Här ser man ett X3-tåg vid sin ordinarie höga plattform på Sthlm C.
Plattformshöjden där sägs enligt
denna källa vara 1150 mm, vilket väl rimligtvis också är golvhöjden inne i vagnarna. Det överensstämmer med väl med golvhöjden i kupéerna i X55, som kamrat Widén drog upp ovan? Men vilka höjder instegen är ordnade i den senare typen kommer jag inte ihåg, det var så länge sedan jag åkte i sådana tåg. X60 har väl plant insteg från 760 mm, även om
vissa auktoriteter gör gällande att Stockholms läns pendeltågsnät nominellt har 730 mm plattformar. Skillnaden i höjd skulle alltså vara 390 mm, vilket jag tycker stämmer hyfsat bra överens med vad man ser på trådinledarens bilder.
Arlanda Södra och Norra (används enbart av Arlanda Express) har rimligtvis samma plattformshöjd. För Arlanda Central (övrig tågtrafik) beskrivs plattformarna på följande sätt:
Arlandabanan skrev:Arlanda Express, SJ:s snabbtåg X3000 och regionaltåg har plana insteg för en enkel ombordstigning på Arlandas stationer. SL:s pendeltåg är inte anpassade till plattformshöjden på Arlanda central. För den som önskar ledsagning finns en mötespunkt på varje station där assistans kan begäras för förflyttning mellan stationen och flygterminalen.
Vad det nu betyder för plattformshöjden på Arlanda C?
Riksrevisionen återkommer i sin granskning flera gånger till detta:
https://www.riksrevisionen.se/download/ ... PASSAD.pdf
Riksrevisionen skrev:Hur plattformarna vid Arlanda flygplats och vid Stockholms central utformades kan få konsekvenser för hur Arlandabanan kan utnyttjas efter avtalsperiodens slut.
A-Train byggde, för att underlätta ombordstigning, plattformar som är högre och även kortare än plattformarna vid de flesta andra järnvägsstationer i Sverige. Om tågoperatörer efter avtalsperiodens slut vill köra andra typer av tåg än de som nu används av A-Train kommer det att kräva investeringar. Om avvikelser från standard vad gäller exempelvis plattformarnas utformning accepteras i framtida OPS-avtal, bör fördelarna med detta vägas mot nackdelarna.
[.......... ]
Arlandabaneavtalen innebar att A-Train byggde huvuddelen av anläggningarna inklusive stationer och plattformar vid Arlanda. Hur plattformarna skulle utformas specificerades inte i avtalen. Det finns till exempel inga krav på att plattformarna skulle ha samma höjd och längd som plattformar vid de flesta övriga svenska tågstationer. Enligt företrädare för A-Train valde bolaget att bygga högre plattformarna för att underlätta för passagerarna att stiga ombord.
[.......... ]
Arlandabaneavtalen innehåller inte krav på att plattformarna utformas med samma höjd och längd som plattformarna vid andra svenska ärnvägsstationer. Plattformarna vid A-Trains stationer på Arlanda (Arlanda Norra och Södra) och vid Stockholms central (plattform 1 och 2) är kortare och högre än vad som är vanligast förekommande vid övriga järnvägsstationer i Sverige. Högre plattformar byggdes för att underlätta
ombordstigning. På grund av plattformarnas utformning kan i dagsläget enbart A-Trains särskilt anpassade tågsätt använda dessa plattformar. Att plattformarna har annan höjd och längd kan få konsekvenser när staten vid avtalstidens slut tar över driften från A-Train och andra tågoperatörer med andra typer av tåg eventuellt vill trafikera Arlandabanan. 5
Eller med andra ord: allt är Calle Bildts fel.