Lidingöbron i kommunfullmäktige 21/6

[M_M]

Frågan är om inte Lidingös politiker målar in sig i ett hörn om de envisas med att som enda fråga ta upp att "Ingen ny bro då blir det bussar". Jag tror inte SL:s ledning ger efter för denna påtryckning. Politikerna borde i stället lansera att ett konstruktivt alternativ utreds enligt följande:
Spårvägen via bilbron och Lidingö centrum och vidare via Södra Kungsvägens lokalgata fram till Bodal där den ansluts till nuvarande Lidingöbanan.
Förmodligen kommer motargumentet att det blir svåra köer på bilbron. Detta är nonsens eftersom köerna uppstår på Lidingövägen och fortplantar sig till bron. När Norra länken är klar försvinner förmodligen dessa köer.

En intressant fråga är vad som händer om SL beslutar att fortsätta köra lindingöbanan fast bara fram till hållplatsen före lidingöbron, och kör buss mellan den hållplatsen och fastlandet. För att göra sin åsikt klart och tydlig så kan de köra alla övriga lidingöbussar till hållplatsen före sista hållpaltsen före bron, så att *alla* lidingöbor måste åka en hållplats på lidningöbanan. I ren protest.

Ibland krävs det faktiskt lite obstinata beslutsfattare för att det ska hända 'rätt' saker.

[spårsnoken]

Jag är teknisk doktor, och har jobbat med automatisk trafik sedan spårtaxiutredningen i Göteborg 1970.

Ett par punkter:

Lika väl som man kan ha en kollektiv park av spårtaxifordon så kan man ha en kollektiv bilpark. För att visa att spårtaxi kan fungera så börja med ett provprojekt med en kollektiv bilpark.

Då inser man plötsligt hur mycket robustare och slitstarka fordon det går åt för att de ska hålla när man inte är personlig ägare av fordonet man färdas i. Visserligen är det ingen vidare risk för "buskörning" om man färdas i ett automatfordon (förutom att man kan leka tvärnit med nödbromsen) (om man nu inte lyckas 'hacka' styrsystemet på fordonet, en risk som är allt annat än försumbar), men folk kommer knappast att bry sig om att dra åt skruvar som är påväg att lossna, folk kommer inte tänka så noga vad de ställer för vassa prylar på sätena o.s.v....

Nej, det man däremot borde utreda är möjligheten för privatpersoner att färdas med sina *egna* spårtaxifordon på publika spårsystem.

Varför inte tillåta folk att köra med "duofordon" (sådana som kan köra både på spår och landsväg, båda sorters hjul) på t.ex. göteborgs spårvägsnät, och liknande nät där man har dubbelspår överallt och varje spår är 'enkelriktat', d.v.s. samma typ av säkerhet som på vanliga bilvägar.

--------------------
Det skulle vara intressant att se vad Järnvägsinspektionen (förlåt: Järnvägsstyrelsen efter den 1.7.2004) skulle ha att säga om något sådant. Tradionellt sett har man alltid satt högre säkerhetskrav på spårtrafik (dit 'balktrafik' kommer att räknas) än på vägtrafik. Du kan ju försöka att få tillstånd till att trampa dressin på en trafikerad järnväg/spårväg så får Du se.
mvh/spårsnoken

[spårsnoken]

Ser vi 10 år framåt är bensinpriset sannolikt uppe i 15 kronor/litern i dagens penningvärde.

"Det är ju bara pengar", för att citera materielverket.

Även om bensinen kostar 20kr/lit så kommer folk inte att ge upp bilåkandet. Däremot kanske vi får se hybridbilar med en mindre batteriuppsättning och diesel/bensin-elektrisk drift, så man slipper tomgångskörningsförbrukningen och den ineffektiva bränsleekonomin vid köbildningar.

Man ska inte försumma att bilen för många storstadsmänniskor är den enda personliga heliga borgen, det enda ställe man får vara helt ifred från andra människor.

För att mestadels män men även en del kvinnor ska fungera bra så MÅSTE de vara ifred från alla andra människor tillräckligt mycket. Det är klart tidseffektivare att vara ifred från andra människor medan man jobbpendlar än att behöva ta till nåt svepskäl såsom fiske och förstöra halva familjehelgen.

Dessutom är det väldigt opraktiskt att släpa mer prylar än vad som ryms i två matkassar, och jag tror inte det skulle vara så poppis om man efter storhandlande tar med sig en kundvagn full med mat på bussen/tuben/spårvagnen.

En egen bil är en personlig pryl. Man kan göra alla möjliga åtgärder för att få en behaglig resa, en fin ljudanläggning för att njuta av sin favoritmusik alldeles oavsett vad "grannen" i bilen bredvid har för musikalisk preferens. Dessutom vårdar folk de prylar de direkt äger själva bättre än andra prylar.

-----------------
Äh. Vid 15 kr/litern (i dagens penningsvärde) blir infartsparkering vanlig i storstadsområdena och järnvägen fördubblar sin marknadsandel (jämfört med i dag). Vid 20 kr/litern töms glesbygden på folk som flyttar in till större tätorter (om inte kraftiga regionalpolitiska stimulanser motverkar detta) och kollektivtrafiken börjar få svårt att kapacitetsmässigt hantera resandet. Spårvägen byggs ut i Göteborg och Norrköping, i Stockholm blir det fler tvärbanor och innerstadsspårväg, och i Uppsala och Malmö-Lund blir det också 'light rail'.

15 kr/litern inträffar om 10-15 år (om inte politikerna kontrar med sänkt bensinskatt). 20 kr/litern blir det inte förrän efter 2050.
mvh/spårsnoken

[M_M]

Ser vi 10 år framåt är bensinpriset sannolikt uppe i 15 kronor/litern i dagens penningvärde.

"Det är ju bara pengar", för att citera materielverket.

Även om bensinen kostar 20kr/lit så kommer folk inte att ge upp bilåkandet. Däremot kanske vi får se hybridbilar med en mindre batteriuppsättning och diesel/bensin-elektrisk drift, så man slipper tomgångskörningsförbrukningen och den ineffektiva bränsleekonomin vid köbildningar.

Man ska inte försumma att bilen för många storstadsmänniskor är den enda personliga heliga borgen, det enda ställe man får vara helt ifred från andra människor.

För att mestadels män men även en del kvinnor ska fungera bra så MÅSTE de vara ifred från alla andra människor tillräckligt mycket. Det är klart tidseffektivare att vara ifred från andra människor medan man jobbpendlar än att behöva ta till nåt svepskäl såsom fiske och förstöra halva familjehelgen.

Dessutom är det väldigt opraktiskt att släpa mer prylar än vad som ryms i två matkassar, och jag tror inte det skulle vara så poppis om man efter storhandlande tar med sig en kundvagn full med mat på bussen/tuben/spårvagnen.

En egen bil är en personlig pryl. Man kan göra alla möjliga åtgärder för att få en behaglig resa, en fin ljudanläggning för att njuta av sin favoritmusik alldeles oavsett vad "grannen" i bilen bredvid har för musikalisk preferens. Dessutom vårdar folk de prylar de direkt äger själva bättre än andra prylar.

-----------------
Äh. Vid 15 kr/litern (i dagens penningsvärde) blir infartsparkering vanlig i storstadsområdena och järnvägen fördubblar sin marknadsandel (jämfört med i dag). Vid 20 kr/litern töms glesbygden på folk som flyttar in till större tätorter (om inte kraftiga regionalpolitiska stimulanser motverkar detta) och kollektivtrafiken börjar få svårt att kapacitetsmässigt hantera resandet. Spårvägen byggs ut i Göteborg och Norrköping, i Stockholm blir det fler tvärbanor och innerstadsspårväg, och i Uppsala och Malmö-Lund blir det också 'light rail'.

15 kr/litern inträffar om 10-15 år (om inte politikerna kontrar med sänkt bensinskatt). 20 kr/litern blir det inte förrän efter 2050.
mvh/spårsnoken

Vid 20 kr/litern så kommer alla på glesbygden ha konverterat sina bilar för E85-drift http://www.etanol.nu och köper de 15% bensin som ingår i bränslet och bränner spritdelen hemma. Jag utgår från att straffet för hembränning är avsevärt lägre om man tillverkar "odrickbar" sprit, det kanske till och med går att få tillstånd att framställa "teknisk sprit".

Eller för den delen kanske man plockat fram gengasaggregatet igen.

Jag ställer mig verkligen frågan hur du tänker dig att glesbygdens befolkning har flyttat in till städerna när det redan är akut bostadsbrist i varke större ord i landet ?

[M_M]

Jag är teknisk doktor, och har jobbat med automatisk trafik sedan spårtaxiutredningen i Göteborg 1970.

Ett par punkter:

Lika väl som man kan ha en kollektiv park av spårtaxifordon så kan man ha en kollektiv bilpark. För att visa att spårtaxi kan fungera så börja med ett provprojekt med en kollektiv bilpark.

Då inser man plötsligt hur mycket robustare och slitstarka fordon det går åt för att de ska hålla när man inte är personlig ägare av fordonet man färdas i. Visserligen är det ingen vidare risk för "buskörning" om man färdas i ett automatfordon (förutom att man kan leka tvärnit med nödbromsen) (om man nu inte lyckas 'hacka' styrsystemet på fordonet, en risk som är allt annat än försumbar), men folk kommer knappast att bry sig om att dra åt skruvar som är påväg att lossna, folk kommer inte tänka så noga vad de ställer för vassa prylar på sätena o.s.v....

Nej, det man däremot borde utreda är möjligheten för privatpersoner att färdas med sina *egna* spårtaxifordon på publika spårsystem.

Varför inte tillåta folk att köra med "duofordon" (sådana som kan köra både på spår och landsväg, båda sorters hjul) på t.ex. göteborgs spårvägsnät, och liknande nät där man har dubbelspår överallt och varje spår är 'enkelriktat', d.v.s. samma typ av säkerhet som på vanliga bilvägar.

--------------------
Det skulle vara intressant att se vad Järnvägsinspektionen (förlåt: Järnvägsstyrelsen efter den 1.7.2004) skulle ha att säga om något sådant. Tradionellt sett har man alltid satt högre säkerhetskrav på spårtrafik (dit 'balktrafik' kommer att räknas) än på vägtrafik. Du kan ju försöka att få tillstånd till att trampa dressin på en trafikerad järnväg/spårväg så får Du se.
mvh/spårsnoken

Jag har faktiskt lekt med tankarna att försöka få trafikeringstillstånd som privatperson. Om det räcker med att "bara" kopiera ett antal säkerhetsstyrande dokument från något lämpligt spår/järnvägsföretag och sätta sin egen logga på, och skicka in, så kan det vara värt ett försök. Om det däremot innebär någon ansökningsavgift att tala som så får jag nog skramla lite, SÅ kul är det inte att sätta byrokraterna i arbete.

Nog lockar tanken att bli landets och kanske världens första privatperson med trafiktillstånd på publikt järnvägsnät

[spårsnoken]

"Det är ju bara pengar", för att citera materielverket.

Även om bensinen kostar 20kr/lit så kommer folk inte att ge upp bilåkandet. Däremot kanske vi får se hybridbilar med en mindre batteriuppsättning och diesel/bensin-elektrisk drift, så man slipper tomgångskörningsförbrukningen och den ineffektiva bränsleekonomin vid köbildningar.

Man ska inte försumma att bilen för många storstadsmänniskor är den enda personliga heliga borgen, det enda ställe man får vara helt ifred från andra människor.

För att mestadels män men även en del kvinnor ska fungera bra så MÅSTE de vara ifred från alla andra människor tillräckligt mycket. Det är klart tidseffektivare att vara ifred från andra människor medan man jobbpendlar än att behöva ta till nåt svepskäl såsom fiske och förstöra halva familjehelgen.

Dessutom är det väldigt opraktiskt att släpa mer prylar än vad som ryms i två matkassar, och jag tror inte det skulle vara så poppis om man efter storhandlande tar med sig en kundvagn full med mat på bussen/tuben/spårvagnen.

En egen bil är en personlig pryl. Man kan göra alla möjliga åtgärder för att få en behaglig resa, en fin ljudanläggning för att njuta av sin favoritmusik alldeles oavsett vad "grannen" i bilen bredvid har för musikalisk preferens. Dessutom vårdar folk de prylar de direkt äger själva bättre än andra prylar.

-----------------
Äh. Vid 15 kr/litern (i dagens penningsvärde) blir infartsparkering vanlig i storstadsområdena och järnvägen fördubblar sin marknadsandel (jämfört med i dag). Vid 20 kr/litern töms glesbygden på folk som flyttar in till större tätorter (om inte kraftiga regionalpolitiska stimulanser motverkar detta) och kollektivtrafiken börjar få svårt att kapacitetsmässigt hantera resandet. Spårvägen byggs ut i Göteborg och Norrköping, i Stockholm blir det fler tvärbanor och innerstadsspårväg, och i Uppsala och Malmö-Lund blir det också 'light rail'.

15 kr/litern inträffar om 10-15 år (om inte politikerna kontrar med sänkt bensinskatt). 20 kr/litern blir det inte förrän efter 2050.
mvh/spårsnoken

Vid 20 kr/litern så kommer alla på glesbygden ha konverterat sina bilar för E85-drift http://www.etanol.nu och köper de 15% bensin som ingår i bränslet och bränner spritdelen hemma. Jag utgår från att straffet för hembränning är avsevärt lägre om man tillverkar "odrickbar" sprit, det kanske till och med går att få tillstånd att framställa "teknisk sprit".

Eller för den delen kanske man plockat fram gengasaggregatet igen.

Jag ställer mig verkligen frågan hur du tänker dig att glesbygdens befolkning har flyttat in till städerna när det redan är akut bostadsbrist i varke större ord i landet ?

--------------------
Det lär nog få byggas nya bostäder i de större städerna. Och även om det blir fritt fram att bränna hemma, hur långt tror Du man kan köra på vad hembrännaren ger? Inte särskilt mycket skulle jag vilja påstå. Det blir mycket hembränning och lite bilkörning.....

Det är bl.a. det som är problemet med etanolen. Även om alla produktionsresurser tas i anspråk så räcker det inte till att ersätta särskilt mycket av dagens bensinförbrukning.
mvh/spårsnoken

[spårsnoken]

Ett par punkter:

Lika väl som man kan ha en kollektiv park av spårtaxifordon så kan man ha en kollektiv bilpark. För att visa att spårtaxi kan fungera så börja med ett provprojekt med en kollektiv bilpark.

Då inser man plötsligt hur mycket robustare och slitstarka fordon det går åt för att de ska hålla när man inte är personlig ägare av fordonet man färdas i. Visserligen är det ingen vidare risk för "buskörning" om man färdas i ett automatfordon (förutom att man kan leka tvärnit med nödbromsen) (om man nu inte lyckas 'hacka' styrsystemet på fordonet, en risk som är allt annat än försumbar), men folk kommer knappast att bry sig om att dra åt skruvar som är påväg att lossna, folk kommer inte tänka så noga vad de ställer för vassa prylar på sätena o.s.v....

Nej, det man däremot borde utreda är möjligheten för privatpersoner att färdas med sina *egna* spårtaxifordon på publika spårsystem.

Varför inte tillåta folk att köra med "duofordon" (sådana som kan köra både på spår och landsväg, båda sorters hjul) på t.ex. göteborgs spårvägsnät, och liknande nät där man har dubbelspår överallt och varje spår är 'enkelriktat', d.v.s. samma typ av säkerhet som på vanliga bilvägar.

--------------------
Det skulle vara intressant att se vad Järnvägsinspektionen (förlåt: Järnvägsstyrelsen efter den 1.7.2004) skulle ha att säga om något sådant. Tradionellt sett har man alltid satt högre säkerhetskrav på spårtrafik (dit 'balktrafik' kommer att räknas) än på vägtrafik. Du kan ju försöka att få tillstånd till att trampa dressin på en trafikerad järnväg/spårväg så får Du se.
mvh/spårsnoken

Jag har faktiskt lekt med tankarna att försöka få trafikeringstillstånd som privatperson. Om det räcker med att "bara" kopiera ett antal säkerhetsstyrande dokument från något lämpligt spår/järnvägsföretag och sätta sin egen logga på, och skicka in, så kan det vara värt ett försök. Om det däremot innebär någon ansökningsavgift att tala som så får jag nog skramla lite, SÅ kul är det inte att sätta byrokraterna i arbete.

Nog lockar tanken att bli landets och kanske världens första privatperson med trafiktillstånd på publikt järnvägsnät

---------------------
Ja. Lycka till.....
mvh/spårsnoken

[Björn Ehnberg]

Frågan är om inte Lidingös politiker målar in sig i ett hörn om de envisas med att som enda fråga ta upp att "Ingen ny bro då blir det bussar". Jag tror inte SL:s ledning ger efter för denna påtryckning. Politikerna borde i stället lansera att ett konstruktivt alternativ utreds enligt följande:
Spårvägen via bilbron och Lidingö centrum och vidare via Södra Kungsvägens lokalgata fram till Bodal där den ansluts till nuvarande Lidingöbanan.
Förmodligen kommer motargumentet att det blir svåra köer på bilbron. Detta är nonsens eftersom köerna uppstår på Lidingövägen och fortplantar sig till bron. När Norra länken är klar försvinner förmodligen dessa köer.

En intressant fråga är vad som händer om SL beslutar att fortsätta köra lindingöbanan fast bara fram till hållplatsen före lidingöbron, och kör buss mellan den hållplatsen och fastlandet. För att göra sin åsikt klart och tydlig så kan de köra alla övriga lidingöbussar till hållplatsen före sista hållpaltsen före bron, så att *alla* lidingöbor måste åka en hållplats på lidningöbanan. I ren protest.

Ibland krävs det faktiskt lite obstinata beslutsfattare för att det ska hända 'rätt' saker.

Skulle det bli så att trafiken över bron stoppas men spårtrafiken fortsätter att köras så blir det nog inte byte vid station Torsvik (=stationen innan lidingöbron) eftersom gatorna är sådana att det är svårt med busstrafik där. Bytet sker i så fall vid station Baggeby, på samma sätt som skedde under 80-talet då bron renoverades förra gången. Det fungerade i nära tre år, faktiskt. Annars blir ett möjligt scenario för en "självnedläggning"

- Bron stängs av i vinter för "underhåll". Lidingötåget vänder i Baggeby
- Bussar sätts in. Antalet resenärer på tåget minskar påtagligt.
- Tågtrafiken glesas ut i takt med att resenärerna försvinner.
- SL:s ledning finner att resandeunderlaget är för dåligt för att motivera att trafiken hålls igång.
- SL lägger ner Lidingöbanan.
- Lidingö stad finner att bron inte längre behövs. Den rivs därför (så småningom), istället
för att upprustas.

Mvh.

Björn Ehnberg

[Björn Ehnberg]

Frågan är om inte Lidingös politiker målar in sig i ett hörn om de envisas med att som enda fråga ta upp att "Ingen ny bro då blir det bussar". Jag tror inte SL:s ledning ger efter för denna påtryckning. Politikerna borde i stället lansera att ett konstruktivt alternativ utreds enligt följande:
Spårvägen via bilbron och Lidingö centrum och vidare via Södra Kungsvägens lokalgata fram till Bodal där den ansluts till nuvarande Lidingöbanan.
Förmodligen kommer motargumentet att det blir svåra köer på bilbron. Detta är nonsens eftersom köerna uppstår på Lidingövägen och fortplantar sig till bron. När Norra länken är klar försvinner förmodligen dessa köer.

Det här förslaget har förts fram i flera sammanhang. Enligt min mening saknar det ekonomisk realism, jämfört med en ny bro. Det är i tanken bara att gå igenom vilka investeringar som krävs:

För spårtrafik på nya Lidingöbron krävs att två körfält, på ömse sidor, reserveras för detta. Då fordras först nya ramper för att föra upp spårvagnarna på bron från gatuplanet i Ropsten, alternativt en ny spårvägsstation i högläge (= i plan med tunnelbanestationen), vilken i sin tur också kräver ramper. Spåren kan sedan, när de lämnat bron på Torsvikssidan möjligen föras fram som gatuspår på lokalgatorna där, men angöringen vid Lidingö centrum blir besvärlig. Troligen krävs planskilda korsningar, åtminstone när spåren ska föras vidare utefter Södra Kungsvägen. Den sistnämnda är 70-väg, och det är inte troligt att Lidingö stad går med på att skylta ned den till 50 km/h. Alltså måste spåren föras fram på det som kallas lokalgator på ömse sidor om körbanorna. Problemet är bara att lokalgatorna knappt existerar, marken räcker inte till. Då krävs dyrbar markinlösen och omfattande schaktningsarbeten. Slutligen krävs med all säkerhet planskilda korningar när spåren ska anslutas till befintligt bana mellan Baggeby och Bodal, för att inte orsaka nya stockningar på Södra Kungsvägen. Slutsumman för detta stannar säkerligen inte under 500 Mkr. Det framhålls ibland att det är så viktigt för banans överlevnad att Lidingö centrum har spårförbindelse med Ropsten. Det hade man fram till 1971 och den förbindelsen hette norra Lidingöbanan. Jag skulle till och med vilja gå så långt att jag påstår att en återuppbyggnad av denna är ett realistiskt alternativ till ovanstående, givet att brofrågan får en lösning.

Mvh

Björn Ehnberg

[TimK]

-klipp-

Det framhålls ibland att det är så viktigt för banans överlevnad att Lidingö centrum har spårförbindelse med Ropsten. Det hade man fram till 1971 och den förbindelsen hette norra Lidingöbanan.

-klipp-

Lidingö centrum har aldrig haft spårförbindelse. Centrum kom nämligen till på 1980-talet, långt efter norra banans nedläggning.

-- Tim

[Gäst]

-klipp-

Det framhålls ibland att det är så viktigt för banans överlevnad att Lidingö centrum har spårförbindelse med Ropsten. Det hade man fram till 1971 och den förbindelsen hette norra Lidingöbanan.

-klipp-

Lidingö centrum har aldrig haft spårförbindelse. Centrum kom nämligen till på 1980-talet, långt efter norra banans nedläggning.

-- Tim

Rättelse: Det som sedan blev Lidingö Centrum. Stadens politiska och administrativa ledning har alltid legat där. Hållplatsen hette Vasavägen.

Mvh.

Björn Ehnberg

[Anders S]

Och varför måste det vara dubbelspår på bron? Det har nu i snart tjugo år varit enkelspår och detta kan gå på det västligaste körfältet.
Jag anser att frågan bör utredas!

[Gäst]

Och varför måste det vara dubbelspår på bron? Det har nu i snart tjugo år varit enkelspår och detta kan gå på det västligaste körfältet.
Jag anser att frågan bör utredas!

Ur allmän trafiksynpunkt anser jag att man, givet att spår alls ska dras på nya bron, ska anlägga dubbelspår. Visserligen fungerar det nuvarande enkelspåret på gamla bron, men inte särskilt bra, och skapar en av flera flaskhalsar, särskilt i rusningstrafiken. En lösning som är avsedd att bli permanent bör väl inte redan från början belastas med ett inbyggt kapacitetsproblem, eller hur? Låt oss ändå pröva Din idé om enkelspår. Bron går i stort sett i SV-NO-riktning och jag antar att Du med ”det västligaste körfältet” avser ett körfält på nya brons nordvästsida. Eftersom det är fråga om att framföra spårfordon i båda riktningarna kommer nordgående tåg att framföras mot för vägtrafiken normal körriktning. Jag anser det vara fullkomligt oacceptabelt att köra så utan att spårvägens körfält är helt avskilt från övrig trafik, i synnerhet som bron är 70-väg. Då uppkommer genast problem, dels med Islingeavfarten som måste passeras, dels med rampen upp till lokalgatan på Torsvikssidan. Den sistnämnda är för smal för att rymma ett avskilt körfält, och måste i så fall breddas, vilket medför ytterligare anläggningsarbeten. I så fall är rampen på Herserudssidan ett bättre alternativ, eftersom den i alla fall är bredare. Där tillkommer ändå problemet med hur spåret i så fall ska föras över huvudleden, viadukten vid Herserudsvägen är för snäv och den vid Björnvägen en bit längre fram måste troligen byggas om för att klara en kurvradie på 18 m. (A32 med modifierad boggi). Jag förutsätter nu att båda rampernas lutning inte överstiger största tillåtna 8 ‰. Sedan måste förstås enkelspåret någonstans dela upp sig och bli dubbelspår, för det kan väl inte vara Din mening att man ska dra enkelspår ända bort till anslutningen till befintligt bana mellan Bodal och Baggeby? I så fall har man infört en väsentligt längre och långsammare bansträcka jämfört med dagens utformning.

Mina slutsatser av detta blir två:
- att dra spår över nya bron och Lidingö centrum blir en väsentligt dyrare affär än att bygga en ny spårvägsbro
- ska man ändå dra spår över nya bron måste det bli dubbelspår, så att dessa kan framföras som gatuspår

Mvh.

Björn Ehnberg

[Anders S]

Kommentar till Björn Ehnberg (jag respekterar dina synpunkter):
Enkelspår över bron:
Mig veterligt har vagnar av den typ som trafikerar Tvärbanan betydligt högra kapacitet än de nuvarande museivagnarna. Vidare har det nuvarande enkelspåret klarat 10-minuters trafik.
Givetvis skall det vara dubbelspår efter brofästet.
Anslutning Lidingöbanan:
Endera i Bodal, då tillkommer en korsning med Södra Huvudleden vid Mosstorp.
Eller dra banan på norra sidan fram till Skärsätra då slipper vi även korsningen vid Skärsätra.
Att inte utreda detta alternativ anser jag innebär att Lidingöbanan läggs ner samtidigt som SL bygger ut spårtrafiken till Värtan/Hjorthagen.

[Björn Ehnberg]

Kommentar till Björn Ehnberg (jag respekterar dina synpunkter):
Enkelspår över bron:
Mig veterligt har vagnar av den typ som trafikerar Tvärbanan betydligt högra kapacitet än de nuvarande museivagnarna. Vidare har det nuvarande enkelspåret klarat 10-minuters trafik.
Givetvis skall det vara dubbelspår efter brofästet.
Anslutning Lidingöbanan:
Endera i Bodal, då tillkommer en korsning med Södra Huvudleden vid Mosstorp.
Eller dra banan på norra sidan fram till Skärsätra då slipper vi även korsningen vid Skärsätra.
Att inte utreda detta alternativ anser jag innebär att Lidingöbanan läggs ner samtidigt som SL bygger ut spårtrafiken till Värtan/Hjorthagen.

Det är bra att vi respekterar varandras åsikter. Långtifrån alla som skriver på detta forum gör det!

När jag talar om kapacitet så avses spårkapacitet, inte vagnkapacitet. Visserligen fungerar dagens enkelspår över gamla bron, men inte särskilt bra. I rusningstrafiken är systemet störningskänsligt, och det behövs inte mycket för att tågmötena ska börja låsa varandra. Därför vore det bra med en flaskhals mindre om man ändå ska åstadkomma en permanent lösning. Ett befintligt trevagnståg (A30B/B30B) tar ca. 300 resande medan två A32-vagnar tar 422 resande, men det påverkar inte mitt resonemang ovan, givet att man vill behålla dagens turtäthet i rusningstrafiken.

I övrigt tycker jag att Dina förslag bara förstärker min uppfattning att det här kommer att kosta en bra bit över 500 Mkr. Och då är nya vagnar inte inräknade.

Mvh.

Björn Ehnberg

[M_M]

-----------------
Äh. Vid 15 kr/litern (i dagens penningsvärde) blir infartsparkering vanlig i storstadsområdena och järnvägen fördubblar sin marknadsandel (jämfört med i dag). Vid 20 kr/litern töms glesbygden på folk som flyttar in till större tätorter (om inte kraftiga regionalpolitiska stimulanser motverkar detta) och kollektivtrafiken börjar få svårt att kapacitetsmässigt hantera resandet. Spårvägen byggs ut i Göteborg och Norrköping, i Stockholm blir det fler tvärbanor och innerstadsspårväg, och i Uppsala och Malmö-Lund blir det också 'light rail'.

15 kr/litern inträffar om 10-15 år (om inte politikerna kontrar med sänkt bensinskatt). 20 kr/litern blir det inte förrän efter 2050.
mvh/spårsnoken

Vid 20 kr/litern så kommer alla på glesbygden ha konverterat sina bilar för E85-drift http://www.etanol.nu och köper de 15% bensin som ingår i bränslet och bränner spritdelen hemma. Jag utgår från att straffet för hembränning är avsevärt lägre om man tillverkar "odrickbar" sprit, det kanske till och med går att få tillstånd att framställa "teknisk sprit".

Eller för den delen kanske man plockat fram gengasaggregatet igen.

Jag ställer mig verkligen frågan hur du tänker dig att glesbygdens befolkning har flyttat in till städerna när det redan är akut bostadsbrist i varke större ord i landet ?

--------------------
Det lär nog få byggas nya bostäder i de större städerna. Och även om det blir fritt fram att bränna hemma, hur långt tror Du man kan köra på vad hembrännaren ger? Inte särskilt mycket skulle jag vilja påstå. Det blir mycket hembränning och lite bilkörning.....

Det är bl.a. det som är problemet med etanolen. Även om alla produktionsresurser tas i anspråk så räcker det inte till att ersätta särskilt mycket av dagens bensinförbrukning.
mvh/spårsnoken

Jämfört med oljan så är det försumbara problem att ordna fram tillräckliga mängder av ingredienserna för spritkokning. Socker och jäst är inga svårframställeliga produkter. Tänk dessutom på att det är inte fråga om livsmedelskvalité utan snarast lite åt "vad skit som helst bara det jäser"-hållet.

För att bränna spriten så behövs värme och ett vettigt styrsystem. Vettiga styrsystem har man kunnat massproducera i många år för allehanda olika tillämpningar. Värmen kan man åstadkomma t.ex. genom att elda med ved, eller för den delen varför inte en värmepumplösning ?

Jag säger inte att etanol är den självklara framtiden för pritatägda motorfordon, men det låter som ett mycket rimligt alternativ.

Jag skulle vilja se en konstnadsjämförelse med alla ingående kostnader dels för elbilar och dels för etanoldrivna bilar.

Att man blandar in 15% bensin idag beror gissningsvis mest på att motorerna från början är avsedda för bensindrift och man vill få med t.ex. vissa smörjande egenskaper och liknande. med "rätt" konstruerade motorer så slipper man antagligen bensininblandningen (jämför blyhaltig bensin).

[Gäst]

Vid 20 kr/litern så kommer alla på glesbygden ha konverterat sina bilar för E85-drift http://www.etanol.nu och köper de 15% bensin som ingår i bränslet och bränner spritdelen hemma. Jag utgår från att straffet för hembränning är avsevärt lägre om man tillverkar "odrickbar" sprit, det kanske till och med går att få tillstånd att framställa "teknisk sprit".

Eller för den delen kanske man plockat fram gengasaggregatet igen.

Jag ställer mig verkligen frågan hur du tänker dig att glesbygdens befolkning har flyttat in till städerna när det redan är akut bostadsbrist i varke större ord i landet ?

--------------------
Det lär nog få byggas nya bostäder i de större städerna. Och även om det blir fritt fram att bränna hemma, hur långt tror Du man kan köra på vad hembrännaren ger? Inte särskilt mycket skulle jag vilja påstå. Det blir mycket hembränning och lite bilkörning.....

Det är bl.a. det som är problemet med etanolen. Även om alla produktionsresurser tas i anspråk så räcker det inte till att ersätta särskilt mycket av dagens bensinförbrukning.
mvh/spårsnoken

Jämfört med oljan så är det försumbara problem att ordna fram tillräckliga mängder av ingredienserna för spritkokning. Socker och jäst är inga svårframställeliga produkter. Tänk dessutom på att det är inte fråga om livsmedelskvalité utan snarast lite åt "vad skit som helst bara det jäser"-hållet.

För att bränna spriten så behövs värme och ett vettigt styrsystem. Vettiga styrsystem har man kunnat massproducera i många år för allehanda olika tillämpningar. Värmen kan man åstadkomma t.ex. genom att elda med ved, eller för den delen varför inte en värmepumplösning ?

Jag säger inte att etanol är den självklara framtiden för pritatägda motorfordon, men det låter som ett mycket rimligt alternativ.

Jag skulle vilja se en konstnadsjämförelse med alla ingående kostnader dels för elbilar och dels för etanoldrivna bilar.

Att man blandar in 15% bensin idag beror gissningsvis mest på att motorerna från början är avsedda för bensindrift och man vill få med t.ex. vissa smörjande egenskaper och liknande. med "rätt" konstruerade motorer så slipper man antagligen bensininblandningen (jämför blyhaltig bensin).

-------------------
Nja. Fullt så enkelt är det inte. Om man t.ex. odlar spannmål för etanolproduktion på hela Sveriges jordbruksareal kan man energiförsörja 2-3 procent av bilarna i Sverige (om de körs lika mycket som idag).

Observera att det krävs i runda tal 10 miljoner m3 etanol om året för att driva Sveriges nuvarande bilpark.

När vi nu 'tullar' på jordens förråd av råolja så tar vi upp olja som har bildats under drygt 100 milj. år på en tidsperiod av låt säga 200 år. Dvs. vad vi årligen tar upp har tagit 500.000 år att producera.

Nu har det ju blivit annat av biomassan också - t.ex. torv, brunkol och stenkol. Men även om vi tar hänsyn till det så framgår med all önskvärd tydlighet att vi inte kan driva mer än en liten del av jordens bilpark på den 'överskottsbiomassa' som årligen produceras.
mvh/spårsnoken

[VeVen]

Enligt ABC nytt idag, den 15 oktober, har en ny konsultrapport lagts fram som hävdar att Lidinbgöbron är i betydligt bättre skick än vad som tidigare hävdats, i en annan konsultrapport.

Vem skall man tro på. . .

[Björn Ehnberg]

Enligt ABC nytt idag, den 15 oktober, har en ny konsultrapport lagts fram som hävdar att Lidinbgöbron är i betydligt bättre skick än vad som tidigare hävdats, i en annan konsultrapport.

Vem skall man tro på. . .

Jag citerar från Lidingö stads hemsida:

"Prognosen för gamla bron mer gynnsam

Tågtrafiken på gamla Lidingöbron behöver troligtvis inte upphöra på grund av säkerhetsskäl den 1 november som staden tidigare har befarat.

En granskning av tidigare utredningsuppdrag visar att tillståndet för bron inte är så akut som förut har aviserats. Det framgår av en delrapport från konsultföretaget Ramböll Sverige AB. Tekniska kontoret gör därför bedömningen att bron tills vidare håller för de laster som den utsätts för i dag.

Kontoret avvaktar dock slutrapporten innan man slutgiltigt tar ställning. Ett antal nya prover har också tagits och ska nu analyseras. Om dessa är positiva kommer nya beräkningar, kartering av korrosionsskador och eventuella sprickor att utföras. Därefter tas ett program med åtgärder för att förstärka bron fram."

De provtagningar som refereras är materialprover som måste tas ut för att göra en sk. brottmekanisk utredning - den enda metod som duger för att avgöra om brostålet är segt nog att motstå sprickbildning som annars kan leda till brott i konstruktionen. Detta sedan Luleå Tekniska Universitet dömt ut de tidigare i sommar utförda sk. slagseghetsproven som underlag för en sådan bedömning.

Mvh.

Björn Ehnberg

[Björn Ehnberg]

Ett PS:

Själva rapporten från Ramböll Sverige (fd. Scandiaconsult), som fått uppdraget att komma med en second opinion efter Carl Bro, kan man läsa här (i MS Word-format, ännu så länge). Den innehåller mycket som Lidingö stad inte vill höra.

Mvh.

Björn Ehnberg