BSB101 skrev:daniel_s skrev:BSB101 skrev:När det gäller missnöjdhet i allmänhet kan man inte vara allt för missnöjd om man år eller år väljer att stanna kvar.
Johodå! Jag har bekanta som har varit konstant missnöjda med sina jobb i 20 år. Det är högst sannolikt att de hade varit lika missnöjda på något annat jobb, förstås...
Kanske var inte dessa så missnöjda som man gav uttryck för?
Här är vad som skickades till trafiknämnden i Stockholm..
"För info så har följande brev skickats till angivna positioner
Till Trafiknämnden, Stockholms Läns Landsting
Kopia till media samt Mark Jensen, VD MTR Nordic
Nu får det vara nog!
Drygt 100 anställda inom pendeltrafiken har i dag samlats till möte då vi har fått nog!
Alla yrken är representerade: förare, reparatörer, städare, tåg-, stations- och kundservicevärdar.
Trafiknämnden, ansvarig för kollektivtrafiken i länet, kan inte längre blunda för fakta.
Därför vänder vi oss till Er med en inbjudan till ett möte med oss anställda inom pendeln.
Efter tre år med MTR kan vi konstatera att trivseln på vår arbetsplats aldrig har varit sämre. Då har vi erfarenhet som sträcker sig 40 år bakåt i tiden. Vår samlade yrkeserfarenhet är bortåt tusen år.
Vad vi upplever är en organisation i fritt fall och vi ser ingen ljusning.
Om Trafiknämnden vill ha en entreprenör på pendeln som trampar på fackliga rättigheter, som vet hur man kringgår SL:s kvalitetsmätningar (Insta) och bygger verksamheten på ständig personalbrist. Då har Ni rätt entreprenör på rätt plats! Men om det inte är i linje med Era förväntningar är det dags att notera en omfattande personalflykt de tre sista åren. Sinande yrkeserfarenhet är dock inget som bekymrar MTR, som ännu inte insett att det är järnvägstrafik och inte tunnelbana vi bedriver.
MTR lade ett så lågt anbud på pendelverksamheten att man inte ens hade råd med pepparkakor åt oss som arbetade julhelgen. Svångrem är vår vardag. MTR ville till varje pris ha pendeln som skyltfönster inför andra hägrande affärer och nu ser vi följden av en ”pendeltrafik i världsklass”. Det är lågbudget över hela linjen och det gäller även ett ständigt havererande IT-system, vilket inte är acceptabelt när säkerheten sägs stå i centrum. I Bålsta fungerar varken mobiler eller datorer.
Personalbrist leder till nekad ledighet och höga sjuktal. Återkommande lönefel leder till slutsatsen att det är satt i system. Chefer byts hela tiden ut. Angiveri/skvaller uppmuntras och ingen ska känna sig trygg i sin anställning. Denna företagskultur passar möjligen i en diktatur men inte arbetsmarknaden i Sverige.
Tåg i trafik går före nödvändigt underhåll, vinst före säkerhet. Stressen och den psykosociala arbetsmiljön hos reparatörer och städare är under all kritik och det stöd som behövs för utveckling och höjd kvalité uteblir. Ledningsgruppen diskuterar hellre muslimers religionsutövning på arbetsplatsen än chefer som köper tjänster från egna konsultföretag. Då saknas inte pengar. Vi har nya pendeltåg vars skyltsystem är satt ur funktion. Förnedrande toalettpausregler för stationsvärdar och utropsinstruktioner som ingen resenär snart orkar höra, allt för att höja Nöjd Kund Index.
Men nöjda resenärer uppnås inte med missnöjd personal.
Listan kan göras lång. Men det kanske räcker för att Trafiknämnden ska inse allvaret?
Därför bjuder vi in till möte där även våra fackliga organisationer är med.
Onsdag 4 mars kl. 19.00 ABF-huset, Sveavägen 41, Sandlersalen.
Denna inbjudan antogs av vårt gemensamma möte i ABF-huset 30 januari 2020."
