Släp till Långedragsvagnar

[AGR]

Planerades aldrig att bygga släp av samma storlek som motorvagnarna till Långedragslinjen? Här en bild från Saltholmen.


Så en jämförande bild på ett Örbytåg. Håll med om att det hade varit fint med ett sådant tåg på linje 9 i Göteborg.

[daniel_s]

Det estetiska har väl aldrig varit Göteborgs spårvägars starka sida. (nästan) Alla kombinationer av motorvagn och släp ser mer eller mindre felproportionerade ut.

Sen är det väl så att Långedragsvagnarna faktiskt inte var särskilt bra dragvagnar. De ser stora och starka ut men i verkligheten är de bara stora... lämpligt med små släp alltså!

Men även SS hade ju några fula kombinationer, en A29 + en B29 är inte direkt snyggt... Örbytåget är dock otroligt vackert!

[BaardB]

Örbytåget är dock otroligt vackert!

Det er det. Kan det gjenskapes uten å bygge 100% replica?

[Lars Stegenius]

Örbytåget är dock otroligt vackert!

Det er det. Kan det gjenskapes uten å bygge 100% replica?

Det finns tyvärr ingen B13 bevarad, dock finns ett antal boggier till B13 bevarade.

Det finns fortfarande 3 A13 kvar. 361 finns hos SSS i form av slipvagnen 9199 liksom 363 i form av dragvagnen 9363. 360 gör forfrarande tjänst hos SL som dragvagnen 9360 som används för det s.k. tunnelskrotningståget.

En idé kan alltså vara att bygga om t.ex. 361/9199 till en B13.

//Lars S

[BaardB]

En idé kan alltså vara att bygga om t.ex. 361/9199 till en B13.

Ok, det var det samme som vi ønsket å gjøre i Trondheim hvor vi hadde 2 motorvogner (og ingen tilhengere) av Gråkallbanens første vogntype. Dessverre ville styret det annerledes, og den ene vognen ble hugget.

[Harald]

För att återvända till den ursprungliga frågan:

Planerades aldrig att bygga släp av samma storlek som motorvagnarna till Långedragslinjen?

Svaret är: Inte veterligt.

En möjlig förklaring är att det inte fanns behov av släpvagnar mer än några få sommarmånader, och då hade man släpvagnar som inte behövdes på stadslinjerna.

[Harald]

Alla kombinationer av motorvagn och släp ser mer eller mindre felproportionerade ut.

"Alla" är väl rätt överdrivet. De som hade lite konstiga proportioner var ganska få, Långedragstågen och M22+limpa. De tvåaxliga motorvagnarna med släp passade bra ihop, särskilt förstås lanterninsläpen. Även M23 och S27 passade ihop.

[daniel_s]

Alla kombinationer av motorvagn och släp ser mer eller mindre felproportionerade ut.

"Alla" är väl rätt överdrivet. De som hade lite konstiga proportioner var ganska få, Långedragstågen och M22+limpa. De tvåaxliga motorvagnarna med släp passade bra ihop, särskilt förstås lanterninsläpen. Även M23 och S27 passade ihop.

Okej då! Jag överdrev kanske lite. Fast jag tycker ändå inte att göteborgsvagnarna kan mäta sig med Stockholms i fråga om skönhet! (Med några undantag såklart, exempelvis är M25 mycket snyggare än A29.)

[Harald]

Det här med Stockholmsvagnarnas skönhet tycker jag också är lite överdrivet. Det är få vagnar som kan mäta sig med mustangerna, det kan jag hålla med om. De enda jag kommer på på rak arm är Gents PCC-vagnar. Övriga stockholmstyper är det väl dock inget speciellt med, men det verkar som om mustangernas obestridliga skönhet på något vis har präglat uppfattningen om alla stockholmsvagnar.

[daniel_s]

Det här med Stockholmsvagnarnas skönhet tycker jag också är lite överdrivet. Det är få vagnar som kan mäta sig med mustangerna, det kan jag hålla med om. De enda jag kommer på på rak arm är Gents PCC-vagnar. Övriga stockholmstyper är det väl dock inget speciellt med, men det verkar som om mustangernas obestridliga skönhet på något vis har präglat uppfattningen om alla stockholmsvagnar.

Mustangerna är väl inte så snygga egentligen. A11-A13 är snyggast tycker jag!

[Per Lind]

Nu har väl tråden spårat ur då ursprungsfrågan gällde släp till Långedragsvagnen men för att kommentera skönhet så har jag i flera internationella spårvagnsböcker läst att Stockholmsmustangen och Wiens E-vagnar anses vara världens vackraste.
Mycket beror nog på att de är långa och smala med mjuka drag,
inte breda och kantiga som Göteborgsvagnarna.
-Per

[Jonas Gustafsson]

Alla kombinationer av motorvagn och släp ser mer eller mindre felproportionerade ut.

"Alla" är väl rätt överdrivet. De som hade lite konstiga proportioner var ganska få, Långedragstågen och M22+limpa. De tvåaxliga motorvagnarna med släp passade bra ihop, särskilt förstås lanterninsläpen. Även M23 och S27 passade ihop.

Okej då! Jag överdrev kanske lite. Fast jag tycker ändå inte att göteborgsvagnarna kan mäta sig med Stockholms i fråga om skönhet! (Med några undantag såklart, exempelvis är M25 mycket snyggare än A29.)

Smaken är bekant såsom baken delad.
Jag tycker att M32 är snyggare än A32, men det håller kanske inte så många med om.
//Jonas G

[Anders Forsberg]

Det var nog aldrig tal om släpvagnar toll boggivagnarna på Långedragslinjen. Som Harald skriver så var det bara under sommaren som trycket var stort på linjen.

Till 1923 skaffades släpvagnar av typ zeppelinare och dessa fyllde nog behovet av släpvagnar på nian tämligen gott.

Anders F

[gek]

Som Harald skriver så var det bara under sommaren som trycket var stort på linjen.

... men även under övriga året var trycket tillräckligt stort vissa tider för att kräva dubbla släp. I varje fall fram till omkring 1960 var det normalt att ett extra "limpesläp" kopplades till varje tåg innan högtrafiktiden, och sedan kopplades ifrån. Det gick också en del extravagnar även vintertid, betänk att inga läroverk eller gymnasier fanns i förorten. En typisk minnesbild jag har från 1950-talet är tvåaxliga motorvagnar med plattformar sprängfyllda med skolelever och arbetspendlare på väg tillbaka till förorten på eftermiddagen. Men naturligtvis var det på somrarna det verkligen var stor belastning, och samma förhållande råder ju nu; så snart nian slutat gå till Saltholmen i mitten av augusti, och det blir en lördag eller söndag med badväder, är det mer eller mindre omöjligt att komma med vagnen från andra hållplatser än Saltholmen på kvällen, i varje fall när en eller flera skärgårdsbåtar dumpat mängder av resenärer vid Saltholmen.

[Harald]

Ja, bebyggelsen tätnade väl med åren, men på 50-talet fanns det ju gott om äldre släpvagnar efter leveransen av S27. På 20-talet när Långedragsvagnarna byggdes, var bebyggelsen längs linjen betydligt glesare, så det fanns knappast något behov av släpvagnar på vintern. När banan byggdes 1907 var det ren landsbygd från nuvarande vagnhallen Majorna och utåt. Det finns en gammal journalfilm som visar en färd på banan, förmodligen när den var nyöppnad. Det man ser där är en enkelspårig järnväg med diken och allt, omgiven av åkrar och ängar men inga hus.

[Anders Forsberg]

Var det ändå inte bara under 1950-talets första år som man körde med dubbla släp på nian och då främst sommartid. För efter 1953-54 så började M23 och S27 bli vanligare på linje 9. På bilder verkar det främst rulla enkla M23:or i lågtrafik och med släp under vintertid. Så verkar det även om man iikar i div trafikstatestik.

Under de senare åren (fram till 1967 Dagen H) verkar det ju mest varit enkelvagnar och under högtrafik så kopplades en limpa till.

Men före 1950-talet så var det ju som sagt inte ovanligt med två zeppelinare som släp. Även vintertid med bra skridskois ute vid Långedrag så kördes det med dubbla släp.

Jag kan ibland tycka att det käns lite pinsamt att lämna kvar passagerare ute vid Saltholmen. Man lämnar med två fullsatta pedalvangnar och vet att om det hade varit ett trevagnarståg så hade ytterligare några kommit med.

Tyvärr hade man nog lite för brått att korta av hållplatserna, att koppla till en tredjevagn är ett enklat sätt att öka kapaciteten. Kanske till och med billigt?

Anders F

[Anders Forsberg]

Skulle varit att S27 användes i högtrafik vintertid. Blev lite fel på ett ställe.

AF

[gek]

När banan byggdes 1907 var det ren landsbygd från nuvarande vagnhallen Majorna och utåt.

En GS-bild från Stads- och regionarkivet i Göteborg som visar hur gles bebyggelsen var kring Hagens kapell (nuvarande Älvsborgs kyrka) kanske på 1930-talet. Torgny Segerstedtsgatan tillkom först i slutet av 1930-talet (men hette då Älvsborgsvägen tror jag). Ännu på 1950-talet fanns en hel del tomma områden, som bebyggts på senare tid.

Enligt GS-handlingar i stads- och regionarkivet gick linje 9 under 1920-talet kvällstid under vintern bara en gång i halvtimmen, och efter kl 21 vände man vid Långedrag. Om det fanns passagerare som "påfordrade" att få åka längre ut fortsatte man till Roddföreningen

[gek]

Var det ändå inte bara under 1950-talets första år som man körde med dubbla släp på nian och då främst sommartid. För efter 1953-54 så började M23 och S27 bli vanligare på linje 9. På bilder verkar det främst rulla enkla M23:or i lågtrafik och med släp under vintertid. Så verkar det även om man iikar i div trafikstatestik.

Jag är född 1952, så hur det var före omkring 1955 har jag inget minne av, men jag tror de dubbla limporna under högtrafik förekom fram till slutet av 1950-talet i varje fall. Under M21:s sista tid, åren närmast före dagen H, gick de aldrig såvitt jag vet med mer än ett släp, och det är mycket möjligt att körningen med dubbla släp upphörde redan omkring 1960. Jag uppfattade det inte som att dubbla släp enbart var en sommarföreteelse; som sagt gick det även åt en del extravagnar med tvåaxlig motorvagn + släp för att klara resandeströmmen under högtrafik vardagar. Under lågtrafik kvällstid var det normalt ensam M21. Det jag minns från alla mörkerresor på linjen under 1950-talet är de blinkande lysrören, en av de få moderna detaljerna på dessa vagnar!

M23+ S27 började komma i större skala på linje 9 under andra halvan av 1950-talet, och då sommartid, när det antagligen dels fanns mustanger lediga pga minskad trafik på andra linjer, dels var extra stort tryck på Långedragslinjen. Jag själv och många andra trafikanter på linjen insåg inte detta samband, utan när de gamla vagnarna kom tillbaka trodde man att mustangerna fungerat så dåligt, att de gamla trotjänarna måst kallas in igen. Samma argument hördes när M25 försvann efter en ganska kort tids tjänstgöring på linje 9 1959. Strax därpå fick jag dock tillfälle att åka multipel M25 på linje 5 (en av vagnarna gick för övrigt sönder), och insåg att det var dit man flyttat M25 när de blivit tillgängliga i lite större antal och kanske också övervunnit de värsta initialproblemen.

Linje 9 var uppenbarligen en bra linje att "köra in" nya vagnar på. Försöksvagnen 210 som kom i slutet av 1930-talet tycks ha haft sin normala tjänstgöring på linje 9. Den kallades tydligen "nya långan" av en del resenärer.

Från början tänkte sig ASEA att man skulle ha vagnar enligt de avbildade ritningen (Göteborgs region- och stadsarkiv). Den vagntypen liknar HRRJ:s vagnar, och ASEA tänkte sig nog "elektriska järnvägen Göteborg - Saltholmen" som en kopia på den nyss elektrifierade och till normalspår ombyggda HRRJ