Tunnelbanans superbilliga blå linje fyller 50 år

[Enceladus]

Söndag: 50-årskalas för tunnelbanans blå linje

Blå linjen, även kallad Järvabanan, binder ihop bostäder och arbetsplatser i nordvästra Stockholm, från Hjulsta till Kungsträdgården. Blå linjen har en lång historia och känd för bland annat sin konstnärliga gestaltning. För att uppmärksamma Blå linjens 50-årsdag kommer firandet ske på samma plats som invigningen av Blå linjen ägde rum år 1975. I Hallonbergen centrum kommer flera aktiviteter att hållas under söndagen mellan klockan 12.00 och 15.00.

Blå linjen är mer påkostat byggd än de andra linjerna, men ändå var totalkostnaden blott 1,4 miljarder kronor i 1975 års penningvärde. Detta motsvarar 9,6 miljarder kronor i dagens penningvärde efter 50 års inflation. Blå linjen kostade alltså ungefär lika mycket som Kistagrenen - en spårväg som körs på sikt!

[Lennart Petersen]

Söndag: 50-årskalas för tunnelbanans blå linje

Blå linjen, även kallad Järvabanan, binder ihop bostäder och arbetsplatser i nordvästra Stockholm, från Hjulsta till Kungsträdgården. Blå linjen har en lång historia och känd för bland annat sin konstnärliga gestaltning. För att uppmärksamma Blå linjens 50-årsdag kommer firandet ske på samma plats som invigningen av Blå linjen ägde rum år 1975. I Hallonbergen centrum kommer flera aktiviteter att hållas under söndagen mellan klockan 12.00 och 15.00.

Blå linjen är mer påkostat byggd än de andra linjerna, men ändå var totalkostnaden blott 1,4 miljarder kronor i 1975 års penningvärde. Detta motsvarar 9,6 miljarder kronor i dagens penningvärde efter 50 års inflation. Blå linjen kostade alltså ungefär lika mycket som Kistagrenen - en spårväg som körs på sikt!

Vad ingår i den summan ? Är det alla de nuvarande sträckorna eller ?

[Us 10]

Vad ingår i den summan ? Är det alla de nuvarande sträckorna eller ?

Torde vara den ursprungliga sträckan T-centralen till Hjulsta via Hallonbergen. Men oavsett är jämförelsen ointressant då byggnormer ändras men framförallt så har byggkostnader ökat mer än den generella inflationen. Man kan jämföra med byggkostnadsindex (BKI) som SCB tar fram, den gäller för husbyggnad och är heller inte relevant för infrastrukturprojekt (men troligtvis mer korrekt än den generella inflationen. Räknar man om 1,4 miljarder 1975 med BKI får man 14,4 miljarder kr, dvs 50% mer än Enceladus siffra.

Eftersom stora infrastrukturprojekt pågår över många år är det lätt att förvirra bort sig bland alla siffror. Den budget man anger har ett basår, det har även kontrakten man tecknar med entreprenörerna. Dessa räknas sen upp, finansieringen brukar följa KPI medan kontrakten följer det som heter "Entreprenadindex". Hamnar dessa i otakt kan det bli bekymmer, och det är precis det som hänt nu att entreprenadindex har ökat mer än kpi, det är en av de stora punkterna i omförhandlingen av finansieringen av tunnelbaneutbyggnaden.

Länk till BKI https://www.scb.se/hitta-statistik/stat ... sindex-bki
Länk till Entreprenadindex https://entreprenadindex.se

[Enceladus]

”Kostnaderna för järnvägar skenar”

Kostnaden för att bygga tunnelbana i Stockholm är idag sju gånger högre än den senaste större tunnelbaneutbyggnaden (Blå linjen). Blå linjen som är en tekniskt avancerad tunnelbana (25 km bana som till stora delar är förlagda i bergtunnel, många stationer, kostsamma brokonstruktioner etc) kostade, omräknat till dagens priser 8,5 miljarder kronor eller cirka 331 miljoner kronor per kilometer. Den tunnelbaneutbyggnad som nu pågår (30 km bana) och som har en hel del tekniska likheter med blå linjen bedöms komma att kosta 72 miljarder kronor eller cirka 2,4 miljarder kronor per kilometer.

En meter tunnelbana kostar idag lika mycket som fyra nya Volvo XC60. På 70-talet kostade en meter endast motsvarande en Volvo 240.

[...]

Produktiviteten i bygg- och anläggningsbranschen – och särskilt inom transportinfrastrukturen – har länge släpat efter. Fordonsindustrin har exempelvis haft tio gånger högre och tjänstesektorn sju gånger högre produktivitetsutveckling de senaste decennierna. Enligt Konjunkturinstitutets långtidsprognos väntas byggsektorns produktivitet öka med endast 0,5 procent årligen till 2055 – att jämföra med 2,5 procent i industrin.

Hur sannolikt är det att den ojämna produktivitetsutvecklingen fortsätter, d.v.s. att de tunnelbanor som byggs idag anses vara superbilliga om några decennier?

Att tunnelbana 3 skulle vara superbillig är en myt som nån här på forumet försöker att sprida, men det finns inget belägg för det.

Företrädare för Innovationsföretagen hävdar att Tub 3 var tekniskt avancerad men ändå superbillig. Kommer samma sak att sägas om Tub 4 på 2080-talet?

[dr Cassandra Nojdh]

Blå linjen som är en tekniskt avancerad tunnelbana (25 km bana som till stora delar är förlagda i bergtunnel, många stationer, kostsamma brokonstruktioner etc) kostade, omräknat till dagens priser 8,5 miljarder kronor eller cirka 331 miljoner kronor per kilometer.

Blå linjen är mer påkostat byggd än de andra linjerna, men ändå var totalkostnaden blott 1,4 miljarder kronor i 1975 års penningvärde. Detta motsvarar 9,6 miljarder kronor i dagens penningvärde efter 50 års inflation.

Intressant att högerextrema Svenska Dagbladet kommit fram till ännu lägre siffror än Enceladus-kollektivet.

[Enceladus]

Intressant att högerextrema Svenska Dagbladet kommit fram till ännu lägre siffror än Enceladus-kollektivet.

Jag gjorde en medveten överskattning för att undvika eventuella anklagelser om vinklad information. För övrigt är SvD enbart en budbärare, inte en avsändare:

Budbärarimmunitet eller enbart vidarefordran (engelska: "messenger immunity" eller "mere conduit") är en princip som innebär att en budbärare, alltså den som förmedlar ett meddelande från en avsändare till en mottagare, inte hålls ansvarig för budskapets innehåll.

Skjut inte budbäraren!

Torde vara den ursprungliga sträckan T-centralen till Hjulsta via Hallonbergen.

Hela Tub 3 avses. Ja, den var superbillig.

[dr Cassandra Nojdh]

Intressant att högerextrema Svenska Dagbladet kommit fram till ännu lägre siffror än Enceladus-kollektivet.

Jag gjorde en medveten överskattning för att undvika eventuella anklagelser om vinklad information. För övrigt är SvD enbart en budbärare, inte en avsändare:

Budbärarimmunitet eller enbart vidarefordran (engelska: "messenger immunity" eller "mere conduit") är en princip som innebär att en budbärare, alltså den som förmedlar ett meddelande från en avsändare till en mottagare, inte hålls ansvarig för budskapets innehåll.

Skjut inte budbäraren!

Torde vara den ursprungliga sträckan T-centralen till Hjulsta via Hallonbergen.

Hela Tub 3 avses. Ja, den var superbillig.

Var väl snarare en medveten underskattning. I övrigt går det inte att avgöra vem som är avsändare och vem som är budbärare eftersom artikeln är bakom betalvägg. Citat som jag inte kan verifiera fäster jag inget större avseende vid.

Det är många idag som blandar ihop rollerna, så att man inte vem vem som är vad. Bilden av den SvD som den oskyldiga budbäraren köper jag inte.

[Enceladus]

Var väl snarare en medveten underskattning. I övrigt går det inte att avgöra vem som är avsändare och vem som är budbärare eftersom artikeln är bakom betalvägg. Citat som jag inte kan verifiera fäster jag inget större avseende vid.

Det är många idag som blandar ihop rollerna, så att man inte vem vem som är vad. Bilden av den SvD som den oskyldiga budbäraren köper jag inte.

Ny rapport: Skenande kostnader

En del av den prisökning man noterar över tid kan förstås tillskrivas mer avancerade och därmed dyrare tekniska lösningar. Betydande delar av 1950- och 60-talens utbyggnad av röd och grön linje innebar exempelvis att man endast konverterade befintliga spårvägssträckor till ytförlagd tunnelbana.

Men när man jämför utbygganden av blå linje under 1970- och 80-talen med dagens pågående och planerade utbyggnader av Stockholms tunnelbanesystem så är det vad avser teknisk utformning betydligt lättare att identifiera likheter än skillnader.

Blå linje är till cirka 85 procent förlagd i bergtunnel och resterande delar av banan går i huvudsak på kostsamma viadukt- och brokonstruktioner. Antalet stationer i förhållande till banlängden – en starkt kostnadspåverkande faktor – är faktiskt något högre än för nu aktuella utbyggnader. Längs den drygt 25 km långa blå linjen finns totalt 19 stationer, inklusive T-centralen som utgörs av en från övriga linjer separat stationslösning. De utbyggnader som nu pågår eller planeras kommer inkludera 18 stationer fördelat på cirka 30 km ny bana.

Är skribenten nöjd nu?

[dr Cassandra Nojdh]

Jag är sällan nöjd med Enceladus-kollektivets inlägg, i synnerhet inte om det krävs påstötningar för att påstådda referenser ska redovisas.

Det intressanta i sammanhanget är vilka index som ska användas när man räknar om investeringar i det förflutna till dagens penningvärde, som framhålls tidigare i tråden. Sedan kan man ha synpunkter på om dessa reflekterar "dålig produktivitetsutveckling".