På den tiden var inte "Brännkyrkahallen" färdigbyggd utan alla linjer samsades om den lilla trähallen Jakobsdal vid Hägerstensvägens förlängning.

Apropå just denna hall så tillbringade jag mycket tid hos min kära mormor Hanna på Hägerstensvägen 122. Uppkrupen i en av de djupa fönsternischerna 4 trappor upp precis ovanför Aspuddens spårvägshållplats hade jag totalkoll på trafiken. Att skriva vagnsnummer var självklart på alla tåg. Vid kvällens slut uppstod dock problem. Utgående tåg ströks mot inkommande och på kvällen blev det en restpost. Detta kunde självklart inte accepteras och ärendet togs upp med mormor. Resultatet var att vi nästkommande dag promenerade de få kvarteren till just Jakobsdal där hon förklarade att tågen "sov under natten".
En annan specialitet för linje 18 var att den oftast var tursatt med tvåaxliga A1/3 med boggievagn litt. B17 som släp. Enligt ryktet skulle det finnas en B17 uppställd någonstans söder om Stockholm. I Sällskapets barndom pågick omfattande "spårvagnsletanden". Vi kammade igenom alla tänkbara platser där denna unika vagn kunde finnas. En dag knackade vi på en stor byggnad och ställde den ytterst seriösa frågan ""...har Ni möjligtvis sett en spårvagn här någonstans....?" Personalen tittade ytterst förvånat på oss men gav ett nekande svar. Dock så väldigt försynt att vi undrade var vi hamnat. Svaret fick vi senare vid ingången till omgivande trädgård där en skylt förkunnade att det var ett hem för mentalt efterblivna! Troligtvis undrade de om vi var på rymmen...!
I alla händelser skulle det vara trevligt om vi kunde återskapa en B17. Planer har funnits på att använda korgen från en Milanesisk Peter Witt-vagn.
Vänliga Hälsningar / Richard Grönstedt