedyre et sted som i mange år hadde enmannsbetjening. I min bok "Troleybussene i Norge" er et ledningskart over Drammen.

[Svend Christensen]

Alle danske trolleybusser er forsynet med et polariseret relæ ved strømaftagerne. Det er aldeles uden betydning, hvilken stang der får plus og hvilken der får minus. Man kan derfor også udmærket køre i både retningerne på et enkelt trådpar, og man kan sagtens køre videre uden at foretage sig noget som helst, selv om polariteten skifter undervejs. Det sørger relæet automatisk for. Relæ skal sikkert oversættes til kontaktor.

Jeg vil mene, at også svenske trådbusser er forsynet med en tilsvarende kontaktor. Man skal altså ikke bytte rundt på kabler eller andet dumt.

Med venlig hilsen
Svend Christensen

[daniel_s]

Alle danske trolleybusser er forsynet med et polariseret relæ ved strømaftagerne. Det er aldeles uden betydning, hvilken stang der får plus og hvilken der får minus. Man kan derfor også udmærket køre i både retningerne på et enkelt trådpar, og man kan sagtens køre videre uden at foretage sig noget som helst, selv om polariteten skifter undervejs. Det sørger relæet automatisk for. Relæ skal sikkert oversættes til kontaktor.

Jeg vil mene, at også svenske trådbusser er forsynet med en tilsvarende kontaktor. Man skal altså ikke bytte rundt på kabler eller andet dumt.

SS typ F3 har i alla fall ingen sådan apparat.

[C20_rules]

Intressant!

Brukar polariteten vara olika för vänstertrafiktrådbussar v.s. högertrafiktrådbussar, eller är det mest en fråga om slumpen eller andra historiska skäl?

Det kan väl å andra sidan inte direkt krävas någon spjutspetskompetens för att växla polariteten på spröten?


Hur mycket av bussens utrustning är över huvud taget beroende av polariteten? Med motorer som har lindning både för stator och rotor och där båda matas från samma källa så kvittar polariteten. Riktningen växlar man genom att statorns polaritet växlas i förhållande till rotorns polaritet. (D.v.s. växlar man polaritet på både stator och rotor så fortsätter motorn att gå åt samma håll). Däremot måste motorer med permanentmagneter ha rätt polaritet på matningen.

Kan det vara så att både traktionsmotorer och motorer i roterande omformare och övriga hjälpmaskiner egentligen går lika bra på valfri polaritet?

(Däremot lär t.ex. eventuellt mätinstrument som visar linjespänningen troligtvis inte fungera vid fel polaritet)

Annars är det ju bara att koppla på 4 feta dioder så kommer inte polariteten spela nån roll för den bussen sen. Växelström byter ju polaritet hela tiden, så om man vill ha ut likström är ju polariteten fel hälften av tiden. Med en likriktare spelar det ju ingen roll om det är en konstant likström eller bara halvvågor med fel polaritet - strömmen riktas ju alltid om så det blir rätt oavsett. Om man bara ska köra på system med omvänd polaritet är det ju förstås lättast att bara byta plats på kablarna från strömtagaren.

Det ända som skapar ett lite värre problem att lösa är ju om deras är +jordat förstås och vårat -jordat eller tvärtom - då får man hoppa in i bussen när man ska på. Jag antar väl att fordonets "egna" jord är ansluten till karossen.

[daniel_s]

Nej! Ingenting är anslutet till karossen, den ska vara dubbelisolerad.

Kontaktorer är problematiska som jag har påpekat några gånger, det är inte alla kontaktorer som tål valfri riktning på den ström som ska brytas.

Din ide med en diodbrygga skulle ju fungera, men jag har inte hört talas om att den skulle förekomma.

[Svend Christensen]

Det er bare i Sverige, at jeg har hørt om dobbeltisolerede el-anlæg i trådbusser. I Tyskland nævnes det specielt ved en eksperiment-trolleybus, at køreledningsstrømmen var dobbeltisoleret.
I Danmark var minus altid lagt til vognkassen. Det tidligere omtalte polariserede relæ sørgede for, at det altid var minus der gik til vognkassen. Jordskøjten, der benyttedes ved kørsel under sporvejstråde, var forbundet til vognen med en kæde, der kunne anbringes i en krog , der var skruet fast i vognens rammeværk. Også vognens lamper havde retur-strøm via vognkassen, præcis lige som en almindelig bil. Alle danske trolleybusser baserer sig i øvrigt på britisk teknik.

Med venlig hilsen
Svend Christensen

[Harald]

Det låter rätt riskabelt. Det betyder ju att om stången till minusledningen hoppar av så har man karossen spänningssatt med full kontaktledningsspänning. Hur skyddade man sig mot den risken?

[1]

Det låter rätt riskabelt. Det betyder ju att om stången till minusledningen hoppar av så har man karossen spänningssatt med full kontaktledningsspänning. Hur skyddade man sig mot den risken?

Tja, det är väl samma utmaning som när man i lövhalketider och fullt med bromssand i spåret blir stående med en tvåaxlars "isolerad" gammelvagn. Håll dörrarna stängda och dra ner strömavtagaren.

I trådbussens fall så får väl föraren smita ut genom sin dörr och sätta tillbaka den avhoppade trolleystången. Förmodar att besättningen ombord var så samkörda att kondisen inte släppte ut några passagerare. Så länge de är kvar i bussen är det inget problem.

/ Richard

[M_M]

... men personer och djur utanför bussen/vagnen kan råka beröra den...

[1]

... men personer och djur utanför bussen/vagnen kan råka beröra den...

Ja självklart kommer jäktande personer på trottoaren gå fram och klappa den stackars stillastående vagnen samtidigt som deras jycke slår en drill! Händer varje dag!

/ Richard

[643]

Trådbussar använda i Sverige och tillverkade 1940 - 1950 har motor-, kompressor- och värmekretsars
båda poler helt isolerade från chassi och kaross. Detta kontrollerades mycket ofta med särskilt
provdon som medelst specialkontakt anslöts, oftast under förarstolen. För att ytterligare minimera
riskerna har alla dörrbrunnar gummimatta och alla "uppstigningshandtag" är monterade med isolation
mot karossen.

[Hechtwagen]

The bus is built in 1950.

[C20_rules]

Men egentligen med tanke på hur bussen såg ut på dom första bilderna och att den använts som barack, så undrar man hur mycket som finns kvar av elsystemet ändå
- man kanske får dra om det mesta ändå och då kan man ju bara bygga det precis som man vill ha det. Det som var, är väl bara om man vill köra på 2 olika system med omvänd polaritet.

[Henrik Schütz]

Såna där olyckor händer jämt...

http://dailypicksandflicks.com/2013/07/ ... sia-video/

HS

[KlasUggla]

Nytagna bilder.

https://www.sparvagssallskapet.se/forum ... 16&t=36864

verkar som det rör på sig lite!

[bruse]

Vad är det för nummer på bussen?


Skickas från min iPad via Tapatalk

[Nils Carl Aspenberg]

Den ulykken i Russland var en sporvognsledning som ble revet ned, og det skjer nok stadig både her og der. Det samme har skjedd to ganger i Oslo i høst. Første gangen ble en dame skadet og sendt til sykehus. Jeg har et bilde hvor 10 cm skinne er brent bort etter ledningsfall.

[643]

Vad är det för nummer på bussen?


Skickas från min iPad via Tapatalk

F4 Reg.JPG (44.04 KiB) Visad 3422 gånger

!/643

[643]

Såna där olyckor händer jämt...

http://dailypicksandflicks.com/2013/07/ ... sia-video/

HS

Skulle gärna ta del av en översättning av damens utbrott - hon verkar betydligt mera arg än skadad!