Förhoppningsvis de tågtekniker som MTR Yrkeshögskola tänker utbilda, med början 30 september (i år).Vislaren skrev:Jag bara undrar vem som ska serva alla dessa pendeltåg..?
http://www.mtrnordic.se/verksamheter/yr ... gtekniker/
Moderatorer: Jourmaster, Infomaster
Förhoppningsvis de tågtekniker som MTR Yrkeshögskola tänker utbilda, med början 30 september (i år).Vislaren skrev:Jag bara undrar vem som ska serva alla dessa pendeltåg..?
Sommarmånaderna är ju svåra att mäta. Särskilt som mycket arbeten utförs (både på tunnelbana och pendeltåg), men i juni ökade resandet med 24 procent från föregående år (till 391 000), och för juli med 18 procent (till 257 000). Rullande 7 blir då 385 000 (även om TF räknar något lägre (säkert någon avrundningseffekt). 380 000 motsvarar att siffrorna från augusti-december ligger på samma nivå som 2018. Det är inte troligt. Normalt är det de fyra höstmånaderna som resandet är högst (mycket för att det är mindre ledigheter då än under våren). Troligtvis landar det alltså på omkring 390 000 - 395 000 per vardag. Vintervardag är lite svårare att räkna ut själv eftersom de nuförtiden räknar utifrån perioden med vintertitdtaell (som jag förstått det).Enceladus skrev:
Hittills i år efter sju av tolv månader har resandet med pendeltåg ökat med cirka 20 procent. Enligt den ursprungliga prognosen skulle resandet minska med 2 procent i år, från 341 000 påstigande en vanlig vardag till 334 000 påstigande (observera att "Fakta om SL och länet" anger antalet påstigande en vintervardag, vilket ger högre värden). Detta kommer uppenbarligen inte att hända.
Den nya prognosen för pendeltågstrafiken är 380 000 påstigande, en ökning med 11 procent jämfört med förra året. Detta innebär att resandet måste sluta öka snart - egentligen nu. Hur troligt är det att resandet slutar öka? Den riktiga explosionen skedde hösten 2018, men de faktorer som anges som förklaring gäller ju fortfarande. Jag gissar på ett något högre värde. 400 000 påstigande blir dock svårt att nå på grund av sommarmånaderna.
Trafikförvaltningen skriver att "ökningen av prognosen är en konsekvens av ökningen av resandet i början av året". Detta påminner en del om befolkningsprognoserna i RUFS 2010 som behövde justeras upp varje år.
Hänger trafikutbudet med ökningen? I T18 ökade antalet avgångar generellt med cirka 20 procent. I T19 förändrades inte antalet avgångar, utan antalet uppehåll. I T20 blir det en viss ökning av antalet avgångar, men den ökningen motsvarar inte ens de senaste två årens resandeökning. Resandet kommer dessutom att öka även nästa år. T21 behöver bättre framförhållning...
Resandeprognoserna för pendeltågen liknar onekligen de tidigare befolkningsprognoserna. Varje prognos förutspår att resandet slutar öka vid publikationstillfället, men sedan blir det aldrig så. Nästa prognos behöver då justeras upp, men förutspår återigen att resandet slutar öka vid publikationstillfället. Under de senaste åren har samtliga resandeprognoser för pendeltågen behövt justeras upp. Detta är ohållbart. De inadekvata prognoserna gör det nästan omöjligt att planera trafiken. Trafikförvaltningen måste inse att bostadsbristen förändrar resvanorna radikalt.Lars_L skrev:Sommarmånaderna är ju svåra att mäta. Särskilt som mycket arbeten utförs (både på tunnelbana och pendeltåg), men i juni ökade resandet med 24 procent från föregående år (till 391 000), och för juli med 18 procent (till 257 000). Rullande 7 blir då 385 000 (även om TF räknar något lägre (säkert någon avrundningseffekt). 380 000 motsvarar att siffrorna från augusti-december ligger på samma nivå som 2018. Det är inte troligt. Normalt är det de fyra höstmånaderna som resandet är högst (mycket för att det är mindre ledigheter då än under våren). Troligtvis landar det alltså på omkring 390 000 - 395 000 per vardag. Vintervardag är lite svårare att räkna ut själv eftersom de nuförtiden räknar utifrån perioden med vintertitdtaell (som jag förstått det).
Som jag ser det är det främst tre faktorer som ligger bakom den markant högre nivån som resandet har stabiliserat sig på. Trafikförvaltningen nämner två av dem, men missar helt den tredje.Lars_L skrev:Vad som väl delvis talar emot ökat resande är väl en viss ökning av arbetslösheten i landet. Men än så länge rätt marginellt och jag har inte sett något nedbrutet på Stockholm. SCB:s befolkningsstatistik för första halvåret visar ju också på en konstant befolkningsökning i Stockholm, som landar på 17 740 för första halvåret - vilket väl tyder på ungefär samma tillväxtnivå som förra året. Här har vi några kommuner som fortsätter växa fort. Järfälla med 1055 (motsvarar 2,7 procent på helårsbasis) och även Södertälje växer med över 1000 invånare första halvåret. Men nedbrutet på kommunnivå brukar det ju också kunna slå lite efter vilken fas man är på i olika bostadsprojekt.
Nej, det stämmer verkligen inte att trafikutbudet måste utökas bara i högtrafik. Under sommaren var det totalt kaos i pendeltågstrafiken på helger och folk blev kvarlämnade på perrongerna. Tiden då 15-minuterstrafik med korta tåg fungerar är helt enkelt förbi. Jag skulle gissa att resandet har ökat mer på helger än på vardagar, dels på grund av utökat trafikutbud och dels på grund av nya resvanor (se ovan). Utbudet behöver anpassas till den nya verkligheten. Dessutom tenderar rusningstiden att förlängas. Högtrafiken behöver börja tidigare och sluta senare. Detta är extra viktigt på de linjer som bara har 15-minuterstrafik utanför högtrafiken.Lars_L skrev:Fast detta löser ju inte grundproblemet. Det är ju i princip i högtrafik som turtätheten måste öka och än vågar man väl inte släppa på mer än 16 tåg i timmen. 18 tror jag personligen fungerar skapligt att köra, däremot är jag nog skeptisk till 20 tåg i timmen av många skäl (inte bara den nuvarande kapaciteten i Citybanan).
Att man är lite försiktig på årsbasis är väl ok. Däremot håller jag med om att pendeltågsutredningen var under all kritik. I de nya befolkningsprognoserna använder man ju istället tre nivåer och där är det väl rimligt att hålla sig till den i mitten - i alla fall på lite längre sikt. Födelseöverskottet är ju lätt att förutse - men migration och inflyttning desto svårare om man ser mer än några år framåt i tid.Enceladus skrev: Resandeprognoserna för pendeltågen liknar onekligen de tidigare befolkningsprognoserna. Varje prognos förutspår att resandet slutar öka vid publikationstillfället, men sedan blir det aldrig så. Nästa prognos behöver då justeras upp, men förutspår återigen att resandet slutar öka vid publikationstillfället. Under de senaste åren har samtliga resandeprognoser för pendeltågen behövt justeras upp. Detta är ohållbart. De inadekvata prognoserna gör det nästan omöjligt att planera trafiken. Trafikförvaltningen måste inse att bostadsbristen förändrar resvanorna radikalt.![]()
Jag delar väl inte helt din bedömning av att bostadsbristen skulle få så stora effekter på resvanor som du antyder. I vilket fall inte om man ser på det utifrån en tidsaspekt; det har ju under många år varit svårt att få en bostad centralt. Större är ju betydelsen av att man byggt ganska mycket flerfamiljshus utefter pendeltågssträckorna, mot att tidigare mest satsat på nya villaområden.Enceladus skrev: Som jag ser det är det främst tre faktorer som ligger bakom den markant högre nivån som resandet har stabiliserat sig på. Trafikförvaltningen nämner två av dem, men missar helt den tredje.
- Befolkningstillväxten i upptagningsområdena. Befolkningen växer i nästan hela regionen, men den växer snabbare i vissa delar än i andra. Befolkningsprognosen som gjordes i samband med Stockholmsförhandlingen förutspådde att den största tillväxten skulle ske där tunnelbanan byggs ut. Utfallet blev det omvända. Den största tillväxten skedde i regionens yttre delar. Prognosen var inte fel i de områden där tunnelbanan byggs ut, men den var helt fel i de områden där tunnelbanan inte byggs ut. Bostadsbristen gör att människor bosätter sig var som helst i regionen där det går att få tag på en bostad. Eftersom det byggs mer i regionens yttre delar så är det också där den största tillväxten sker. Detta fenomen förbisågs helt i trafikplaneringen, men nu känner Trafikförvaltningen till det.
- Uppdämt behov och utökat trafikutbud. Det kanske är svårt att föreställa sig nu, men för bara två år sedan hade pendeltågen 30-minuterstrafik redan från klockan 18 på helger. Det dåliga trafikutbudet begränsade resandet med pendeltåg. Förtroendet för pendeltågstrafiken har kraftigt förbättrats nu när det är 15-minuterstrafik under större delen av dygnet. Förseningar och inställda avgångar förekommer fortfarande, men det är en helt annan sak att behöva vänta en kvart än att behöva vänta en halvtimme. Resandet har ökat så mycket på helger och kvällar att det är nästan omöjligt att föreställa sig ett sämre trafikutbud. Det hade förmodligen blivit kaos med 30-minuterstrafik idag. Det ökade resandet på helger syns dock inte i statistiken som presenteras här.
- Nya resvanor. Det är denna faktor som Trafikförvaltningen har missat helt. Tidigare var det så att den som prioriterar stadslivet bosatte sig centralt och den som prioriterar naturen bosatte sig perifert. Så är det inte längre. Bostadsbristen gör att människor bosätter sig där det finns bostäder, oavsett läge i regionen. Eftersom unga i större utsträckning prioriterar stadslivet och har svårare att hitta en bostad så kan vi snart få den omvända situationen där de som prioriterar stadslivet bor perifert och de som prioriterar naturen bor centralt. Av de senaste nyheterna att döma börjar innerstadsborna tröttna på nattlivet som drar dit alla förortsbor. Det är olyckligt att människor tvingas bo på fel plats på grund av den dysfunktionella bostadsmarknaden, men detta påverkar resvanorna. De som flyttar in i förorterna idag vill egentligen bo i Stockholms innerstad och lever som om de gjorde det.
Fast när det gäller pendeln på helgen under sommaren så rättade man ju sedan till och i augusti körde man ju med långa tåg på 40 och 41. Men visst det håller jag med om att det var för dåligt utbud - även om det delvis var en följd av avstängningen av getingmidjan.Enceladus skrev: Nej, det stämmer verkligen inte att trafikutbudet måste utökas bara i högtrafik. Under sommaren var det totalt kaos i pendeltågstrafiken på helger och folk blev kvarlämnade på perrongerna. Tiden då 15-minuterstrafik med korta tåg fungerar är helt enkelt förbi. Jag skulle gissa att resandet har ökat mer på helger än på vardagar, dels på grund av utökat trafikutbud och dels på grund av nya resvanor (se ovan). Utbudet behöver anpassas till den nya verkligheten. Dessutom tenderar rusningstiden att förlängas. Högtrafiken behöver börja tidigare och sluta senare. Detta är extra viktigt på de linjer som bara har 15-minuterstrafik utanför högtrafiken.
Jag tycker också att 15-minuterstrafiken borde förlängas ytterligare. Vissa avgångar på helgnätter kan ha ganska många stående resenärer. Sedan behöver pendeltågen förstås även gå hela natten. Det finns ett stort uppdämt behov och busstrafiken klarar inte heller av att hantera de resenärer som kan tänka sig att åka med nattbussar.
Nja, jag skulle säga att eftermiddagsrusningen är längre än så. Ropstensgrenen har sin rusningstid från Ropsten klockan 6:10-9:35 samt från T-Centralen klockan 14:25-19:06. Eftersom två pendeltågslinjer bara har 15-minuterstrafik utanför högtrafiken så är det speciellt viktigt att rusningstiden inte börjar för sent eller slutar för tidigt. Gränserna borde snarare vara extra generösa, t.ex. 6-10 samt 14-19. Den dåliga turtätheten utanför högtrafiken kan dessutom få resenärer att åka under högtrafiken i onödan!Lars_L skrev:Högtrafiken kommer ju att förlängas i T20 och därmed också även trafiken med långa tåg. Men ser man på resandefrekvensen så håller den sig ändå ganska konstant till mellan 6.30-10.00 och 15.00-18.30. Resandet före eller efter blir sällan så högt (såvida det inte är någon störning).
Nu kan man inte jämföra med andra linjer riktigt. Pendeltågsresandet har ju större andel arbetsresor - inte minst på grund av att det är längre restid. Längre restid brukar också innebära att högtrafiken slutar lite tidigare. Det verkar som att folk som bor längre från stan väljer att börja tidigare på morgonen för att kunna komma hem i skaplig tid (och kanske också i större utsträckning har sådana jobb).Enceladus skrev: Nja, jag skulle säga att eftermiddagsrusningen är längre än så. Ropstensgrenen har sin rusningstid från Ropsten klockan 6:10-9:35 samt från T-Centralen klockan 14:25-19:06. Eftersom två pendeltågslinjer bara har 15-minuterstrafik utanför högtrafiken så är det speciellt viktigt att rusningstiden inte börjar för sent eller slutar för tidigt. Gränserna borde snarare vara extra generösa, t.ex. 6-10 samt 14-19. Den dåliga turtätheten utanför högtrafiken kan dessutom få resenärer att åka under högtrafiken i onödan!
Jag är dock glad över att 15-minuterstrafiken ska förlängas med en halvtimme i T20. Pendeltågen har fortfarande sämre utbud än blå linjen, men det är ett steg i rätt riktning. Det borde inte finnas stående resenärer när det är 30-minuterstrafik!
Som jag skrev ovan så kan detta åtminstone delvis tänkas bero på att pendeltågen har så dålig turtäthet utanför högtrafiken. Genom att förlänga högtrafiken eller förbättra mellantrafiken kan resandet spridas ut mer.Lars_L skrev:Nu kan man inte jämföra med andra linjer riktigt. Pendeltågsresandet har ju större andel arbetsresor - inte minst på grund av att det är längre restid. Längre restid brukar också innebära att högtrafiken slutar lite tidigare. Det verkar som att folk som bor längre från stan väljer att börja tidigare på morgonen för att kunna komma hem i skaplig tid (och kanske också i större utsträckning har sådana jobb).
Jag vet inte vad du försöker säga med denna jämförelse av enskilda avgångar. Tabellen visar tydligt att resandet är väsentligt större klockan 14-19 då alla avgångar har hög belastning än utanför (kom ihåg att resandet har ökat markant sedan år 2015). Sedan finns det flera enskilda avgångar som har hög belastning före klockan 14 samt efter klockan 19. Detta betyder väl snarare att det finns ett behov av att både förlänga högtrafiken och förbättra mellantrafiken.Lars_L skrev:Ser man på statistiken från 2015 är det ju nästan lika många på dim. sträcka som åker med avgången 18.46 som 21.16 (469 vs 429) i riktning mot Södertälje (om än Gnestaanslutningar väl påverkar siffrorna). Samtidigt är det 481 passagerare på dim. sträcka på avgången 12.31 från Stockholm C mot Södertälje....
Högtrafiken behöver dock inte förlängas om trafiken utökas både under högtrafiken och mellantrafiken. Problemet är ju att utbudet är otillräckligt både under högtrafiken och vissa delar av mellantrafiken. I T21 skulle högtrafiken kunna ha 18 tåg/h och mellantrafiken 14 tåg/h. Egentligen behöver högtrafiken 20 tåg/h redan idag. När detta införs kan mellantrafiken utökas till 16 tåg/h. Då kan högtrafiken till och med förkortas!Lars_L skrev:Att köra in tåg till och från depåer för några timmar är sällan värt besväret. Endera får man försöka hålla högtrafiken någorlunda kort, eller så kan man ju nästan lika gärna köra tätare trafik även under mellantrafiken.
Denna trafikutökning ger väl ganska mycket nytta för pengarna. På samma sätt borde de sista avgångarna från Märsta förlängas från Älvsjö till Tumba (en av dem förlängs till Södertälje redan i T20). De sista avgångarna mot Södertälje har lite väl hög belastning för att vara 30-minuterstrafik. När det är 30-minuterstrafik ska det vara garanterad sittplats. I och för sig beror problemet på ojämn fördelning i tåget, men resenärerna ska inte behöva gå igenom hela tåget för att hitta en sittplats.Lars_L skrev:Men även det ökar ju i T20, när 41-orna från Märsta planeras att förlängas till Tumba i mellantrafiken på vardagar.
Det jag ville peka på var väl att inte trafiken "sticker ut" före 15 eller efter 18.30, även om någon avgång med passning eller dit det är halvtimmestrafik kan ha något fler resenärer före och efter detta riktmärke.Enceladus skrev:
Jag vet inte vad du försöker säga med denna jämförelse av enskilda avgångar. Tabellen visar tydligt att resandet är väsentligt större klockan 14-19 då alla avgångar har hög belastning än utanför (kom ihåg att resandet har ökat markant sedan år 2015). Sedan finns det flera enskilda avgångar som har hög belastning före klockan 14 samt efter klockan 19. Detta betyder väl snarare att det finns ett behov av att både förlänga högtrafiken och förbättra mellantrafiken.
Jag skulle inte ha något emot att avskaffa begreppen högtrafik, mellantrafik och lågtrafik. Istället kan utbudet anpassas till efterfrågan enligt din tredje metod. På det sättet kommer resenären alltid att erbjudas högfrekvent trafik eller sittplatsstandard, vilket borde öka kollektivtrafikens attraktivitet. Acceptansen för trängsel beror dock inte bara på frekvensen, utan också på restiden. RiPlan har faktiskt ganska rimliga riktlinjer för ståplatsresenärer, men problemet är väl att ingen följer dem.Lars_L skrev:Det jag ville peka på var väl att inte trafiken "sticker ut" före 15 eller efter 18.30, även om någon avgång med passning eller dit det är halvtimmestrafik kan ha något fler resenärer före och efter detta riktmärke.Enceladus skrev:
Jag vet inte vad du försöker säga med denna jämförelse av enskilda avgångar. Tabellen visar tydligt att resandet är väsentligt större klockan 14-19 då alla avgångar har hög belastning än utanför (kom ihåg att resandet har ökat markant sedan år 2015). Sedan finns det flera enskilda avgångar som har hög belastning före klockan 14 samt efter klockan 19. Detta betyder väl snarare att det finns ett behov av att både förlänga högtrafiken och förbättra mellantrafiken.
Jag ser att man kan använda sig av tre olika metoder för att bestämma högtrafiktiden:
1. Man sätter en schablontid för all trafik oavsett skillnader i resandet. Detta kan göras för ett specifikt trafikslag (linje) eller för hela kollektivtrafiken
2. Man bestämmer att högtrafik ska vara när resande på dim. sträcka och riktning har en resandefrekvens över en viss nivå. Över 6 procent av totala resandet i avsedd riktning skulle kunna vara en sådan gräns.
3. Man sätter ett tak på beläggning som utgår från maxtal för turtäthetsintervall.
Resultaten av vilken princip man väljer blir ju väldigt olika. Om ingen avgång mot Södertälje efter 18.30, eller före 15.00 har mer än ca 656 passagerare (inklusive inräknad 25% resandeökning), så är det ju svårt att motivera att det är högtrafik. Nu tycker jag i och för sig att man kan säga att det ska vara exempelvis 25 procent lediga platser som minst under mellantrafiken. Men då når man ju inte upp till det under lunchtid heller (då resandet är lite högre).
Den lilla ökning som finns mellan 14-15, motiverar alltså inte riktigt att säga att rusningstiden börjar då, om man inte använder princip 1, eller sätter resandefrekvensen väldigt lågt enligt alternativ 2, eller bara låter då det faktiska underlaget styra- utifrån beläggning. Men då får man å andra sidan väldigt olika resultat för de olika pendeltågslinjerna....
Var har du hittat den statistiken, och hur mycket har resandet ökat sedan dess?.Lars_L skrev: Ser man på statistiken från 2015 är det ju nästan lika många på dim. sträcka som åker med avgången 18.46 som 21.16 (469 vs 429) i riktning mot Södertälje (om än Gnestaanslutningar väl påverkar siffrorna). Samtidigt är det 481 passagerare på dim. sträcka på avgången 12.31 från Stockholm C mot Södertälje....
Den statistiken finns i "den stora pendeltågsutredningen" på sidan 317. De enorma förändringar som har skett sedan dess gör dock den statistiken mindre relevant. Efter flera års ökat resande utökades trafikutbudet väsentligt vid årsskiftet 2017/2018. Hösten 2018 exploderade resandet ordentligt och nu hänger trafikutbudet inte längre med. Belastningen på just Södertäljelinjen påverkas också av Gnestapendeln, vilken har fått ändrade avgångstider. Dessutom utelämnar utredningen helgtrafiken, vilket är en stor brist. Pendeltågens helgtrafik har haft problem med trängsel under den senaste tiden.Diripsi skrev:Var har du hittat den statistiken, och hur mycket har resandet ökat sedan dess?.Lars_L skrev: Ser man på statistiken från 2015 är det ju nästan lika många på dim. sträcka som åker med avgången 18.46 som 21.16 (469 vs 429) i riktning mot Södertälje (om än Gnestaanslutningar väl påverkar siffrorna). Samtidigt är det 481 passagerare på dim. sträcka på avgången 12.31 från Stockholm C mot Södertälje....
Med 40 procents ökning blir denna siffra 735 passagerare, vilken inte är så långt ifrån antalet sittplatser i ett fullängds pendeltåg med två X60-enheter, d.v.s. 748 sittplatser. Eftersom resandet med pendeltåg med all sannolikhet kommer att öka även nästa år borde det alltså vara angeläget att förstärka trafiken under denna tid. Det är inte rimligt att planera för stående resenärer när kostnaden för att förlänga högtrafiken eller förbättra mellantrafiken i sammanhanget är försumbar (kom ihåg att detta är ett medelvärde och att resandet varierar från dag till dag). Dessutom blir det lätt kaos när en avgång ställs in vid en sådan belastning.Lars_L skrev:Resultaten av vilken princip man väljer blir ju väldigt olika. Om ingen avgång mot Södertälje efter 18.30, eller före 15.00 har mer än ca 656 passagerare (inklusive inräknad 25% resandeökning), så är det ju svårt att motivera att det är högtrafik. Nu tycker jag i och för sig att man kan säga att det ska vara exempelvis 25 procent lediga platser som minst under mellantrafiken. Men då når man ju inte upp till det under lunchtid heller (då resandet är lite högre).
Och vi kan konstatera att det inte blir några snabbtåg till/ från Tumba, utan att de går som ordinarie "mjölktåg" istället. Tycker jag är klokt, men visar också problemet med kvartsupplägg, när man vill förstärka tågtrafiken. Men avlastningen lär väl fungera tillräckligt bra ändå på Södertäljetågen.
Ja, det är goda nyheter. Med undantag för någon enstaka avgång får Södertäljelinjen 10 tåg/h under hela högtrafiken, varav 6 tåg/h går till Södertälje (detta var ju planen redan i T18). Däremot varierar avstånden kraftigt mellan avgångarna, vilket kan leda till en ojämn belastning. Detta belyser väl problemet med 15-minuterstrafik som grund med bara 16 tåg/h genom Citybanan.Lars_L skrev:Och vi kan konstatera att det inte blir några snabbtåg till/ från Tumba, utan att de går som ordinarie "mjölktåg" istället. Tycker jag är klokt, men visar också problemet med kvartsupplägg, när man vill förstärka tågtrafiken. Men avlastningen lär väl fungera tillräckligt bra ändå på Södertäljetågen.
Samt att 44 går till Tumba både morgon och eftermiddag och med betydligt fler avgångar än vad som var planerat i första versionen och då också förstås att fler tåg på 26xx- vänder vid Södertälje C.
Jag vill förtydliga mitt tidigare påstående med att tillägga att frånkopplingarna mellan rusningarna i Nynäshamn kvarstår efter 30 september (och försvinner först med T20). Några korta tåg kommer alltså fortfarande att rulla mellan rusningarna under hösten. Men det bli i alla fall betydligt fler långa tåg hursomhelst.Hans Wibacke skrev:Redan från och med 30 september (i år alltså) kommer tågen Märsta-Älvsjö/Nynäshamn gå långa dagtid på vardagar mellan rusningarna. Hepp!
Det var ju knappast oväntat... När var det styv tidtabell där senast? Det lär nog inte bli någon förbättring förrän Ostlänken öppnat.Enceladus skrev:Gnestapendeln har dock blivit misshandlad. Där blir det ingen styv tidtabell...
Helgtrafiken blir dock rätt styv från Södertälje Centrum, och dessutom ett tåg i timmen på helgen som sagts tidigare. Enda undantagen är ett tåg på em, som inte kommer gå på klockslag 03 och något av morgonens första tåg som går på klockslag 02. Men det är såklart lättare att köra styv tidtabell på helgen!Enceladus skrev:Ja, det är goda nyheter. Med undantag för någon enstaka avgång får Södertäljelinjen 10 tåg/h under hela högtrafiken, varav 6 tåg/h går till Södertälje (detta var ju planen redan i T18). Däremot varierar avstånden kraftigt mellan avgångarna, vilket kan leda till en ojämn belastning. Detta belyser väl problemet med 15-minuterstrafik som grund med bara 16 tåg/h genom Citybanan.Lars_L skrev:Och vi kan konstatera att det inte blir några snabbtåg till/ från Tumba, utan att de går som ordinarie "mjölktåg" istället. Tycker jag är klokt, men visar också problemet med kvartsupplägg, när man vill förstärka tågtrafiken. Men avlastningen lär väl fungera tillräckligt bra ändå på Södertäljetågen.
Samt att 44 går till Tumba både morgon och eftermiddag och med betydligt fler avgångar än vad som var planerat i första versionen och då också förstås att fler tåg på 26xx- vänder vid Södertälje C.
Gnestapendeln har dock blivit misshandlad. Där blir det ingen styv tidtabell...
Här är en sammanställning av alla turer på Gnestapendeln. Svart färg indikerar alla dagar. Grön färg indikerar endast vardagar. Röd färg indikerar endast helger.Joakim W skrev:Helgtrafiken blir dock rätt styv från Södertälje Centrum, och dessutom ett tåg i timmen på helgen som sagts tidigare. Enda undantagen är ett tåg på em, som inte kommer gå på klockslag 03 och något av morgonens första tåg som går på klockslag 02. Men det är såklart lättare att köra styv tidtabell på helgen!