Forum - Spårvägssällskapet.se

Härlig bild och ett fint tidsdokument. Jag minns att jag (som inte hade taxeutbildning) någon gång under Djurgårdslinjens första år en dag fick åka konduktör på 342. Vid Konsthallen dök det upp en tjej med en jättebred barnvagn (typ fullvuxen skottkärra) och hon stirrade med förfäran på vagnens dörr...

Hade varit intressant om någon hade en bild på en kontroller i LiBs Kalmarvagnar.

Christer Ljunggren

På bilden ser man vagnens viktmärkning (verkar vara 19 ton) och då SS A12 väger drygt 22 ton så pekar en del på att vagnen skiljer sig en del från en A12. Visst - annan korgbeklädnad men tveksam till att det ger viktreduktion på 3 ton. Så skillnaden i motorisering är en fullt sannolik förklaring til...

Intressant med norra banans (Lib) vagn 5. I allt väsentligt är det mekaniskt sett en Kalmar (KVAB) byggd SS A12 med enkla plattformsdörrar och träklädsel samt tryckluftbroms. Men en fråga som kanske någon har svar på - vad var det för elutrustning? Lidingöbanans andra (äldre) motorvagnar var ju utru...

Vad signaturen "roggek" i skydd av sin anonymitet syftar till vet jag inte men alla med omdömet i behåll kan nog hålla med om att denna vagn är en verklig "överlevare" och värd att bevara. För övrigt är det ju en fantastisk ombyggnad (i flera steg) som vagnen genomgått och inte m...

Tittar man på Mamma Ullas bild ser man den runda uttagsdosan för 700 V till vagn 10. På Henriks fråga om tryckluft kan jag bara säga att vagn 11 är "all electric" och det finns inget att driva med tryckluft och därför ingen kompressor. Funktioner som ofta går med tryckluft (dörrar, sandnin...

Linjespäning gick over från vagn 11 till vagn 10 i en separat kabel. Behövdes för värme samt omformare (batteriladdning och ventilation) även då vagnen bara hängde bakom och inte drev. Jag gissar fortsatt att automatkopplet kom under "sajtzing-perioden" och att det var för att göra hanteri...

Den enda rimliga förklaringen torde vara att man ansåg det enklare att hantera än separat multipelkabel. Multipelstyrningen av dessa vagnar (traktion, belysning, broms, signal etc) utnyttjade 21 ledare. Till detta tillkom "pratsladd" och 700 V matning till bakre vagn för såväl traktion som...

Då väl jag får räknas till sannolikt den enda idag levande person som praktiskt har arbetat med pådragssystemet i vagn SS vagn 11 så har jag gjort en iakttagelse som kan tänkas styrka teorin att vagn 10 på slutet mest drogs bakom vagn 11. Jag noterade nämligen att pådraget (motstånden i PCC-snurran ...

Å vill man komplicera det ännu mer så kan det ju vara så att motorerna är identiska (har ingen aaaaning) men definierade för olika linjespänning. En högre i Göteborg och en lägre som man kanska hade i Norrköping då vagnarna levererades.

Men det är väl inte så konstigt. Scenario 1 (Hur det var förr) En baningenjör på spårvägen fick en av de egna spårkonstruktörerna att specificera vilka växlar man skulle ha och se till att de inköptes. En banmästare såg till att erfaret folk inom organisationen lade in växlarna och trafiken kunde kö...

Snöblåsning i tunnelbanan (på ytsträckor för att vara tydlig) skedde ju tämligen väl i början på året men på senare tid verkar man inte varit så flitig och snö börjar nu torna upp sig mot strömskenan på många ställen vilket enligt gamma erfarenhet (min egen) kan bli förrödande. Hur är det - nån som ...

Det går inte ett ge ett kort svar på detta med tågkategorier (A, B resp S) som jag förmodar att frågeställningen ursprungligen avsåg. Kort kan sägas att: A är konventionella tåg (vad nu det är), B är tåg med löpverk (med gångdynamiskt så gynnsamma egenskaper att man kan medge högre hastighet i kurvo...