Stockholmska spårvagnsmodeller, spårvägar i nutid och i framtiden?

[dr Cassandra Nojdh]

Gåshaga Brygga torde uppfylla alla krav på ett perifert läge i spårvägssammanhang.

Jaså, är det så? Ja, hr. Gädda har ju rätt till en åsikt också. Å andra sidan var väl inte definitionen av Gåshaga bryggas läge huvudtemat i tråden, kanske

[Lennart Petersen]

Gåshaga Brygga torde uppfylla alla krav på ett perifert läge i spårvägssammanhang.

Jaså, är det så? Ja, hr. Gädda har ju rätt till en åsikt också. Å andra sidan var väl inte definitionen av Gåshaga bryggas läge huvudtemat i tråden, kanske

Ja det låter konstigt. Det har ju byggts ganska mycket i området runt Gåshaga Brygga och det får väl anses som tätbebyggt område med många flerfamilshus och en del arbetsplatser. Utöver det så finns det ju anslutning till skärgårdsbåtar. SL biljetter gäller ju nu på båtar till Strömkajen och Waxholm så det går att göra en trevlig rundresa med båt och spårvagn.

[Hechtwagen]

Gåshaga Brygga torde uppfylla alla krav på ett perifert läge i spårvägssammanhang.

Jaså, är det så? Ja, hr. Gädda har ju rätt till en åsikt också. Å andra sidan var väl inte definitionen av Gåshaga bryggas läge huvudtemat i tråden, kanske

Om man som i Stockholm har ett i princip radiellt spårtrafiknät så är det så att lägena längst ut på grenarna är perifera, det är ingen åsikt, det är ett faktum.

[gek]

Det väsentliga är att en spårvagn som går från centrala Stockholm till den perifera slutstationen Gåshaga betjänar många resenärer som åker kortare sträckor, t ex Centralen - Styrmansgatan eller Skärsätra - Käppala. På samma sätt som ett tåg från centrala Stockholm till perifera orter som Hässelby eller Norsborg även tar med sig kortväga resenärer. Vilket innebär att det behövs generellt användbara vagnar, inte olika varianter för innerstads- respektive förortstrafik.

Att Århus har särskilda fjärrspårvagnar för trafik till Grenå, liksom att det på den långa sträckan Alicante - Benidorm rullar vagnar av särskild konstruktion, beror på att detta är långa interurbana linjer och inte spårvägar till ytterområden i Århus respektive Alicante.

[dr Cassandra Nojdh]

Det väsentliga är att en spårvagn som går från centrala Stockholm till den perifera slutstationen Gåshaga betjänar många resenärer som åker kortare sträckor, t ex Centralen - Styrmansgatan eller Skärsätra - Käppala. På samma sätt som ett tåg från centrala Stockholm till perifera orter som Hässelby eller Norsborg även tar med sig kortväga resenärer. Vilket innebär att det behövs generellt användbara vagnar, inte olika varianter för innerstads- respektive förortstrafik.

Att Århus har särskilda fjärrspårvagnar för trafik till Grenå, liksom att det på den långa sträckan Alicante - Benidorm rullar vagnar av särskild konstruktion, beror på att detta är långa interurbana linjer och inte spårvägar till ytterområden i Århus respektive Alicante.

Exakt, Gunnar. Och det var det som det handlade om - inte geometri, som hr. Gädda försöker göra gällande. På linjen Alicante - Benidorm verkar den senaste generationen vara Stadler Citylink, alltså ett utpräglat tram-train-koncept. Det finns inget behov av den trafiktypen i Stockholms län.

Leverans av Stadler Citylink-vagn. Här kan man snacka om långa trailers. Convoi Exceptionnel, som det står på dragbilen:
https://www.youtube.com/watch?v=kjLRmHdwlJg

[Matsälgen]

Hej

Vad tycker ni om följande vision som jag skrev om i mitt inledande inlägg?

Vad kommer Stockholmska spårvagnsmodeller i framtiden att vara för typ av vagnar?

Min typ av spårvagnsmodell för Stockholm
Helst vill jag att det är en enda modell som går bra på alla banor, då den nuvarande tvärbanan går igenom både stad och förortsmiljöer, vilket även tunnelbanorna gör.

Istället för lååånga vagnar förespråkar jag korta men många vagnar som kopplas ihop till önskad tåglängd.
Det är lättare att transportera korta vagnar och det är mindre störningskänsliga då en trasig kortvagn kan avkopplas utan att hela tåget måste tas ur trafik. I praktiken så som SJ-gamla 80-tals självständiga järnvägsvagnar med 2 egna boggier per vagn , fast med låggolv. Ett lok kan dra tåget och göra rundgång vid hållplatsen.

//Matsälgen🫎

Det verkar idag som att spårvagnar blir längre och längre med fast-kopplade delvagnar. De blir svårare att transportera och det gör att när ett fel uppstår, t.e.x. ett trasigt axellager, måste HELA vagnen tas ur trafik.

Detta  är inget bekymmer för en stor spårbana som tvärbanan som ju har en stor fordonsflotta, men det har inte spårväg City. När en spårvagn tas ur trafik på en spårväg som endast har några få spårvagnar, då innebär en ledvagn som tagits ur trafik,  en förlust som märks i trafiken.

Tänk dig nu att det istället var korta vagnar som det var förr i tiden, som dras av en motorvagn.
Ett sådant gammalt spårvagnståg behöver inte HELT tas ur trafik  bara för att en av vagnarna i tåget har drabbats av ett lagerfel. Istället avkopplar man den trasiga vagnen och kan då åka vidare med, ett visserligen något kortare  tåg, men det tåget behöver gissningsvis inte helt ställas in för resten av dagen eftersom den den felande korta vagnen kan ersättas med en annan om det behövs.

I I dagsläget måste HELA 30 eller 40 meterståget tas ur trafik eftersom det inte går avkoppla den trasiga delvagnen.

Låt oss lära oss något av teknikhistorien, och återgå till korta vagnar som kopplas ihop till önskad tåglängd som passar tidpunkten på dygnet samt årstiden bäst! Kör inte tåg i trafik hela dagen som är alldeles för långa med tanke på de fåtaliga som reser med det mitt på dagen.

Det går givetvis tillverka korta låggolvsvagnar som dras av en nutida tvåriktad motorvagn som kan göra rundgång vid ändhållplatsen samt givetvis även vända i vändslinga med tåget.

Tänk nytt med insikter från historien

//Matsälgen🫎

[Hechtwagen]

Det väsentliga är att en spårvagn som går från centrala Stockholm till den perifera slutstationen Gåshaga betjänar många resenärer som åker kortare sträckor, t ex Centralen - Styrmansgatan eller Skärsätra - Käppala. På samma sätt som ett tåg från centrala Stockholm till perifera orter som Hässelby eller Norsborg även tar med sig kortväga resenärer. Vilket innebär att det behövs generellt användbara vagnar, inte olika varianter för innerstads- respektive förortstrafik.

Att Århus har särskilda fjärrspårvagnar för trafik till Grenå, liksom att det på den långa sträckan Alicante - Benidorm rullar vagnar av särskild konstruktion, beror på att detta är långa interurbana linjer och inte spårvägar till ytterområden i Århus respektive Alicante.

Har Århus några andra spårvagnar än de särskillda spårvagnarna för trafik till Grenå?

[Harald]

Har Århus några andra spårvagnar än de särskillda spårvagnarna för trafik till Grenå?

Ja

[Hechtwagen]

Har Århus några andra spårvagnar än de särskillda spårvagnarna för trafik till Grenå?

Ja

Trevligt, försökte kolla på wikipedia men det var inte helt klart.

[dr Cassandra Nojdh]

Har Århus några andra spårvagnar än de särskillda spårvagnarna för trafik till Grenå?

Ja

Trevligt, försökte kolla på wikipedia men det var inte helt klart.

Då kanske hr. Gädda borde gräva lite djupare. Det framgick f.ö. redan av det här inlägget, om man nu orkar bläddra bland dessa: viewtopic.php?p=424843#p424843

Engelskspråkiga wiki ger annars klart besked: https://en.wikipedia.org/wiki/Aarhus_Le ... ling_stock
Tango och Variobahn från Stadler. Kan vid behov verifieras via Letbanens egen sida: https://www.letbanen.dk/om-letbanen/letbanetog/
Det är Stadler Tango som används som tram-train. Båda typerna är utgående modeller och ointressanta för Stockholm! Och som Gunnar E. och jag konstaterat åtskilliga gånger så är tram-train-trafik inte aktuell i Stockholms län. Det vurmades för det här på Forum för åtskilliga år sedan, inte minst sedan Bombardier Flexity Link- och Alstom Regio Citadis-vagnar varit på besök i Sverige.

[Harald]

Då kanske vi kan sammanfatta med att:
- Spårväg City så småningom ska byggas ihop med Lidingöbanan
- resandet på spårvägarna i Stockholm är en blandning mellan korta och långa resor
- det inte finns något behov av "interurban" eftersom längre resor kan ske på järnväg

Således är det lämpligt med en enhetlig vagntyp och lämpliga modeller finns från flera leverantörer. Dock kan man inte bestämma sig för en viss modell och köpa den, utan man måste ha en öppen upphandling med en kravspecifikation och angivna urvalskriterier.

[Hechtwagen]

Och då hamnar man i situationen att den sämsta vagnen också är den billigaste varvid de vinner upphandlingen och så blir det som med M32.

[Matsälgen]

Och då hamnar man i situationen att den sämsta vagnen också är den billigaste varvid de vinner upphandlingen och så blir det som med M32.

Helt rätt, så går det tyvärr ibland till när lagen om upphandling ser ut som den gör. Den bör "ses över"

Möjligen kan det bekymmer som den orsakar, kringgås om mycket långtgående särskilda krav ställs som endast den önskade spårvagnsleverantörens utvalda modell kan uppfylla.
Men nu berör jag ämnet politik och detta ämne är stort. Det mesta som rör spårtrafiken är politik, så det går inte att undvika ämnet politik helt i trafikfrågesammanhang, i någon tråd.

//Matsälgen🫎

[Mr_T6]

Så långt jag vet har spårvägen svarat för alla inköp/upphandlningar av spårvagnar som gjorts i Göteborg, utom för M32. Där var det en annan kommunal organisation som hade ansvaret.

[Nils Carl Aspenberg]

Odense, Aarhus og Bergen har samme vogntype, Stadler Variobahn. Denne modellen produseres ikke lenger og er erstattet av TINA. For lengre linjer leveres modellen Tango. I tillegg leveres modellen Tramlink, utviklet av Vossloh.
Oslo og Lund har CAF Urbos 100, som finnes 40 steder rundt i verden.
Göteborg og Norrkøping har modeller utviklet av Bombardier, som nå er en del av Alstom
Helsingfors utviklet en ny vogn, som senere ble overtatt av Skoda og er blitt levert til Tammerfors og flere andre steder.
København har vogner av typen Siemens Avenio, som også finnes i Bremen og Haag.
Alle leverandører har vogner som vil passe inn i Stockholm. Det er først og fremst et spørsmål om pris og hvilke firmaer som har ledig kapasitet og spm vil være med.
Foruten de som har levert i Norden finnes flere polske, tyrkiske og kinesiske firmaer som kan levere.

[Harald]

Och då hamnar man i situationen att den sämsta vagnen också är den billigaste varvid de vinner upphandlingen och så blir det som med M32.

Nej, man måste inte välja lägst pris. Man får ställa krav på kvalitet, men man måste när man begär in anbuden tala om vilken grund för utvärdering man kommer att använda. Att använda något annat än lägsta pris ställer dock krav på en viss kompetens hos upphandlaren. Upphandlingen av M32 gjordes av en kommunal enhet utan erfarenhet av spårvagnsdrift och personer utan relevant kompetens hade ett stort inflytande.

[Hechtwagen]

Och då hamnar man i situationen att den sämsta vagnen också är den billigaste varvid de vinner upphandlingen och så blir det som med M32.

Nej, man måste inte välja lägst pris. Man får ställa krav på kvalitet, men man måste när man begär in anbuden tala om vilken grund för utvärdering man kommer att använda. Att använda något annat än lägsta pris ställer dock krav på en viss kompetens hos upphandlaren. Upphandlingen av M32 gjordes av en kommunal enhet utan erfarenhet av spårvagnsdrift och personer utan relevant kompetens hade ett stort inflytande.

Ja och när man ställer de kvalitetskraven så lovar tillverkaren tex ett stopoande vagnfel per 2 miljoner vagnkilomerer så som Alstom lovad SL när SL köpte X60, sedan när vagnarna väl är levererade så är det så dags att göra något åt saken.

Det lär inte ha varit brist på löften från tillverkaren när M32 köptes.

[Harald]

Det lär inte ha varit brist på löften från tillverkaren när M32 köptes.

Men sluta tramsa nu. Problemen med M32 berodde inte på lagstiftningen, utan på att ledningen för upphandlingen inte hade tillräcklig kompetens och inte lyssnade på de personer som hade kompetens.

M33 och M34 är mycket bra vagntyper och de är upphandlade enligt alla lagkrav. En bortvald leverantör begärde överprövning, men rätten ändrade inte på upphandlarens beslut.

[dr Cassandra Nojdh]

Det lär inte ha varit brist på löften från tillverkaren när M32 köptes.

Men sluta tramsa nu. Problemen med M32 berodde inte på lagstiftningen, utan på att ledningen för upphandlingen inte hade tillräcklig kompetens och inte lyssnade på de personer som hade kompetens.

M33 och M34 är mycket bra vagntyper och de är upphandlade enligt alla lagkrav. En bortvald leverantör begärde överprövning, men rätten ändrade inte på upphandlarens beslut.

Bra att ingenjörn säger ifrån. Det har varit alldeles för mycket populistiskt gnäll här om svekfulla leverantörer och en otymplig lagstiftning, när det i själva verket kokar ned till att den upphandlande förvaltningen måste ha tillräcklig kompetens. Exemplen M33/M34 visar ju, precis som ingenjörn säger, att det är fullt möjligt att göra bra upphandlingar inom ramen för nuvarande regelverk. Men det underlättar förstås om man vet vad man håller på med.

[dr Cassandra Nojdh]

Odense, Aarhus og Bergen har samme vogntype, Stadler Variobahn. Denne modellen produseres ikke lenger og er erstattet av TINA. For lengre linjer leveres modellen Tango. I tillegg leveres modellen Tramlink, utviklet av Vossloh.
Oslo og Lund har CAF Urbos 100, som finnes 40 steder rundt i verden.
Göteborg og Norrkøping har modeller utviklet av Bombardier, som nå er en del av Alstom
Helsingfors utviklet en ny vogn, som senere ble overtatt av Skoda og er blitt levert til Tammerfors og flere andre steder.
København har vogner av typen Siemens Avenio, som også finnes i Bremen og Haag.
Alle leverandører har vogner som vil passe inn i Stockholm. Det er først og fremst et spørsmål om pris og hvilke firmaer som har ledig kapasitet og spm vil være med.
Foruten de som har levert i Norden finnes flere polske, tyrkiske og kinesiske firmaer som kan levere.

Såvitt jag kan se ingår varken Variobahn eller Tango i Stadlers utbud numera: https://www.stadlerrail.com/en/solutions/rolling-stock
Men det är ju de leverantörerna vi talat om: (om vi tar Hitachi Rail, fd. AnsaldoBreda åt sidan tv.) CAF, Alstom, Siemens, Stadler, Skoda/Transtech och möjligen någon polsk tillverkare.

Ev. turkiska leverantörer, eller den kinesiska kommunistdiktaturen, bör man undvika.