X60
Moderatorer: Jourmaster, Infomaster
Kategoriregler
Diskussioner om spårvägar, tunnelbanor, lokalbanor och förortsjärnväg med reguljär lokaltrafik. Ej fjärrtrafik på järnväg odyl. Allmänna forumregler
Diskussioner om spårvägar, tunnelbanor, lokalbanor och förortsjärnväg med reguljär lokaltrafik. Ej fjärrtrafik på järnväg odyl. Allmänna forumregler
X60
I SL s nya Hela Resan (ersätter Spårväg och Buss) så står det en tidsplan för X60: Hösten 2004 sker inledande tester i Sverige.
Hösten 2004 våren 2005 sker verifieringar, prov med mera.
Vintern 2004-2005 Vinterprov.
April 2005 första serieleverans.
Kvartal 2-3 2005 Trafikstart.
Februari 2007 slutleverans av fordon nr 55
Hösten 2004 våren 2005 sker verifieringar, prov med mera.
Vintern 2004-2005 Vinterprov.
April 2005 första serieleverans.
Kvartal 2-3 2005 Trafikstart.
Februari 2007 slutleverans av fordon nr 55
AGR
Alla mina bilder på forum är © AGR
Åk effektivt åk kollektivt!
Använder numera en Canon EOS 1000D
Alla mina bilder på forum är © AGR
Åk effektivt åk kollektivt!
Använder numera en Canon EOS 1000D
Av vagnhallsdatabasen framgår att ett antal vagnar skrotats under de senaste decennierna.
I "Hela Resan" står det så här: "Men inte många pendeltåg har gått i graven, trots att den nuvarande vagnparken är från 60- och 70-talet. Vi skrotade tre enheter innan sommaren, det är nog de första som skrotats, säger Lars-Gunnar Andersson som är underhållschef på Citypendeln."
I "Hela Resan" står det så här: "Men inte många pendeltåg har gått i graven, trots att den nuvarande vagnparken är från 60- och 70-talet. Vi skrotade tre enheter innan sommaren, det är nog de första som skrotats, säger Lars-Gunnar Andersson som är underhållschef på Citypendeln."
Det kanske är lite dåligt återgivet från skribentens sida? Som jag tolkar det hela så är det kanske snarare som så att tre enheterna som det då refereras till är de första som har skrotats medvetet enligt något slags plan.
De andra skrotningar av pendeltåg som har ägt rum har ju (som Lennart skrev) berott på att vissa vagnar har varit alltför skadade efter olyckor för att det ska ha varit värt att försöka att reparera dem: De har dock inte skrotats/fasats ut medvetet.
Mvh // Nico
De andra skrotningar av pendeltåg som har ägt rum har ju (som Lennart skrev) berott på att vissa vagnar har varit alltför skadade efter olyckor för att det ska ha varit värt att försöka att reparera dem: De har dock inte skrotats/fasats ut medvetet.
Mvh // Nico
»Quia ursus pusilli ingenii sum verba difficilia fastidio«
For I am a bear of very little brain, and long words bother me
For I am a bear of very little brain, and long words bother me
-
- Inlägg: 796
- Blev medlem: söndag 23 mars 2003 1:42
- Ort: Bromma
- Kontakt:
Nja, misstänker att de inte är helt lättsålda. Men man vet ju aldrig, Oslo kanske behöver några bättre begagnade? Börjar man däremot byta ut X10-14, då är det nog dags att fråga sig vad man håller på med. Det var väl egentlig samma sak med tunnelbanevagnarna. De flesta var ju tämligen utslitna, men man kan ju fråga sig om det var så bråttom att byta ut alla C8, C13 och de C6or som skrotats. Det vill säga i praktiken i stort sett motsvarande den sista serien om 70 C20. Men C20 är ju i varje fall en bra vagn tycker jag.Kingsthrone skrev:Skulle man kunna sälja X1 till nån stackars operatör ute i Europa? Eller är den alldeles för skruttig för det? Förresten, jag kom på själv att det kostar väl endel att skicka ned möget och sedan på plats ta hand om det också. Aja, där ser man.
Är det för övrigt någon som vet hur nära besläktade de S-tåg som köps in till Köpenhamn är X60. Kanske vore det, en likströmsvariant, något för Saltsjöbanan så småningom?
vänligen
/GN
Men X10 finns det väl säkerligen fler Svenska länstrafiker som är intresserade av? Skåne och Göteborg exempelvis? Det behövs inte mycket för att de skall kännas moderna, enda problemet är väl handikappanpassningen, men det borde väl kunna lösas? AC är väl annars något intressant, men jämfört med att köpa ett nytt fordon kanske det är en spottstyver?GN skrev:Nja, misstänker att de inte är helt lättsålda. Men man vet ju aldrig, Oslo kanske behöver några bättre begagnade? Börjar man däremot byta ut X10-14, då är det nog dags att fråga sig vad man håller på med. Det var väl egentlig samma sak med tunnelbanevagnarna. De flesta var ju tämligen utslitna, men man kan ju fråga sig om det var så bråttom att byta ut alla C8, C13 och de C6or som skrotats. Det vill säga i praktiken i stort sett motsvarande den sista serien om 70 C20. Men C20 är ju i varje fall en bra vagn tycker jag.Kingsthrone skrev:Skulle man kunna sälja X1 till nån stackars operatör ute i Europa? Eller är den alldeles för skruttig för det? Förresten, jag kom på själv att det kostar väl endel att skicka ned möget och sedan på plats ta hand om det också. Aja, där ser man.
Är det för övrigt någon som vet hur nära besläktade de S-tåg som köps in till Köpenhamn är X60. Kanske vore det, en likströmsvariant, något för Saltsjöbanan så småningom?
vänligen
/GN
Ja eller så får de väl helt enkelt fortsätta att gå ett antal år till. Handikappanpassningen, jag vet inte, det är ju trots allt billigare att utföra den på annat vis till dess tågen är utslitna. Dessutom så kan man ju skriva i tidtabellerna vilka tåg som kommer att gå med nya respektiva gamla vagnar, majoriteten kommer ju trots allt att vara nya.august skrev: Men X10 finns det väl säkerligen fler Svenska länstrafiker som är intresserade av? Skåne och Göteborg exempelvis? Det behövs inte mycket för att de skall kännas moderna, enda problemet är väl handikappanpassningen, men det borde väl kunna lösas? AC är väl annars något intressant, men jämfört med att köpa ett nytt fordon kanske det är en spottstyver?
Annars kunde man ju faktiskt gjort som så att man höjt plattformarna som för X3 och beställt nya tåg med högre golv. Då hade man med en enklare ombyggnad av X10 kunnat få om inte ett plant, så i varje fall ett sluttande golv som i A32. Pendeltågens plattformar trafikeras ju ändå bara av pendeltågen och måste ju ändå byggas om nu.
Bifogar en länk till Alstom. Kan vara intressant att jämföra de olika CORADIA typerna. Tydligen räknar man inte bara X40, CORADIA DUPLEX, och X60, CORADIA LIREX, dit utan även X3, Arlanda Express. Samt som synes en hel del annat som de tidigare nämnda S-tågen, CORADIA LINT. Värda att notera är också TER 2N och CORADIA DUPLEX TER 2N NG som är föregångare respektive systertåg till X40.
vänligen
/GN
- Kristofer
- Inlägg: 1510
- Blev medlem: måndag 02 september 2002 9:11
- Ort: Gotland (utvandrad stockholmare)
- Kontakt:
Nja, inte riktigt sant. I Sundbyberg stannar både pendeltåg och fjärrtåg vid samma plattform. Och när trafiken inte flyter som det är tänkt är det värdefullt att kunna ta in fjärrtåg till pendelplattformarna vid Stockholm C, Stockholm S och Älvsjö m.fl.GN skrev:Annars kunde man ju faktiskt gjort som så att man höjt plattformarna som för X3 och beställt nya tåg med högre golv. Då hade man med en enklare ombyggnad av X10 kunnat få om inte ett plant, så i varje fall ett sluttande golv som i A32. Pendeltågens plattformar trafikeras ju ändå bara av pendeltågen och måste ju ändå byggas om nu.
Om man inte vet vart man ska, är det ingen idé att skynda sig. Man vet ju ändå inte när man är framme. (Nalle Puh)
Nu är ju detta något hypotetiskt idag, men:
Hur går det egentligen med fler spår förbi Sundbyberg? -och hur skall dessa i så fall dras, genom befintlig korridor eller annan väg. Finns det inte ett spårreservat mellan Rinkeby och Spånga, från Barkarby via Risne och ner till Hagalund?
vänligen
/GN
Sundbyberg vare ett undantag, men man planerar ju ändå att utöka antalet spår. I övriga fall så sker ju ändå ombyggnad i samband med Citybanan. Dessutom borde man kunna använda extrahöga platformar som reservplattformar, de få gånger det är aktuellt.Kristofer skrev: Nja, inte riktigt sant. I Sundbyberg stannar både pendeltåg och fjärrtåg vid samma plattform. Och när trafiken inte flyter som det är tänkt är det värdefullt att kunna ta in fjärrtåg till pendelplattformarna vid Stockholm C, Stockholm S och Älvsjö m.fl.
Hur går det egentligen med fler spår förbi Sundbyberg? -och hur skall dessa i så fall dras, genom befintlig korridor eller annan väg. Finns det inte ett spårreservat mellan Rinkeby och Spånga, från Barkarby via Risne och ner till Hagalund?
vänligen
/GN
Huru med X60 egentligen?
Jag tar nu i osorterad ordning några fakta, som ventilerats i denna sträng betr X60.
Först skrotningen av gamla pendeltåg:
* X1 kommer att gradvis tas ur trafik allteftersom X60 tas i drift. Tempot på skrotningen balanseras mot utfallet av X60-driften.
* Uppstår det problem med X60 (vilket jag hoppas inte skall inträffa!) så kan man hålla igen litet på skrotningen tills X60 stabiliserats. Går allt däremot bra med X60 (vilket jag utgår ifrån!), så kan skrotningen av X1 hålla ett tempo som motsvarar idrifttagningen av X60.
* Det kommer inte att bli aktuellt att sälja X1 som begagnade tåg, eftersom fordonens kvarvarande tekniska marginaler är alltför begränsade. I stället kommer man att, efter hand som X1 skrotas, låta dessa enheter släppa ifrån sig vissa mängder reservdelar till de kvarvarande, så att man kan upphöra med kostsamma revisioner av tyngre aggregat, boggier etc under X1-flottans kvavarande korta livslängd.
* X1 har en profil som inte medger körning någon annan stans än i Sverige och Norge. För övriga 15 kV-länder är X1 alldeles för bred.
* Om någon X1 skall bevaras musealt beror på var det kan finnas pengar för något sådant. Uppträder det någon seriös intressent för detta bland museiföreningarna, så kan det kanske bli aktuellt att på finalen skänka bort någon driftsduglig enhet.
* X420 är tänkta att tas ur drift parallellt med X1 och avgörande för hur det sker blir bedömningar av de enskilda fordonens status på individnivå.
* X420 skall inte skrotas, utan återgår till Tyskland, eftersom de ägs av Deutsche Bahn. DB kommer förmodligen att omedelbart skrota dem efter hemkomsten, eftersom inget annat sagts om fordonens framtida öde.
Sedan något om X60:
* AGRs tidsangivelser, hämtade från SLs hemsida, är korrekta.
* Den första X60-enheten är klar och s k Roll-Out har redan ägt rum i det tysta.
* X60 har redan varit ute och rört på sig i Tyskland, dock inte för egen maskin utan i stället bogserad.
* X60 kommer att officiellt presenteras tisdag 21/9 på Innotransmässan I Berlin, varvid SL och Alstom bl a även gemensamt släpper bilder och annat material.
Och så litet om plattformshöjder:
* X60 är byggd för plant insteg från s k mellanhög plattform, som nominellt ligger på höjden 730 mm över r.ö.k. Denna plattformshöjd gäller i hela pendeltågsnätet i Storstockholmsområdet.
* Om X40 angör mellanhög plattform, vilket man normalt inte skall behöva göra, så måste passagerarna ta ett steg ned i tåget resp upp ur tåget. Nivåskillnaden blir vad jag vet ca 15 cm.
* Mellanhög plattform är mycket vanlig ute i Europa och Alstom ser en möjlighet att låta X60 bli en produkt i sitt sortiment för många fler kunder än SL.
Och så till sist:
* Den Ruggige Kaffedrickaren är sedan en dryg vecka, och med den s k ålderns rätt, Chef Fordonsavdelningen Emeritus på SL Infrateknik. Den mycket kompetente efterträdaren heter Stefan Kallin, och han kommer med tiden att veta mycket mer än jag om vad som försiggår inom SLs spårfordonsrevir.
* För min egen del så kvarstår jag i bolaget i två år till, dvs till 67-årsdagen, för att direkt under bolagets VD syssla med ett antal olika projekt och arbetsuppgifter, såväl med gummihjuls- som stålhjulsanknytning. Det känns som en bra och spännande final!
/Ruggige Kaffedrickaren
Först skrotningen av gamla pendeltåg:
* X1 kommer att gradvis tas ur trafik allteftersom X60 tas i drift. Tempot på skrotningen balanseras mot utfallet av X60-driften.
* Uppstår det problem med X60 (vilket jag hoppas inte skall inträffa!) så kan man hålla igen litet på skrotningen tills X60 stabiliserats. Går allt däremot bra med X60 (vilket jag utgår ifrån!), så kan skrotningen av X1 hålla ett tempo som motsvarar idrifttagningen av X60.
* Det kommer inte att bli aktuellt att sälja X1 som begagnade tåg, eftersom fordonens kvarvarande tekniska marginaler är alltför begränsade. I stället kommer man att, efter hand som X1 skrotas, låta dessa enheter släppa ifrån sig vissa mängder reservdelar till de kvarvarande, så att man kan upphöra med kostsamma revisioner av tyngre aggregat, boggier etc under X1-flottans kvavarande korta livslängd.
* X1 har en profil som inte medger körning någon annan stans än i Sverige och Norge. För övriga 15 kV-länder är X1 alldeles för bred.
* Om någon X1 skall bevaras musealt beror på var det kan finnas pengar för något sådant. Uppträder det någon seriös intressent för detta bland museiföreningarna, så kan det kanske bli aktuellt att på finalen skänka bort någon driftsduglig enhet.
* X420 är tänkta att tas ur drift parallellt med X1 och avgörande för hur det sker blir bedömningar av de enskilda fordonens status på individnivå.
* X420 skall inte skrotas, utan återgår till Tyskland, eftersom de ägs av Deutsche Bahn. DB kommer förmodligen att omedelbart skrota dem efter hemkomsten, eftersom inget annat sagts om fordonens framtida öde.
Sedan något om X60:
* AGRs tidsangivelser, hämtade från SLs hemsida, är korrekta.
* Den första X60-enheten är klar och s k Roll-Out har redan ägt rum i det tysta.
* X60 har redan varit ute och rört på sig i Tyskland, dock inte för egen maskin utan i stället bogserad.
* X60 kommer att officiellt presenteras tisdag 21/9 på Innotransmässan I Berlin, varvid SL och Alstom bl a även gemensamt släpper bilder och annat material.
Och så litet om plattformshöjder:
* X60 är byggd för plant insteg från s k mellanhög plattform, som nominellt ligger på höjden 730 mm över r.ö.k. Denna plattformshöjd gäller i hela pendeltågsnätet i Storstockholmsområdet.
* Om X40 angör mellanhög plattform, vilket man normalt inte skall behöva göra, så måste passagerarna ta ett steg ned i tåget resp upp ur tåget. Nivåskillnaden blir vad jag vet ca 15 cm.
* Mellanhög plattform är mycket vanlig ute i Europa och Alstom ser en möjlighet att låta X60 bli en produkt i sitt sortiment för många fler kunder än SL.
Och så till sist:
* Den Ruggige Kaffedrickaren är sedan en dryg vecka, och med den s k ålderns rätt, Chef Fordonsavdelningen Emeritus på SL Infrateknik. Den mycket kompetente efterträdaren heter Stefan Kallin, och han kommer med tiden att veta mycket mer än jag om vad som försiggår inom SLs spårfordonsrevir.
* För min egen del så kvarstår jag i bolaget i två år till, dvs till 67-årsdagen, för att direkt under bolagets VD syssla med ett antal olika projekt och arbetsuppgifter, såväl med gummihjuls- som stålhjulsanknytning. Det känns som en bra och spännande final!
/Ruggige Kaffedrickaren
-
- Inlägg: 796
- Blev medlem: söndag 23 mars 2003 1:42
- Ort: Bromma
- Kontakt:
Re: Huru med X60 egentligen?
Lovar du att be Stefan skriva här i forum också?Ragnar T skrev: Och så till sist:
* Den Ruggige Kaffedrickaren är sedan en dryg vecka, och med den s k ålderns rätt, Chef Fordonsavdelningen Emeritus på SL Infrateknik. Den mycket kompetente efterträdaren heter Stefan Kallin, och han kommer med tiden att veta mycket mer än jag om vad som försiggår inom SLs spårfordonsrevir.
* För min egen del så kvarstår jag i bolaget i två år till, dvs till 67-årsdagen, för att direkt under bolagets VD syssla med ett antal olika projekt och arbetsuppgifter, såväl med gummihjuls- som stålhjulsanknytning. Det känns som en bra och spännande final!
/Ruggige Kaffedrickaren


Tack fär all denna kompletta information!
Höja plattformen för X10?
Det blir väldigt låga dörrar ifall man höjer plattformarna för X10 till "arlandahöjd"
Att höja dörrarna låter sig inte göras eftersom X10 har dubbla ramverk, ett under golvet-långbalken, och ett under taket, att såga av denna övre balk är otänkbart.
Däremot är X10p förberedda för att flytta upp dörrana, detta är gjort för att kunna höja plattformarna på RB när alla gamla vagnar är tagna ur trafik, och på så sätt få plana insteg.
Hej
Henrik
Att höja dörrarna låter sig inte göras eftersom X10 har dubbla ramverk, ett under golvet-långbalken, och ett under taket, att såga av denna övre balk är otänkbart.
Däremot är X10p förberedda för att flytta upp dörrana, detta är gjort för att kunna höja plattformarna på RB när alla gamla vagnar är tagna ur trafik, och på så sätt få plana insteg.
Hej
Henrik
Re: Höja plattformen för X10?
Hur låga då om man får lov att fråga?Henrik S skrev:Det blir väldigt låga dörrar ifall man höjer plattformarna för X10 till "arlandahöjd"
Jag tror inte att det är särskilt många centrimetrar som behöver tas bort av dörren. Men jag förhoppningsvis är det tillräckligt många får att man skulle kunna bygga ett sluttande insteg.
vänligen
/GN