SL Access - remsorna kan inte ersättas

[abc123]

Den här tråden går bara runt och runt och runt och runt och runt...

Men eftersom det uppenbarligen är vissa problem med systemet avseende hantering och förståelse för hur systemet fungerar så borde man nog fundera på om det inte skulle kunna vara så att man kanske så småningom börjar komma till insikt om att man möjligen har tänkt fel redan från början.

Tja, SL kunde ju ha hängt på BIMS tillsammans med alla huvudmän från övriga Mälardalen och Värmland istället för att uppfinna ett eget hjul vid sidan om genom att köpa ett eget tveksamt system som kändes ålderdomligt redan när det kom.

Fascinerade ändå att när jag började miss busskarriär i Jämtland våren 2001 hade man där precis löst alla bekymmer med avvikande "udda resor" på chipkorten, så enkelbiljetterna försvann nästan helt. Och SMS behövdes inte ens.
Idag är det 2013, jag bor i Stockholms län som har oerhört få zoner jämfört med Jämtland, men ändå går det inte att få till. Dessutom är bussarna jag kör här nere idag av samma årsmodeller, än de jag körde i Jämtland för tolv år sedan. Dvs 2001-2002 års modeller. Fascinerade att Stockholms lön ofta ligger 10 år efter i utvecklingen!

Hur löste man det där då?
En av orsakerna till att det blir så mycket problem med reskassan i Sthlm är nog tempot. Ju högre tempo, desto mindre tolerans för tveksamheter vid biljettköp.

[Verspieder]

Hur löste man det där då?
En av orsakerna till att det blir så mycket problem med reskassan i Sthlm är nog tempot. Ju högre tempo, desto mindre tolerans för tveksamheter vid biljettköp.

Så här gick det till när jag jobbade i Jämtland 2001-2002:
Alla "zoner" i Jämtland (samt Västernorrland & Västerbotten) har fyra siffror. Om en person vill resa från Brunflo till Östersund, men har en annan sträcka som standardresa på sitt kort måste föraren knappa fram "Udda resa" via menyn och därefter slå in "3025" (för Östersund) på biljettmaskinen innan kunden lägger på kortet. Resans start Brunflo (nr 3026) behöver inte knappas in, då fordonet redan är där.
Mittemellan 3025 och 3026 ligger Ope som har nummer 3700, så det gällde att ha med sig taxehandboken eller ett gott minne!

Det biljettmaskinerna på SL-bussarna skulle behöva är knappar som är genvägar. Dvs knappar som heter "resa till zon A", "resa till zon B" samt "resa till zon C". Bussen känner ju redan själv av var den är via GPS när dörren öppnas, så då ska det räcka med att kunden berättar var hon eller han ska (eller helst till vilken zon), och då behöver föraren bara trycka på en enda av de tre knapparna innan kortet viseras. Rätt resekostnad dras då helt automatiskt, och ett litet kvitto kommer ut med info om denna resas starthållplats, zonen som målet ligger i, kostnaden samt kortets kvarvarande belopp. Om fel summa skulle dras syns ju det tydligt på kvittot, och kunden kan då använda kvittot för att få pengar tillbaka av SL.

[Bo Rengmark]

Våra vänner i Skåne verkar också ha problem. Trodde först att detta var ett aprilskämt.
http://www.sydsvenskan.se/skane/kurs-la ... ssbiljett/

Ska nog ses som att ABF i Skåne har humor och vet vad ironi är.

ABF kanske visste vad de gjorde ändå. Kommer säkert en kurs om SLs reskassa också.
http://www.abf.se/Distrikt-och-avdelnin ... -for-alla/

[abc123]

Grundproblemet är att man med reskassan gör allt från fel ände. Plötsligt förväntas man som resenär kunna taxehandboken utantill. Det kommer aldrig fungera.

Som resenär kan man förväntas veta två saker: Hur gammal man är, och vart man ska åka. Därefter är det trafikpersonalens ansvar att dra rätt avgift för resan.

[Verspieder]

Grundproblemet är att man med reskassan gör allt från fel ände. Plötsligt förväntas man som resenär kunna taxehandboken utantill. Det kommer aldrig fungera.

Som resenär kan man förväntas veta två saker: Hur gammal man är, och vart man ska åka. Därefter är det trafikpersonalens ansvar att dra rätt avgift för resan.

Men att resenärerna förväntas veta zoner och zongränser är ju inget nytt. Detta förväntades de ju veta redan när SMS-biljetterna kom, då ju SMS ska vara skickat och svar mottaget innan man stiger ombord på bussen. Även innan dess skulle man ju på vissa håll själv stämpla rätt antal kuponger på sin remsa i en remsstämplingsmaskin.

Å andra sidan är det rätt fascinerande att när man kör 639 från Rimbo mot Hallstavik, att mångårigt vana bussresenärer väldigt ofta säger sitt resmål, t.ex "Edsbro" eller "Hallstavik" när de i Rimbo stiger på och sträcker fram remsan. För vart de än ska åka längs den norrgående linjens återstående fem mil så är ju allt zon C och två kuponger på remsan.

Å tredje sidan är det lite kul när SMS-fuskare har noll koll och vill resa från zon B till zon C (till en plats utan möjlighet till byten) och har en SMS-biljett med texten HABCL på.
"Jaha, du reser från innerstan, ser jag. Men vilken länsgräns tänkte du passera med vilket pendeltåg?" har jag god lust att fråga dem.

[kildor]

Det allvarligaste problemet är dock inte ett grundproblem övervuvudtaget utan ett tilläggsproblem man skapat vid implementeringen, nämligen standardresan. Den är inlånad från områden där det normala är tre minuters bläddrande i en taxehsndbok och innebär en relativ förbättring feån det tillståndet. Tillämpat på SL-taxan är fördelarna dock minimala samtidigt som hela gränssnittet förstörs. Ja det finns ju till och med fall det överhuvudtaget inte kan hantera.

På vilket sätt tycker du att standardresan förstör gränssnittet?

[C12C3C3C12]

Som jag har skrivit förut, min standardresa är 2 eller 3 zoner, om nu fördelningen är 50-50 på resorna, vilken är min standardresa?

[kildor]

Säg att du har en standardresa på 3 kuponger. Lägger du först på kortet och sedsn trycker in en 2:a får du 5 kuponger stämplade om du lägger på kortet igen. Lägger du inte pp kortet igen blir det tre kuponger stämplade.Om du däremot först trycker in 2:an och sedan lägger på kortet blir två kuponger stämplade.

Alternativen med att lägga på kortet två gånger är inte användbara i praktiken eftersom man måste vänta minst 1 minut innan man kan lägga på kortet igen. Så jag ser faktiskt inte problemet med standardresa. Det underlättar ju eftersom man i många fall inte behöver trycka på några knappar alls.

[veoliatransport]

Det är nog lika bra att behålla remsan parallellt med reskassan, eftersom de båda fyller en funktion. Reskassan är överlägsen för vana resenärer med regelbunda resmönster, då de bara kan gå genom automatspärren. Förköpsremsan är överlägsen för ovana resenärer med oregelbunda resmönster. För denna grupp har reskassan visat sig medföra betydande problem. Det finns ingenting som säger att förköpsremsan måste tas bort, bara för att reskassan introducerats. Låt de båda leva vidare sida vid sida. Den dagen reskassan blir så användarvänlig att behovet av förköpsremsan försvinner, kommer den avveckla sig själv.

[M_M]

Reskassan verkar väl å andra sidan rätt bra för vana ytterst-sällan-resenärer som inte förbrukar en hel remsa per år?

[daniel_s]

Reskassan verkar väl å andra sidan rätt bra för vana ytterst-sällan-resenärer som inte förbrukar en hel remsa per år?

Hur blir man en sådan? Då måste man alltså först resa en tid ganska ofta med reskassan, och sedan trappa ned sitt resande till ett minimum (men fortfarande se till att ha pengar på kortet). Det förefaller som ett kuriosum att någon emellanåt skulle falla in i den kategorin.

Dessutom är det ju inte meningen att taxan ska ändras hela tiden. Under 3-4 år bör man åtminstone kunna resa på en och samma remsa. Möjligen skulle man kanske kunna vara lite mer generös med att återköpa påbörjade remsor.

[M_M]

Reskassan verkar väl å andra sidan rätt bra för vana ytterst-sällan-resenärer som inte förbrukar en hel remsa per år?

Hur blir man en sådan? Då måste man alltså först resa en tid ganska ofta med reskassan, och sedan trappa ned sitt resande till ett minimum (men fortfarande se till att ha pengar på kortet). Det förefaller som ett kuriosum att någon emellanåt skulle falla in i den kategorin.

Man kan till exempel bli det genom att halvofta åka med ett snarlikt system annorstäders och därför lätt ta till sig konceptet?

Om man bortser från standardresa så verkar UL's system vara rätt likt. Man väljer antal zoner när man viserar sitt kort (fast UL har förstått det här med användarinterface, UI (User Interface, förkortningen misstänkt likt UL ) genom att där använder man kortet som "verktyg" för att trycka på knappar 1-6 för antal zoner, ingen risk att göra fel med i vilken ordning man viserar v.s. väljer zoner - det görs i ett enda handgrepp.

Dessutom är det ju inte meningen att taxan ska ändras hela tiden. Under 3-4 år bör man åtminstone kunna resa på en och samma remsa. Möjligen skulle man kanske kunna vara lite mer generös med att återköpa påbörjade remsor.

Man kan ju tycka att remsorna borde vara evighetsvärdesäkrade. Det räcker att man principbeslutar att taxorna inte ska höjas mer än inflationen för att hindra att folk hamstrar remsor för en hel livstids förbrukning...

[Odd]

Och hur stor är hamstringen egentligen och hur stort problem är det? Tänk på att hamstring även innebär att personen som hamstrar låser in pengar i remsorna. Så egentligen borde remsorna vara giltiga för mycket lång tid framöver men att de endast går att lösa in fram till näst-nästföljande taxebyte.

[roggek]

Det är nog lika bra att behålla remsan parallellt med reskassan, eftersom de båda fyller en funktion. Reskassan är överlägsen för vana resenärer med regelbunda resmönster, då de bara kan gå genom automatspärren. Förköpsremsan är överlägsen för ovana resenärer med oregelbunda resmönster. För denna grupp har reskassan visat sig medföra betydande problem. Det finns ingenting som säger att förköpsremsan måste tas bort, bara för att reskassan introducerats. Låt de båda leva vidare sida vid sida. Den dagen reskassan blir så användarvänlig att behovet av förköpsremsan försvinner, kommer den avveckla sig själv.

Grunden till att man utvecklade reskassan, var väl att handstämplarna skulle bort.
D v s en bättre arbetsmiljö för personalen (ja, det finns dokumenterade fall där spärrvakter faktiskt fåttt arm och axelskador av allt stämplande!)
Visserligen anväönds idag på vissa stationer en ny typ av stämpelapparat, men SL anser ändå att systemet med kuponger och förköpsremsor är föråldrat. Från början var det väl tänkt som ett provisorium tills annan teknik fanns tillgänglig? Eller har jag missat något fundamentalt här?

Om 17 dagar kan vi gratulera stämpeln på 40-årsdagen.
Finns det någon annanstans på jorden ett så "seglivat" taxesystem någonstans?

[daniel_s]

Grunden till att man utvecklade reskassan, var väl att handstämplarna skulle bort.
D v s en bättre arbetsmiljö för personalen (ja, det finns dokumenterade fall där spärrvakter faktiskt fåttt arm och axelskador av allt stämplande!)

Moahahahaha! För den blev ju så mycket bättre med Access! NOT! Nej, det är nog din följande förklaring som gäller, man tyckte att det kändes gammalmodigt med stämplar.

Visserligen anväönds idag på vissa stationer en ny typ av stämpelapparat, men SL anser ändå att systemet med kuponger och förköpsremsor är föråldrat. Från början var det väl tänkt som ett provisorium tills annan teknik fanns tillgänglig? Eller har jag missat något fundamentalt här?

Om 17 dagar kan vi gratulera stämpeln på 40-årsdagen.
Finns det någon annanstans på jorden ett så "seglivat" taxesystem någonstans?

O ja, exempelvis är väl magnetbiljetterna i Paris tunnelbana redan äldre än så, sen finns säkert exempel på hissar och järnvägar som haft samma biljettsystem (antar jag att du menar) i HUNDRA år...

[Odd]

Problemet (!) med remsorna är ju att de är så ebarmligt lätta att förstå och använda för alla parter. Det enda är att de inte är spårbara, vilket är en förutsättning för att dagens ersättningssystem till entreprenörerna skall fungera.

Det gamla systemet i Göteborg från Prodata (var det väl) är ett väldigt bra fungerande system för hur man skall kombinera remsans enkelhet med automatisering. Jag har framfört det förut men en bra lösning skulle vara att SL erkänner sig besegrade av SL Access och tar ett helt nytt helhetsgrepp över situationen.

Basen för enkelbiljetter och remsor skall vara magnetremseförsedda pappersbiljetter som säljmaskinen spottar ur sig. Användningen skall vara enkel, trafikanten väljer 2,3,4,5 eller 20 kupongersbiljett, stoppar i mynt/sedlar/kontokort/reskassekort och när full betalning erlagts så spottar maskinen ut ett kort och växel. På varje buss, spårvagn och lokaltåg finns en valideringsmaskin motsvarande Prodatamaskinen i Göteborg, samma maskin skall även ta hand om validering av reskassekort. Spärrarna skall ha denna inbyggt och när trafikanten stoppat i sitt kort i spärren så väljer trafikanten hur långt hen skall åka. Säljmaskinerna skall finnas på alla stomlinjernas hållplatser och stationer i länet samt på busshållplatser i tätorter och andra lämpliga knutpunkter. Glesbygdslinjerna skall kunna sälja biljetter med kontokortsbetalning direkt hos föraren, men denna möjlighet måste kombineras med modernt och snabbt mobilt internet så att det bara tar sekunder att genomföra.

[Kristofer]

Reskassan verkar väl å andra sidan rätt bra för vana ytterst-sällan-resenärer som inte förbrukar en hel remsa per år?

Hur blir man en sådan? Då måste man alltså först resa en tid ganska ofta med reskassan, och sedan trappa ned sitt resande till ett minimum (men fortfarande se till att ha pengar på kortet). Det förefaller som ett kuriosum att någon emellanåt skulle falla in i den kategorin.

Jag undrar om inte jag kan anses tillhöra den kategorien. Min taxekännedom efter 11 år på trafikupplysningen är ganska gedigen, och även om det nu gått snart 13 år sedan jag satte min fot där så har jag aktuellthållit min kunskap. Mitt resande med SL är dock numera ganska sporadiskt, och ska jag åka mer än enstaka resor köper jag 24- eller 72-timmarskort. Men jag har reskassa för de tillfällen då jag bara ska göra någon enstaka resa.

Men jag är nog ett kuriosum.

[roggek]

Problemet (!) med remsorna är ju att de är så ebarmligt lätta att förstå och använda för alla parter. Det enda är att de inte är spårbara, vilket är en förutsättning för att dagens ersättningssystem till entreprenörerna skall fungera.

Det gamla systemet i Göteborg från Prodata (var det väl) är ett väldigt bra fungerande system för hur man skall kombinera remsans enkelhet med automatisering. Jag har framfört det förut men en bra lösning skulle vara att SL erkänner sig besegrade av SL Access och tar ett helt nytt helhetsgrepp över situationen.

Basen för enkelbiljetter och remsor skall vara magnetremseförsedda pappersbiljetter som säljmaskinen spottar ur sig. Användningen skall vara enkel, trafikanten väljer 2,3,4,5 eller 20 kupongersbiljett, stoppar i mynt/sedlar/kontokort/reskassekort och när full betalning erlagts så spottar maskinen ut ett kort och växel. På varje buss, spårvagn och lokaltåg finns en valideringsmaskin motsvarande Prodatamaskinen i Göteborg, samma maskin skall även ta hand om validering av reskassekort. Spärrarna skall ha denna inbyggt och när trafikanten stoppat i sitt kort i spärren så väljer trafikanten hur långt hen skall åka. Säljmaskinerna skall finnas på alla stomlinjernas hållplatser och stationer i länet samt på busshållplatser i tätorter och andra lämpliga knutpunkter. Glesbygdslinjerna skall kunna sälja biljetter med kontokortsbetalning direkt hos föraren, men denna möjlighet måste kombineras med modernt och snabbt mobilt internet så att det bara tar sekunder att genomföra.

Men Prodata var väl inte billigast när SL Access upphandlades? Var Prodata ens med vid upphandlingen?

Och jag tor nog att SL får stå sitt kast med ett uruselt system, om man envist fortsätter med zontaxan.
Tänk enhetstaxa, det är det Accesssystemet är byggt för, ingert annat!

[Odd]

Men Prodata var väl inte billigast när SL Access upphandlades? Var Prodata ens med vid upphandlingen?

Det vet jag inte men det spelar ingen roll vilken tillverkare det är för det finns fler som kan leverera sådana. Om det inte kommer in offerter som motsvarar rimliga krav så får man väl göra om upphandlingen.

Och jag tor nog att SL får stå sitt kast med ett uruselt system, om man envist fortsätter med zontaxan.
Tänk enhetstaxa, det är det Accesssystemet är byggt för, ingert annat!

Det är möjligt men det spelar ingen roll.

[Kantorn]

Tänk enhetstaxa, det är det Accesssystemet är byggt för, ingert annat!

Att byta till enhetstaxa för att Acess är undermåligt tror jag är att ta i.
Men katten vet vilket som blir billigast - att å ena sidan
a) rätta till det befintliga systemet
b) betala tillbaka till dem som pga fel av personal har fått betala för mycket
c) förlust pga att personal eller passagerare betalat för lite
d) utbilda personal så att allt funkar
e) "utbilda" passagerare så att de förstår hur det fungerar
eller å andra sidan
a) gå över till enhetstaxa
b)... nä det behövdes inte fler...