Det är roligt att höra att flera tycker att Malmköping ska vara kvar, och det understöds också med väl underbyggda argument.
Men det här med trafikuppgiften. Där är det flera som tycker att detta är så viktigt, men där har jag inte hört några argument alls, bara ett påstående.
Varför ska allt som rullar ha en trafikuppgift? Har någon hört talas om att berg- och dalbanan på Gröna Lund har en trafikuppgift. Varför ska den ha det överhuvudtaget? Är det inte tillräckligt roligt att åka den som den är?
Att ständigt hävda att museispårvägen i Malmköping måste ha en trafikuppgift är ungefär lika vettigt (i mina ögon alltså) som att hävda att glashyttan på Skansen måste ha en produktionsuppgift eller att en museigruva måste producera malm som ska processas vidare. Kan man inte njuta av en veteranbil om den inte har en trafikuppgift? Måste en modelljärnväg ha en trafikuppgift?
Räcker inte den befintliga trafikuppgiften att förflytta besökare mellan de olika hållplatserna som ändå finns? Vad är det mer för trafikuppgift som ska uppfyllas? Det finns ju ändå väldigt många andra mycket viktigare uppgifter som museispårvägen uppfyller. T ex att bevara och visa spårvagnar från Sveriges spårvägsstäder! Man får t o m åka med dem och känna och höra hur de var med alla sina sinnen!
Har man inte problem så uppfinner man dem. Nu är det plötsligt ett "problem" i alltför mångas ögon att det inte finns en godtagbar trafikuppgift i Malmköping. Man undrar verkligen om det kan vara så illa att de som åker med museispårvägen förfäras av att det inte finns en tillräcklig "trafikuppgift".
Det här med upplevelsemaximering är ett nutida fenomen som tål att diskuteras. Det fanns inte riktigt lika mycket av den varan på den tiden museispårvagnarna rullade i sina hemstäder. Det är möjligt att det för många ger ett mervärde om en museispårväg har en trafikuppgift. Men om den har en trafikuppgift så kan det finnas andra mervärden för andra trafikanter som kanske går i motsatt riktning mot att köra med museivagnar.
Det är plötsligt som att det inte räcker till allt arbete som har nedlagts på att få till banan, renovera vagnar m m. Om det inte finns annat att klaga över så uppfinner man problemet med "trafikuppgift". Och det upplevs då som ett problem som inte ska skjutas över på framtida generationer.
Jag framhöll tidigare att det finns väldigt mycket kulturhistoria runt om i sörmland. Om upplevelsemaximeraren stannar upp en smula i sina anspråk istället för att ila mellan platser där det finns "trafikuppgifter", så lovar jag att det finns mycket att uppleva i sörmland. T o m en mycket fin museispårväg!
Jag vet att det finns de som jagar runt i Sverige och stora världen för att åka så mycket linjer som möjligt och prova så många olika fordonstyper som möjligt och fotografera och anteckna allt de har åkt och sett. Men det finns alternativa sätt att resa genom livet också. Att varva ner en smula och ta en stilla färd på en museispårvagn i sörmlandsnaturen rekommenderas starkt. Det är bra för själen. Den uppgiften klarar museispårvägen i Malmköping galant!
Vänliga hälsningar
Gunnar Eriksson
Säg så här 
