Moderatorer: Jourmaster, Infomaster
En på mitt jobb extraknäckte som bussförare på SL på 80-talet. Han berättade om en person som hade slumrat till i en buss (efter en fest...) och blev inlåst i garaget. Lite pinsamt...Vandraren skrev:Titt som tätt händer det att man ser människor som underlåter att stiga av tunnelbanan vid t.ex. Odenplan trots att föraren upprepar "Slutstation. Avstigning för samtliga trafikanter." samt tänder och släcker belysningen onormalt många gånger.
När det sedan är svart i tåget och dörrarna stängs, brukar personen i fråga vakna till liv, varpå denne springer i vagnen mot färdriktningen för att i längsta möjliga tid behålla kontakten med människorna på perrongen innan tåget susar in i tunneln.
Vad händer med dessa människor? Försvinner de spårlöst?
Eller söker tunnelbaneföraren igenom vagnarna i depån eller vad... Hur kommer de därifrån? Nån som har någon skojig historia att berätta?
Mvh
Vandraren
I dylika fallär det pinsamt för föraren...som ju då inte har gjort sitt jobb korrekt. Det är en oskriven regel (mer eller mindre) att man kollar igenom sin vagn vid ändhållplats bara för att se att det inte händelsevis finns någon fylltratt eller motsvarande kvar. Trots det så händer det av å till (beroende på lata förare) att det på bussdepåerna dyker upp en å annan yrvaken och berusad trafikant som känner sig lite vilsen här i livet.Marcus L skrev:En på mitt jobb extraknäckte som bussförare på SL på 80-talet. Han berättade om en person som hade slumrat till i en buss (efter en fest...) och blev inlåst i garaget. Lite pinsamt...
Fast det där går inte att göra på ex Odenplan, han måste köra undan in på spåret, så tåget efter kan komma in på stationen.Coppas skrev:I dylika fallär det pinsamt för föraren...som ju då inte har gjort sitt jobb korrekt. Det är en oskriven regel (mer eller mindre) att man kollar igenom sin vagn vid ändhållplats bara för att se att det inte händelsevis finns någon fylltratt eller motsvarande kvar. Trots det så händer det av å till (beroende på lata förare) att det på bussdepåerna dyker upp en å annan yrvaken och berusad trafikant som känner sig lite vilsen här i livet.Marcus L skrev:En på mitt jobb extraknäckte som bussförare på SL på 80-talet. Han berättade om en person som hade slumrat till i en buss (efter en fest...) och blev inlåst i garaget. Lite pinsamt...
Det har kanske sina randiga och rutiga skäl. I ett C9-tåg (eller C14/C15 för den delen) passerar signalen från förarplatsen 3 koppel på sin väg till sista vagnen. På ett C6-tåg har signalen i sista vagnen passerat 7 koppel och kan alltså vara svagare. Men även i de mest urkiga C6-tåg brukar det gå att få fullt acceptabelt ljud, även i de sista vagnarna, genom att följa instruktionen på mikrofonen (2-4 cm talavstånd) och låta bli att viska. Dessutom bör man låta bli att göra utrop i tvära kurvor, växlar och liknande där ljudnivån från själva tåget blir så hög att man inte hörs ordentligt.Mr.Tub skrev:ja men trasiga högtalare , eller således dåliga högtalare är vardag i cx vagnarna har jag märkt , dom ända som i princip funkar är dom på c9 annars är dom allra flästa dåliga...
Gäddan skrev:Jag måste berätta en historia som jag var med om för några år sedan. Jag och några kompisar hade provåkt förarlösa linje 14 i Paris Metro och stod därefter vid ena ändstationen (Madeleine?) och tittade på hur tågen försvann in i tunneln efter att alla passagerare gått av tåget och bara ett tiotal sekunder senare komma tillbaka på det andra spåret för att köra en ny tur.
Det här tunnelfärden måste vi teståka tänkte vi, så vi åkte bort en station för att inte stiga på där det var förbjudet, bytte tåg tillbaka mot ändstationen, satt kvar på tåget när alla andra steg av. Tåget körde in i tunneln, stannade och... ja sedan hände inte så mycket mer. Någon minut senare kom nästa tåg in på spåret bredvid och vände strax därefter åter tillbaka till stationen. Vårt tåg hade alltså tagits ur trafik. Där satt vi, i ett förarlöst tåg på ett uppställningsspår i Paris tunnelbana. Klockan var tio på kvällen.
Men se, det fanns ju en nödtelefon som jag tryckte på. En röst uppenbarade sig efter en liten stund och jag frågade artigt (den frågan som man aldrig får ställa till en fransman, och kanske ännu mindre i en sådan här situation) "Do you speak English?" Svaret blev ett tydligt "No!" och sedan fortsatte en lång monolog på franska, som jag tror att det var lika bra att jag inte förstod. Någon minut senare rullade tåget tillbaka till avstigningsperrongen på stationen och vi kom av. Och vi garvade... och garvade... men det var nog någon sur trafikledare som svor samtidigt...
Slutet gott allting gott!
Jag råkade ut för något liknande på London Stansteads flygplats. Efter att ha gått igenom säkerhetskontrollen tänkte vi att vi skulle provåka det förarlösa tåget mellan terminalerna medan vi väntade på flyget. Vi klev ombord och åkte iväg. Efter ett par minuter var vi framme vid slutstationen, men jag anade oråd när det visade sig att det bara fanns rulltrappor som gick uppåt. Vi satt kvar i vagnen, tänkte att dit skulle vi ju inte. Men någon såg oss förmodligen i övervakningskameran, för det automatiska utropet om avstigning för samtliga trafikanter kompletterades med en manuell betydligt barskare stämma.Gäddan skrev:Jag måste berätta en historia som jag var med om för några år sedan. Jag och några kompisar hade provåkt förarlösa linje 14 i Paris Metro och stod därefter vid ena ändstationen (Madeleine?) och tittade på hur tågen försvann in i tunneln efter att alla passagerare gått av tåget och bara ett tiotal sekunder senare komma tillbaka på det andra spåret för att köra en ny tur.
Det här tunnelfärden måste vi teståka tänkte vi...
Inte en enda av de fyra utgångarna var öppna, så vi fick vänta tills stationen öppnade igen.En motsägelse som inte stämmer, då en tunnelbaneutgång alltid av säkerhetsskäl, skall vara öppen för utpassering i händelse av brand...Joel skrev:Själv har jag varit inlåst i Hötorgets mellersta biljetthall.
Internetcaféet M@trix som ligger där, hade "spelmaraton", vilket innebär att man sitter från kl. 20.00 till 08.00 och spelar dataspel.
Jag och min kompis tröttnade dock runt tretiden, och tyckte att vi skulle gå hem.
Så fan heller!
