MJTÅG skrev:Herregud, nu blir jag ledsen. Detta får inte vara sant. Snälla SL, t-banans historia är viktig för folket. Är hoppet helt ute nu och varför gjorde inte dom utsedda tjänstemännen sitt jobb. I början fanns det ju tydligen stort intresse från bl a Tågia om att sköta vagnarna, för att inte tala om alla entusiaster som skulle kunna göra bra insatser. Varför tänker inte SL på dom? Har veterantåget varit ute och rullat sedan SSS hjulbordskörning för några år sedan förresten?
Tåget fyller en viktig funktion för Stockholm och det är mycket dåligt av SL att inte ta vara på den. Historien är en viktig del av trafiken. Tåget måste vara kvar. Ta ansvar SL.
Varför hör man inget från Spårvägsmuseet? Varför bildas inte T-sektionen inom SSS-S, var ju en person som tagit på sig jobbet eller gav han upp snabbt. Nu börjar det bli sista möjligheten om tåget ska kunan räddas så nu är det dags att bilda någon t-banegrupp inom SSS eller liknande och samla ihop folket innan tåget hamnar hos Hugo i Gladökvarn, vilket jag inte vill. Jag är med i t-sektionen om den kommer till men då måste det ske nu.
Rädda t-banans veterantåg!!!
Tåget har inte varit ute sedan den 26/11 2005, alltså Hjulbordkörningen.
Underhållet av tåget upphörde våren 2006 då Veolia klargjorde att man inte tänkte köra tåget (inte heller SSnJ 15 och SSLidj 17) på sitt trafiktillstånd förrän SL utarbetat nya underhållsplaner. Bannbullan drabbade också snöloket i BM (9205) och de tolv C13H-vagnar som används i snöröjningen. Det skedde efter att Veolia åter fått rejält på skallen av JVS för brister i fordonsunderhållet. För snöloket och C13H-vagnarna togs nya underhållsplaner snabbt fram (hur hade det sett ut utan snöröjningsfordon...) men för museivagnarna hände först ingenting.
På våren 2007 hade dock SL underhållsplaner framme för C2, C3 och A24. Sedan hände ingenting och ingenting har hänt sedan dess. Man ska nog inte ge sig på tjänstemännen i sammanhanget, de gör ju bara vad deras chefer säger åt dom att göra. Finns det mer prioriterade saker att göra så görs de givetvis först. Att kunna köra med museivagnar står säkert långt ner på prioriteringslistan.
På Tågia har man givetvis inget emot att ta hand om tåget, det är ju ett uppdrag som ger inkomster. Dessutom är "gubbarna" på golvet i verkstan i HY som renoverade tåget oerhört stolta över tåget, med all rätt. Ett litet exempel. Fredagen den 25/11 skulle vi ut och provköra tåget. Det var strul in i det sista med bl.a. säkerhetsventiler som inte fungerade. Vi stod några stycken framför C2 2208 och pratade när en av "gubbarna" säger "Men va' f-n är det där?? Har vi gjort det??". Han pekar på en närmast mikroskopisk rispa i lacken på klätterskyddet. Han sliter upp sin mobiltelefon och ringer lackverkstan. Efter ett par minuter kommer en person med en liten plåtmugg med rätt färgnyans och en liten pensel, gör ren rispan och fyller i den med ny färg.
//Lars S