Hur effektiva är SL:s AI-satsningar i kollektivtrafiken?

[Enceladus]

För fyra år sedan skulle SL använda AI-teknik för att "styra mängden bussar till ett område där efterfrågan på bussar är hög". På den tiden fick inte utbudet anpassas till efterfrågan, varför flera linjer var extremt överbelastade. De senaste åren har dock resurser omfördelats, och nu det tyst om denna AI-satsning.

Som bekant saknas plattformsdörrar i merparten av Stockholms kollektivtrafik. Under 2023 omkom 9 personer enbart i tunnelbanan. Kan AI rädda dessa liv?

AI-kameror i tunnelbanan prisas – har räddat 39 liv

AI-teknik påstås rädda liv, men inte lika många som plattformsdörrar. Många gånger systemet larmar är det ingen fara. Vidare förekommer ändamålsglidning...

Enligt SL har detta förhindrat 39 självmord, men det är en balansgång mellan hög säkerhet och falsklarm. Nu ska tekniken prövas på två pendeltågsstationer.

SL uppger att så få plankar att civilklädda biljettkontrollanter inte behövs. Ändå ska AI användas för att jaga plankare, vilket ökar risken för ändamålsglidning.

[Odd]

För ett par år sedan var det självklart vad det var för typ av AI som menades. Men vilken typ av AI i AI-floran är det som avses här?

[Enceladus]

För ett par år sedan var det självklart vad det var för typ av AI som menades. Men vilken typ av AI i AI-floran är det som avses här?

AI inom kollektivtrafiken

På 15 tunnelbanestationer stöds SL:s kamerabevakning av AI-baserad videoanalys för att upptäcka om någon har hamnat på spåret. Tekniken kan också larma om en person står nära perrongkanten då det finns risk för personen att falla eller hoppa ner på spåret. Det är SL:s trygghetscentral som tar emot larmen och ser till att hantera situationen. Denna teknik har hittills bidragit till att avstyra 39 allvarliga händelser.

[...]

Teamet har också implementerat en pilot för en AI-baserad chattbot som hjälper medarbetare att snabbare hitta och sammanfatta information från olika interna dokument. Den första utvärderingen visar att chatboten är uppskattad av medarbetarna som testade den, och diskussioner pågår om att vidareutveckla och produktifiera den.

Ett annat område som teamet har utforskat är kategorisering och analys av kundtjänstärenden. I ett test av nästan 700 inkomna ärenden kategoriserade AI dessa på samma sätt som en människa i 80 procent av fallen. Många av de återstående ärendena var gränsfall som kunde placeras i flera kategorier. Teamet har även använt AI för att analysera specifika kategorier, exempelvis kategorin "barn," för att identifiera de största problemen och var de inträffar.

Det verkar främst handla om generativ AI. Men ingen AI kan ersätta fysiska plattformsbarriärer: Föll ner på t-banespår – kröp fram oskadd under tåget

Polis, räddningstjänst och sjukvård larmades till Gamla stans tunnelbana vid 05-tiden efter uppgifter om att en person hade blivit påkörd. Tunnelbanan stoppades i centrala Stockholm.

[...]

– Det är helt obegripligt att han klarar sig utan skador. Det går inte att förstå. Han har haft en sådan sagolik tur. Tåget har träffat helt rätt för att han inte ska skadas, utan bara knuffas undan, säger han till DN.

Enligt polisen var mannen berusad och på övervakningsfilmer syns hur han tar ett felsteg och ramlar ner på spåret.

Notera att Gamla stan är en av de 15 tunnelbanestationer som har AI-baserad videoanalys. Berusade resenärer får hädanefter hänvisas till gula linjen!

Citybanan har ju också säkra stationer, men pendeltågens inskränka trafikeringstider begränsar nyttan: Polisen: "Helt sanslöst – påkörd och överkörd"

Klockan är 04:54 när fallet sker, enligt polisens händelserapport.

– Han blir liggande på spåret orörlig, så uppfattningen är att han är medvetslös. 05:05 kommer ett tåg och passerar över honom. Vi befarar det värsta, säger Daniel Wikdahl, på Stockholmspolisens regionledningscentral till SvD.

[...]

– Om man är på en inomhusstation finns det ett utrymme under plattformen där man kan söka skydd, sade Christian Hoffmann till SVT.

På utomhusstationer gäller inte detta. Där finns nämligen inte detta utrymme.

Jag hoppas verkligen att SL inte ser AI som en ersättning för plattformsdörrar, utan på sin höjd som ett komplement. Stockholm behöver fler gula linjer!

[atmandalunquel]

Gällande att AI inte larmade operatörerna om mannen som föll ner på spåret i Gamla Stan. Kamerorna ska ha bländats av solen i kombination av snöfall. Så varken AI eller operatörerna ska ha missat något, då det tydligen inte gick att se detta. Lite märkligt dock att det missats i hela 45 min. Men kameran kanske bara är tränad att reagera på när någon vinglar och på när någon ramlar ner, inte när någon faktiskt ligger på spåret och kryper runt där?
Det står dock att han kröp fram efter 45 min. Kan vara så att han låg under det skyddade utrymmet som ligger under plattformen avsett för nödsituationer, det syns ju inte alls i kamerorna eller från flera delar av perrongen.

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stock ... ram-oskadd

[Enceladus]

Gällande att AI inte larmade operatörerna om mannen som föll ner på spåret i Gamla Stan. Kamerorna ska ha bländats av solen i kombination av snöfall. Så varken AI eller operatörerna ska ha missat något, då det tydligen inte gick att se detta. Lite märkligt dock att det missats i hela 45 min. Men kameran kanske bara är tränad att reagera på när någon vinglar och på när någon ramlar ner, inte när någon faktiskt ligger på spåret och kryper runt där?
Det står dock att han kröp fram efter 45 min. Kan vara så att han låg under det skyddade utrymmet som ligger under plattformen avsett för nödsituationer, det syns ju inte alls i kamerorna eller från flera delar av perrongen.

Mannen låg 11 minuter på spåret – AI slog inte larm

– Personen var inte tillräckligt länge på vita linjen för att det skulle larma, och så som personen låg på spåret så uppfattades personen inte av videoanalysen.

– Videoanalys används som stödverktyg för att minska risken för allvarliga händelser, men som alla AI-modeller kommer det alltid att finnas tidpunkter där analysen missar enstaka händelser, skriver Natalie Nordenswan.

Hon skriver även att det bland annat missades eftersom mannen låg helt stilla och för att han hade hamnat i ett gränsområde mellan två kameror.

Ett bättre sätt är att se till att ingen hamnar på spåret från början. Titta på Stockholm City och Odenplan. Det kan vara trångt, men ingen hamnar på spåret!

[atmandalunquel]

Gällande att AI inte larmade operatörerna om mannen som föll ner på spåret i Gamla Stan. Kamerorna ska ha bländats av solen i kombination av snöfall. Så varken AI eller operatörerna ska ha missat något, då det tydligen inte gick att se detta. Lite märkligt dock att det missats i hela 45 min. Men kameran kanske bara är tränad att reagera på när någon vinglar och på när någon ramlar ner, inte när någon faktiskt ligger på spåret och kryper runt där?
Det står dock att han kröp fram efter 45 min. Kan vara så att han låg under det skyddade utrymmet som ligger under plattformen avsett för nödsituationer, det syns ju inte alls i kamerorna eller från flera delar av perrongen.

Mannen låg 11 minuter på spåret – AI slog inte larm

– Personen var inte tillräckligt länge på vita linjen för att det skulle larma, och så som personen låg på spåret så uppfattades personen inte av videoanalysen.

– Videoanalys används som stödverktyg för att minska risken för allvarliga händelser, men som alla AI-modeller kommer det alltid att finnas tidpunkter där analysen missar enstaka händelser, skriver Natalie Nordenswan.

Hon skriver även att det bland annat missades eftersom mannen låg helt stilla och för att han hade hamnat i ett gränsområde mellan två kameror.

Ett bättre sätt är att se till att ingen hamnar på spåret från början. Titta på Stockholm City och Odenplan. Det kan vara trångt, men ingen hamnar på spåret!

Det är alldeles för dyrt på de befintliga hundratals stationerna. Böjda plattformar gör det väldigt dyrt och svårt att bygga. Vårt klimat sliter nog mycket på en sådan mångmiljardinvestering på utomhusstationerna.

På nya stationer där man planerat plattformarna för att ha skydd är det en annan sak. Där är det enkelt att bygga dessa. Citybanan samt gula linjen har plattformar utformade specifikt för att ha plattformsbarriärer.

[BSB101]

Innan man börjar argumentera för plattformsdörrar på alla plattformar bör man ställa sig frågan vad detta kommer kosta och om pengarna kan göra mer nytta någon annanstans? På samhällsnivå bör målet vara att minska antalet dödsfall/självmord generellt i samhället till bästa kostnad, ger då plattformsdörrar i tunnelbanan det bästa utfallet?

[Enceladus]

Innan man börjar argumentera för plattformsdörrar på alla plattformar bör man ställa sig frågan vad detta kommer kosta och om pengarna kan göra mer nytta någon annanstans? På samhällsnivå bör målet vara att minska antalet dödsfall/självmord generellt i samhället till bästa kostnad, ger då plattformsdörrar i tunnelbanan det bästa utfallet?

Grok säger att ungefär 80 procent av de personer som avser att ta sitt liv i tunnelbanan troligen inte skulle göra det om plattformsdörrar förhindrade åtkomst till spåret. Därmed skulle plattformsdörrar i tunnelbanan sannolikt rädda 8-15 liv per år. Intressant nog säger Grok att AI-kameror är billigare men mindre effektiva. Trafikverket värderar ett mänskligt liv till 44 miljoner kronor. Under ett decennium skulle plattformsdörrar i tunnelbanan alltså vara värda runt 5 miljarder kronor.

[Odd]

Syftet med plattformsdörrar är främst för att säkerställa driftssäkerheten, inte primärt för att förhindra självmördare. Problemet med självmord måste hanteras i ett större samhällsperspektiv.

Därmed kan man kalkylera när det blir "lönsamt" att bygga plattformsdörrar.

Jag var för ett par år sedan med om ett självmord utanför Partille, där tågtrafiken var inställd, men det hindrade inte personen från att kasta sig framför ersättningsbussen jag åkte med, som gick på motorvägen precis bredvid järnvägen. Att det var just en ersättningsbuss för den inställda tågtrafiken som drabbades, är ju naturligtvis en slump, det kunde lika gärna varit en lastbil eller annat större fordon. Men detta visar på att det inte nödvändigtvis är plattformsdörrarna som får en potentiell självmördare att ändra på inställningen till sitt liv.

[Enceladus]

Jag var för ett par år sedan med om ett självmord utanför Partille, där tågtrafiken var inställd, men det hindrade inte personen från att kasta sig framför ersättningsbussen jag åkte med, som gick på motorvägen precis bredvid järnvägen. Att det var just en ersättningsbuss för den inställda tågtrafiken som drabbades, är ju naturligtvis en slump, det kunde lika gärna varit en lastbil eller annat större fordon. Men detta visar på att det inte nödvändigtvis är plattformsdörrarna som får en potentiell självmördare att ändra på inställningen till sitt liv.

Anekdotisk bevisföring har låg tillförlitlighet. Detta är faktiskt en vanlig missuppfattning:

En vanlig uppfattning är att en person som försökt ta sitt liv alltid kommer att försöka igen. Detta stämmer inte, studier av bland annat Nationellt centrum för suicidforskning och prevention (NASP) visar att suicidförsök är situationsberoende och att även små insatser kan stoppa en person från att agera på impulsen att ta sitt liv.

En studie fann också att 80 procent av dem som försöker begå självmord i kollektivtrafiken inte upprepar försöket om det misslyckas.

AI kan inte förhindra självmord i tunnelbanan, men däremot vet AI att AI inte kan förhindra självmord i tunnelbanan...

[BSB101]

Grok säger att ungefär 80 procent av de personer som avser att ta sitt liv i tunnelbanan troligen inte skulle göra det om plattformsdörrar förhindrade åtkomst till spåret. Därmed skulle plattformsdörrar i tunnelbanan sannolikt rädda 8-15 liv per år. Intressant nog säger Grok att AI-kameror är billigare men mindre effektiva. Trafikverket värderar ett mänskligt liv till 44 miljoner kronor. Under ett decennium skulle plattformsdörrar i tunnelbanan alltså vara värda runt 5 miljarder kronor.

Vad Grok skriver har väl lika stort värde som vad min svärmor säger i frågan? Vilka källor har Grok? Sedan tror jag inte någon säger emot att plattformsdörrar skulle minska antal självmord i tunnelbanan, frågan är om det är det mest effektiva sättet att använda pengarna för att minska antal självmord på samhällsnivå?

[Enceladus]

Grok säger att ungefär 80 procent av de personer som avser att ta sitt liv i tunnelbanan troligen inte skulle göra det om plattformsdörrar förhindrade åtkomst till spåret. Därmed skulle plattformsdörrar i tunnelbanan sannolikt rädda 8-15 liv per år. Intressant nog säger Grok att AI-kameror är billigare men mindre effektiva. Trafikverket värderar ett mänskligt liv till 44 miljoner kronor. Under ett decennium skulle plattformsdörrar i tunnelbanan alltså vara värda runt 5 miljarder kronor.

Vad Grok skriver har väl lika stort värde som vad min svärmor säger i frågan? Vilka källor har Grok? Sedan tror jag inte någon säger emot att plattformsdörrar skulle minska antal självmord i tunnelbanan, frågan är om det är det mest effektiva sättet att använda pengarna för att minska antal självmord på samhällsnivå?

Källan till påståendet är ironiskt nog Trafikförvaltningen:

Gensvaret från politikerna har tyvärr uteblivit. Med hänvisning till kostnader och tekniska problem kopplade till befintliga plattformar och tågvagnar fick vi så sent som i juni i år veta att Trafikförvaltningen i Stockholm inte ser något behov av att ytterligare utreda ett införande av plattformsbarriärer i tunnelbanesystemet. I stället förordas enklare och billigare alternativ. Detta trots att Trafikförvaltningens egna utredningar dragit slutsatsen att 80 procent av de personer som avser att ta sitt liv i tunnelbanan sannolikt inte skulle genomföra handlingen på annat sätt, om detta förhindrades av plattformsbarriärer.

Vi menar att detta svar inte är gott nog. Exempelvis finns i dag plattformsbarriärer på marknaden som klarar av en blandad vagnpark med olika dörrplaceringar. Ekonomiska beräkningar har gjorts som konstaterar att totalkostnaden för plattformsbarriärer och dess tilläggsåtgärder väl skulle uppvägas av trafiksäkerhetsnyttor i form av minskat antal avlidna och skadade under en 30-årsperiod.

[Enceladus]

Hon är kvinnan bakom tunnelbanerösten – kritisk till utropen

SL ser både fördelar och nackdelar med att använda talsyntes istället för en riktigt röst. Men enligt dem är det en mer långsiktig lösning. ”Linda” behövde hela tiden uppdateras med nya inläsningar – något som både är dyrt och krångligt.

[...]

Företaget bakom talsyntesen delar de synpunkter som Johanna Hermann Lundberg lyfter. De menar att AI-rösten används i fel ändamål, enligt Sanna Magnusson på Acapela Group.

[...]

De ser att en lösning likt den SJ använder i tågtrafiken skulle passa bättre – som är bättre på att uttala egennamn. Och eftersom rösten ”Elin” även är tillgänglig för andra än SL skulle det även minska risken att den missbrukas:

Har SJ valt en bättre lösning än SL?

[dr Cassandra Nojdh]

Hon är kvinnan bakom tunnelbanerösten – kritisk till utropen

SL ser både fördelar och nackdelar med att använda talsyntes istället för en riktigt röst. Men enligt dem är det en mer långsiktig lösning. ”Linda” behövde hela tiden uppdateras med nya inläsningar – något som både är dyrt och krångligt.

[...]

Företaget bakom talsyntesen delar de synpunkter som Johanna Hermann Lundberg lyfter. De menar att AI-rösten används i fel ändamål, enligt Sanna Magnusson på Acapela Group.

[...]

De ser att en lösning likt den SJ använder i tågtrafiken skulle passa bättre – som är bättre på att uttala egennamn. Och eftersom rösten ”Elin” även är tillgänglig för andra än SL skulle det även minska risken att den missbrukas:

Har SJ valt en bättre lösning än SL?

Det där är egentligen urgamla nyheter: viewtopic.php?t=38014
Men det var ju långt innan Enceladus-kollektivet var påtänkt - åtminstone här.

Klagomålen på Acapela talsyntes har funnits länge. Vilket inslag av det som numera kallas AI som har funnits i talsyntesen där från början är väl inte fullt klarlagt. Den som vill studera dagens nivå kan ju följa denna länk: https://www.acapela-group.com/sv/

Det finns en hel del företag som levererar talsyntestjänster. Dessutom kan ju vilken bedragare som helst klona röster med något verktyg från något högerextremt AI-företag, varav Elevenlabs väl hör till de mera kända: https://elevenlabs.io/voice-cloning (rekommenderas särskilt av Melania Trump).

När jag åkt X40 med SJ till och från Linköping har det oftast varit en högst mänsklig uppläsare i högtalarsystemet. För att inte tala om Mälartåget.....

[ADDE]

Jag undrar om SVT hänvisar till Trafikverkets utropsröst Gerda snarare än SJ. för hos SJ är väl bara X40 som har automatiserade utrop vad jag vet.

Acapella har, vad jag minns tagit fram speciella röster till företag, Trafikverkets Gerda är en sådan, Pågatågens skånska utrop en annan. Jag tror till o med att Helsingforsmetron har sin egen talsyntes-röst från Acapella.

Så att SL väljer att använda en generisk röst, "Elin" utmärker dem inte - och ja, jag hör till skaran som aldrig gillade Elin. Saknar Linda och föredrar BussPC-rösten framför Elin. BussPC:ns utrop är mycket tydliga i jämförelse.

[Enceladus]

Så att SL väljer att använda en generisk röst, "Elin" utmärker dem inte - och ja, jag hör till skaran som aldrig gillade Elin. Saknar Linda och föredrar BussPC-rösten framför Elin. BussPC:ns utrop är mycket tydliga i jämförelse.

Förslaget: Låt olika Stockholmsdialekter ropa ut stationerna i t-banan

– Man ska vara stolt över sin hembygd, säger Jonas Naddebo, distriktsordförande för Centerpartiet i Stockholms stad.

[...]

I motionen nämns bara klassiskt Ekensnack i de södra delarna och Lidingödialekt på Lidingöbanan. Men Jonas Naddebo menar att ortensvenska också kommer få vara med.

[...]

– Nu har vi upptäckt ett problem med AI-rösten, jag tror att variation av röster i tunnelbanan skulle hjälpa oss förstå var vi är.

Centerpartiet vill ersätta den generiska AI-rösten med stolta Stockholmsdialekter, t.ex. Ekensnack och Lidingödialekt.

[wax]

Jag undrar om SVT hänvisar till Trafikverkets utropsröst Gerda snarare än SJ. för hos SJ är väl bara X40 som har automatiserade utrop vad jag vet.

Acapella har, vad jag minns tagit fram speciella röster till företag, Trafikverkets Gerda är en sådan, Pågatågens skånska utrop en annan. Jag tror till o med att Helsingforsmetron har sin egen talsyntes-röst från Acapella.

Så att SL väljer att använda en generisk röst, "Elin" utmärker dem inte - och ja, jag hör till skaran som aldrig gillade Elin. Saknar Linda och föredrar BussPC-rösten framför Elin. BussPC:ns utrop är mycket tydliga i jämförelse.

Skånes bussar har en inspelad röst vad jag vet. Men är inte BussPC-rösten Linda också?

[dr Cassandra Nojdh]

Så att SL väljer att använda en generisk röst, "Elin" utmärker dem inte - och ja, jag hör till skaran som aldrig gillade Elin. Saknar Linda och föredrar BussPC-rösten framför Elin. BussPC:ns utrop är mycket tydliga i jämförelse.

Förslaget: Låt olika Stockholmsdialekter ropa ut stationerna i t-banan

– Man ska vara stolt över sin hembygd, säger Jonas Naddebo, distriktsordförande för Centerpartiet i Stockholms stad.

[...]

I motionen nämns bara klassiskt Ekensnack i de södra delarna och Lidingödialekt på Lidingöbanan. Men Jonas Naddebo menar att ortensvenska också kommer få vara med.

[...]

– Nu har vi upptäckt ett problem med AI-rösten, jag tror att variation av röster i tunnelbanan skulle hjälpa oss förstå var vi är.

Centerpartiet vill ersätta den generiska AI-rösten med stolta Stockholmsdialekter, t.ex. Ekensnack och Lidingödialekt.

Det där är centerpartistiskt trams. Högtalarutropens uppgift är inte att skapa hembygdskänsla utan att ge tydligt information till resenärerna. Det sistnämnda kan förstås förbättras en hel del i fallet SL. I övrigt får vi nog räkna med att mänskliga talare ersätts med syntetiska röster.

[dr Cassandra Nojdh]

Jag undrar om SVT hänvisar till Trafikverkets utropsröst Gerda snarare än SJ. för hos SJ är väl bara X40 som har automatiserade utrop vad jag vet.

Acapella har, vad jag minns tagit fram speciella röster till företag, Trafikverkets Gerda är en sådan, Pågatågens skånska utrop en annan. Jag tror till o med att Helsingforsmetron har sin egen talsyntes-röst från Acapella.

Så att SL väljer att använda en generisk röst, "Elin" utmärker dem inte - och ja, jag hör till skaran som aldrig gillade Elin. Saknar Linda och föredrar BussPC-rösten framför Elin. BussPC:ns utrop är mycket tydliga i jämförelse.

Skånes bussar har en inspelad röst vad jag vet. Men är inte BussPC-rösten Linda också?

Noga taget är väl i stort sett alla automatiska utrop förinspelade, vare sig det är mänskliga talare eller syntetiska röster.
https://press.newsmachine.com/pressrele ... almo-59180

Att själva syntesmotorn (godtyckligt text -> tal) finns installerad är nog extremt ovanligt. Däremot är det nog ingen i Region Skåne som kommit på den befängda idén att högtalarutropen ska tala olika skånska dialekter. Sådana finns, det vet jag efter att ha tillbringat en studietermin i Lund innan jag kom på att Uppsala är bäst. Nu var det ett tag sedan jag åkte buss i Skåne, men som jag minns det så talade högtalarrösten en vårdad "standard"-skånska.