Kategoriregler
Diskussioner om spårvägar, tunnelbanor, lokalbanor och förortsjärnväg med reguljär lokaltrafik. Ej fjärrtrafik på järnväg odyl. Allmänna forumregler
Trafikförvaltningen skrev:Blå linjen, även kallad Järvabanan, binder ihop bostäder och arbetsplatser i nordvästra Stockholm, från Hjulsta till Kungsträdgården. Blå linjen har en lång historia och känd för bland annat sin konstnärliga gestaltning. För att uppmärksamma Blå linjens 50-årsdag kommer firandet ske på samma plats som invigningen av Blå linjen ägde rum år 1975. I Hallonbergen centrum kommer flera aktiviteter att hållas under söndagen mellan klockan 12.00 och 15.00.
Blå linjen är mer påkostat byggd än de andra linjerna, men ändå var totalkostnaden blott 1,4 miljarder kronor i 1975 års penningvärde. Detta motsvarar 9,6 miljarder kronor i dagens penningvärde efter 50 års inflation. Blå linjen kostade alltså ungefär lika mycket som Kistagrenen - en spårväg som körs på sikt!
Trafikförvaltningen skrev:Blå linjen, även kallad Järvabanan, binder ihop bostäder och arbetsplatser i nordvästra Stockholm, från Hjulsta till Kungsträdgården. Blå linjen har en lång historia och känd för bland annat sin konstnärliga gestaltning. För att uppmärksamma Blå linjens 50-årsdag kommer firandet ske på samma plats som invigningen av Blå linjen ägde rum år 1975. I Hallonbergen centrum kommer flera aktiviteter att hållas under söndagen mellan klockan 12.00 och 15.00.
Blå linjen är mer påkostat byggd än de andra linjerna, men ändå var totalkostnaden blott 1,4 miljarder kronor i 1975 års penningvärde. Detta motsvarar 9,6 miljarder kronor i dagens penningvärde efter 50 års inflation. Blå linjen kostade alltså ungefär lika mycket som Kistagrenen - en spårväg som körs på sikt!
Vad ingår i den summan ? Är det alla de nuvarande sträckorna eller ?
Lennart Petersen skrev: ↑söndag 31 augusti 2025 2:47
Vad ingår i den summan ? Är det alla de nuvarande sträckorna eller ?
Torde vara den ursprungliga sträckan T-centralen till Hjulsta via Hallonbergen. Men oavsett är jämförelsen ointressant då byggnormer ändras men framförallt så har byggkostnader ökat mer än den generella inflationen. Man kan jämföra med byggkostnadsindex (BKI) som SCB tar fram, den gäller för husbyggnad och är heller inte relevant för infrastrukturprojekt (men troligtvis mer korrekt än den generella inflationen. Räknar man om 1,4 miljarder 1975 med BKI får man 14,4 miljarder kr, dvs 50% mer än Enceladus siffra.
Eftersom stora infrastrukturprojekt pågår över många år är det lätt att förvirra bort sig bland alla siffror. Den budget man anger har ett basår, det har även kontrakten man tecknar med entreprenörerna. Dessa räknas sen upp, finansieringen brukar följa KPI medan kontrakten följer det som heter "Entreprenadindex". Hamnar dessa i otakt kan det bli bekymmer, och det är precis det som hänt nu att entreprenadindex har ökat mer än kpi, det är en av de stora punkterna i omförhandlingen av finansieringen av tunnelbaneutbyggnaden.
