Västlig tunnelbana

[Enceladus]

Nu bygger man istället en bana med spårvägskapacitet men helt i tunnel vilket gör den extremt dyr.

Kistagrenen kostar drygt en miljard kronor per kilometer. Det är möjligt att FUT hade kunnat bygga en billig spårväg, men alternativet var att TF skulle göra det. En tunnelbana med automatisk drift, ballastfritt spår samt plattformsbarriärer för ungefär samma pris som en spårväg som ska köras på sikt är ju ett riktigt kap!

Jag menar jag hade kunnat se att man kopplade ihop gula linjen med den orginella gula linjen, men då jag inte gillar denna blindtarmslösning till gren så kan jag samtidigt se att en förlägning av roslagsbanan till älvsjö via odenplan och fridhemsplan hade varit ett mycket bättre nyttjande av pengar.

Jag brukade tänka i liknande banor, men Roslagsbanan är nog bättre lämpad för Tyresö och Värmdö, speciellt om aktuella kommuner inte kräver tunnelbana.

[twr]

Gula linjen kostar cirka 15 miljarder för 9 kilometer, dyrare än Kistagrenen. Extremt mycket pengar för en bana som inte behövs, för som sagt är jag osäker på om någon har försökt motivera varför den ska byggas.

[Enceladus]

Gula linjen kostar cirka 15 miljarder för 9 kilometer, dyrare än Kistagrenen. Extremt mycket pengar för en bana som inte behövs, för som sagt är jag osäker på om någon har försökt motivera varför den ska byggas.

Nja, nu jämför skribenten äpplen och päron (se sidan 173):

Investeringskostnaden för projektet tunnelbana till Älvsjö är 11,5 miljarder kronor (prisnivå 2016, exklusive risker). Finansiering är överenskommen i Sverigeförhandlingen. Enligt avtalet fördelas kostnaderna enligt följande:

1. Staten 3,7 miljarder kronor
2. Staten via trängselskatt 4,6 miljarder kronor
3. Stockholms stad 2,1 miljarder kronor
4. Region Stockholm 1,1 miljarder kronor

Finansiering av depå och fordon ingår inte i avtalet, detta finansieras av Region Stockholm med en summa som uppgår till 2,2 miljarder kronor.

Även Kistagrenen behöver depå och fordon, vilket skribenten själv har noterat. Utöver detta tillkommer merkostnader som ger lägre driftskostnader i framtiden:

Hittills har Region Stockholm bara budgeterat för en del av kostnaden – de 3,3 miljarder kronor som hittills har varit kända. Nu tillkommer ytterligare drygt 2,1 miljarder, varav regionen ska stå för merparten.

Det handlar om merkostnader för ett nytt trafikstyrningssystem, automatisk drift och så kallade ballastfria spår som byggs för att spara underhållskostnader på längre sikt.

[...]

Hon framhåller att det nya trafikstyrningssystemet kommer att komma till nytta vid eventuella framtida utbyggnader och att investeringen kommer att vara intjänad på 10-20 års sikt tack vara de lägre driftskostnaderna.

Region Stockholm har valt att ta på sig dessa merkostnader för att spara pengar på sikt. Gula linjen kostar ungefär lika mycket per kilometer som Kistagrenen.

[twr]

Gula linjen kostar cirka 15 miljarder för 9 kilometer, dyrare än Kistagrenen. Extremt mycket pengar för en bana som inte behövs, för som sagt är jag osäker på om någon har försökt motivera varför den ska byggas.

Nja, nu jämför skribenten äpplen och päron (se sidan 173):

Investeringskostnaden för projektet tunnelbana till Älvsjö är 11,5 miljarder kronor (prisnivå 2016, exklusive risker). Finansiering är överenskommen i Sverigeförhandlingen. Enligt avtalet fördelas kostnaderna enligt följande:

1. Staten 3,7 miljarder kronor
2. Staten via trängselskatt 4,6 miljarder kronor
3. Stockholms stad 2,1 miljarder kronor
4. Region Stockholm 1,1 miljarder kronor

Finansiering av depå och fordon ingår inte i avtalet, detta finansieras av Region Stockholm med en summa som uppgår till 2,2 miljarder kronor.

Även Kistagrenen behöver depå och fordon, vilket skribenten själv har noterat. Utöver detta tillkommer merkostnader som ger lägre driftskostnader i framtiden:

Hittills har Region Stockholm bara budgeterat för en del av kostnaden – de 3,3 miljarder kronor som hittills har varit kända. Nu tillkommer ytterligare drygt 2,1 miljarder, varav regionen ska stå för merparten.

Det handlar om merkostnader för ett nytt trafikstyrningssystem, automatisk drift och så kallade ballastfria spår som byggs för att spara underhållskostnader på längre sikt.

[...]

Hon framhåller att det nya trafikstyrningssystemet kommer att komma till nytta vid eventuella framtida utbyggnader och att investeringen kommer att vara intjänad på 10-20 års sikt tack vara de lägre driftskostnaderna.

Region Stockholm har valt att ta på sig dessa merkostnader för att spara pengar på sikt. Gula linjen kostar ungefär lika mycket per kilometer som Kistagrenen.

Skriv ”du” inte ”skribenten”. Det är inte 1800-tal.

Kistagrenen är hursomhelst extremt dyr. En spårväg mellan Fridhemsplan och Östberga hade till stora delar kunnat utnyttja befintlig Tvärbana och befintliga broar och hade kostat betydligt mindre än Gula linjen.

Det är märkligt att lägga så mycket pengar på en bana med så liten kapacitet. Och det är ju bara en av flera nackdelar med Gula linjen.

[Enceladus]

Kistagrenen är hursomhelst extremt dyr. En spårväg mellan Fridhemsplan och Östberga hade till stora delar kunnat utnyttja befintlig Tvärbana och befintliga broar och hade kostat betydligt mindre än Gula linjen.

Både Västerbron och Liljeholmsbron har uppnått sin tekniska livslängd. Å ena sidan är detta ett utmärkt tillfälle att bygga en spårväg. Å andra sidan erfordras ett samarbete mellan olika administrativa enheter, vilket historiskt sett har varit väldigt svårt att åstadkomma. Det finns en tydlig risk för dubbla renoveringar.

Det största problemet är dock platsbristen. I nuläget trafikeras Västerbron av såväl expressbussar för långväga resenärer (linje 4) som mjölkbussar för kortväga resenärer (linje 5). Skip-stop kan fungera med bussar, men knappast med spårvagnar. Det behövs två kollektivkörfält per riktning, och det kräver bredare broar.

[X12]

Det största problemet är dock platsbristen. I nuläget trafikeras Västerbron av såväl expressbussar för långväga resenärer (linje 4) som mjölkbussar för kortväga resenärer (linje 5). Skip-stop kan fungera med bussar, men knappast med spårvagnar. Det behövs två kollektivkörfält per riktning, och det kräver bredare broar.

Skip-stop skulle väl bara möjligen kunna bli ett problem längs en sträcka med flera hållplatser. Det finns det inte på broarna. I de fall en "mjölkbuss" ska stanna på en mjölkbusshållplats, såsom hpl Högalidsgatan mellan broarna, kan bussen svänga av i en hållplatsficka (vilket finns på platsen) och släppa förbi snabbare fordon, buss som spårvagn.

[JohanB]

Min ganska starka övertygelse är att T-gul kommer att drabbas av de farhågor som ursprungligen lades på Tvärbanan.

De relativt korta resor som (pga av banans korthet) erbjuds av T-Gul kommer med stor sannolikhet inte vara tillräckligt attraktiva, givet att resenären kommer att uppleva en både faktisk och psykologisk barriär i att behöva ta sig både ner och upp en tämligen lång sträcka i vertikalled enbart för att åka några minuter i horisontalled. Ergo - det kommer bli dåligt med trafikanter på Gula linjen.