Lidingöbanan - Uppskjuten start

[Björn Ehnberg]

Tråkig sits för vårt bolag SS, de har väldigt begränsade möjligheter att påverka denna situation men kan mycket väl få skulden om något går snett, fast i och försig så brukar stockholmare i gemen skylla på "SL" och om de till äventyrs begripit att "SL" inte utför trafiken så brukar de rikta sin kritik mot Connex...

Ja, just detta är ju också värt en kommentar. Förhoppningen är förstås att SL/TF, när beslutet mm. offentliggörs, kommunicerar ut detta öppet och ärligt och försöker förklara vad som hänt och vad man avser att göra. Tyvärr förskräcker historien, hur ofta har inte diverse missgrepp dolts bakom luftigt svammel och bortblandade kort. Då får man reaktioner som denna från allmänheten:

Tvärbanan Solna C –Sickla udde är ett enda stort långdraget skämt. Efter år av provkörningar så möts man idag allt som oftast av beskedet: Signalfel.Det är som ett hasardspel, går Tvärbanan idag eller inte? Härom dagen visste man inte ens var ersättningsbussarna fanns. Och det fanns inga. En buss var dessutom indragen från Alvik till Johannes fred. Överfullt i bussen, stressade resenärer och Arriva får det inte att fungera. Varför har SL fortsatt förtroende för Arriva? Det har ju aldrig fungerat med Tvärbanan. Vem ska betala Tvärbanans kostnader i fortsättningen? Troligtvis vi resenärer. Vi är ett prövat och tålmodigt släkte, vi finner oss i hur inkompetenta upphandlare behandlar oss. Kan någon ärlig person på SL eller Arriva svara på varför man åberopar signalfel hela tiden? Eller saknas kompetensen att svara också. Det brukar man ju vara bra på. Svamla om signalfel hjälper inte oss som använder oss av Tvärbanan – när den går. Om den går!

(insändare, publicerad i Brommadelen av den allerstädes närvarade lokaltidningen Mitti). Insändarens ilska är förståelig, tyvärr riktar vederbörande sin ilska åt helt fel håll.

[Thomas Lange]

Beslut lär vara fattat. Meddelas på tisdag 27 jan enligt vanligtvis välunderrättat källa.

Besked om flyttad tidpunkt för trafikstart är nu senarelagd till onsdag em 28 jan.

[Thomas Lange]

Ur meddelande om pressträff om försenad trafikstart på Lidingöbanan.

Lidingöbanan har varit avstängd för modernisering sedan sommaren 2013. Trafikstarten har varit planerad till den 28 mars i år. Nu står det klart att detta datum inte kommer att kunna hållas.
Trafikförvaltningen välkomnar representanter för media till ett informationsmöte om den nu uppkomna situationen. På plats finns förvaltningschef Anders Lindström samt teknisk direktör Johan von Schantz.
Plats: Trafikförvaltningen, Lindhagensgatan 100. (T-bana Stadshagen eller Thorildsplan)
Tid: 11.00

Detta innebär rimligen att ca kl 12 kommer mer information.

[FredrikKnr]

Ja, det var ju knappast oväntat.

[Odd]

Sveriges Radio har fått information:
http://sverigesradio.se/sida/artikel.as ... el=6079172
Man anger inget nytt datum utan konstaterar att signalsystemet är alltför störningskänsligt.

[roggek]

Trafikstarten för nya Lidingöbanan skjuts upp i minst ett halvår.
– Det här är ett stort misslyckande. Vi ber alla resenärer om ursäkt, säger Anders Lindström, SL:s vd.

Lidingöbanan har varit helt avstängd sedan sommaren 2013 för ombyggnation till dubbelspår. Nyinvigningen var planerad till mars men på onsdagen meddelade SL oväntat att nya Lidingöbanan skjuts upp till i höst.

Testkörningar i november och december har visat att signalsystemen på tågen inte är kompatibla med signalsystemen på de nya spåren. Därför måste SL köpa in nya axelräknare till tågen. Upphandlingen väntas försena trafikstarten av Lidingöbanan till någon gång i höst, exakt datum kan inte ges

Ja, skall man skratta eller gråta?
(Och vad är det för fel med en hederlig tågstav)? Det fungerade för 100 år sedan på LB...

[Odd]

Jag hoppas att någon ser till att man avslutar axelräknarexperimentet och återgår helt till vanliga, hederliga, spårledningar av någon variant. Kanske man skulle kunna ha kodade sådana och på så sätt kunna överföra mer information via spårledninen, tex infill-information. Axelräknare i all ära, men de passar bäst för anmälning för bomfällning etc. Det vore en välgärning om även Tvärbanans axelräknarexperiment avslutas i samma veva!

[LÅ1]

Förlåt en okunnig.
Vad fyller axelräknare för funktion? Vill man bara veta om hela tåget passerat en viss punkt så borde det vara problem med att veta antal axlar i ett tåg, så jag antar att funktionen är någon annan.

[Stefan B]

Jag undrar likaså om det verkligen inte skulle kunna gå att köra NÅGON trafik på banan under ett halvår pga signalproblemen? Finns det verkligen ingen plan B som kan ge trafik, kanske inte full kapacitet men utan att säkerheten hotas? Tågstav nämnde någon, men kanske en enkel provisorisk signalreglering skulle kunna inrättas? Hur många tåg används i stomtrafiken? Kanske räckte det med att komplettera den med viss busstrafik i rusningen? Är det verkligen vettigt att i stället betala jättesummor för busstrafik och (förmodar jag) skadestånd till AB SS?

Stefan B

[Björn Ehnberg]

Förlåt en okunnig.
Vad fyller axelräknare för funktion? Vill man bara veta om hela tåget passerat en viss punkt så borde det vara problem med att veta antal axlar i ett tåg, så jag antar att funktionen är någon annan.

Funktionsprincipen för avkänningen av axlar har jag redan förklarat högre upp i tråden. Själva närvarokontrollen fungerar grovt uttryckt så att systemet räknar antalet axlar (egentligen hjulflänsar) som passerar in på en blocksträcka (oavsett antalet räknade axlar) och minns detta (hur man avgör rörelseriktningen har jag också förklarat tidigare). Vid blocksträckans slut finns en annan axelräknare som räknar antalet axlar som passerar ut från sträckan. Om antalet axlar och ut stämmer så anses sträckan sedan vara fri från fordon. Det stora problemet med axelräknare är hur man ska förfara på ett säkert sätt om antalet räknade axlar in och ut inte stämmer överens.

[Björn Ehnberg]

Jag undrar likaså om det verkligen inte skulle kunna gå att köra NÅGON trafik på banan under ett halvår pga signalproblemen? Finns det verkligen ingen plan B som kan ge trafik, kanske inte full kapacitet men utan att säkerheten hotas? Tågstav nämnde någon, men kanske en enkel provisorisk signalreglering skulle kunna inrättas? Hur många tåg används i stomtrafiken? Kanske räckte det med att komplettera den med viss busstrafik i rusningen? Är det verkligen vettigt att i stället betala jättesummor för busstrafik och (förmodar jag) skadestånd till AB SS?

Stefan B

Nja, man får nog välja. Signalregleringen fungerar nog - åtminstone lika bra som på Tvärbanans Solnagren, troligtvis bättre eftersom man på LB håller fast vid reläteknik i ställverken. Detta sagt med de problem som kamrat Odd redovisat i andra trådar, med just avkänningsproblemen för kombinationen General Electrics axelräknare och CAF A35 (och säkerligen också A36, det är ju ingen principiell skillnad mellan vagntyperna utan A36 är bara en förvuxen A35-a). Det där med tågstav var naturligtvis bara skoj, det skulle inte fungera. Då kan man lika gärna köra med endast ett tåg i trafik (då riskerar man inga kollisioner). Däremot får man inte Siemens ATC-system att fungera, av skäl som jag förklarat tidigare. Att köra LB med linjeblockering men utan ATC-system är inte att rekommendera. Det har jag också förklarat varför tidigare.

[Thomas Lange]

Lidingösidans version:

http://lidingosidan.se/lidingo/lidingob ... enas-igen/

[/jes]

Om man tänker fritt utan alla invändningar så har jag ett förslag:

När man som jag följt projektets framfart vilket för den oinvigde verkar ha skett planlöst med insatser på olika ställen - det var säkert inte så, men ändå:

- Koncentrera bytet av axelräknare inledningsvis till sträckan Aga-Ropsten med åtföljande provkörningar, verifiering, godkännande etc.
- Starta trafik Aga-Ropsten
- Behåll nuvarande busstrafik, fungerar som backup till spårvagnstrafiken inledningvis
- Man säkerställer kompetensen hos den personal man redan har
- Vagnarna utnyttjas och blir genomkörda innan den fullskaliga trafiken till Gåshaga startar
- Visar allmänheten att det händer något och att man kan om man vill
- Det blir roligare att arbeta i AB Stockholms Spårvägar och att vara aktieägare oxå

Att låta hela banan ligga för fäfot (nästan ) i väntan på alla axelräknare är bytta då är pladasket ett faktum, eller totalbrax. Och som Björnen från sitt ide skriver, lidingöborna har börjat vänja sig vid betydligt högre turtäthet. Återgång till spårtrafik riskerar att upplevas som en försämring.

Men vill Trafikförvaltningen ge Stockholms Handelskammare rätt, "lägg ner Lidingöbanan och ersätt med buss"?

Tänk kreativt nu, upp ur startblocken, inga fler tjuvstarter.

[Björn Ehnberg]

Jag hoppas att någon ser till att man avslutar axelräknarexperimentet och återgår helt till vanliga, hederliga, spårledningar av någon variant. Kanske man skulle kunna ha kodade sådana och på så sätt kunna överföra mer information via spårledninen, tex infill-information. Axelräknare i all ära, men de passar bäst för anmälning för bomfällning etc. Det vore en välgärning om även Tvärbanans axelräknarexperiment avslutas i samma veva!

Jag hade ett kort samtal med kamrat Odd häromdagen, och jag kan försäkra att jag inte känner någon skadeglädje över detta, utan endast en stor bedrövelse över att LB-projektet misshandlats så. Huvuden borde rulla inom projektledningen, men risken är väl betydande att man tillämpar den svenska skuldfördelningsmetoden (det är allas fel = ingens fel, först omnämnt i Grönköpings veckoblad i samband med 1990-talet finanskris, om nu någon minns den). När man möter personal från det som i dagligt tal kallas SL vet man inte ens om det är anställda på TF (som kan förväntas ev. få ta något ansvar för vad de gör) eller "konsulter" (som kan slaska vidare på nya äventyr). Det mest sorgliga är att detta enligt min åsikt (bl.a.) är ett resultat av att SL/TF tagit en för stor tugga; man ville ordna nya fordon, ny depå, flera dubbelspårssträckor och ombyggda hållplatser i ett enda svep. Tydligen var det mer än vad man klarade. Jag har, ända sedan jag började skriva om LB år 2004 propagerat för att man borde prioritera nya fordon och ombyggda hållplatser först. Tyvärr kom detta, som alla som följt med genom åren vet, att köra fast i den politiska långbänken.

Det har ju framförts en hel del åsikter - mer eller mindre väl underbyggda - om axelräknartekniken i detta forum, och jag vill bara i all enkelhet påpeka att tekniken inte på något sätt är ny eller oprövad. Däremot vet vi nu att General Electrics axelräknare inte fungerar. Jag är inte övertygad om axelräknarteknikens allmänna uselhet, men tänker inte här och nu fördjupa mig i kommande teknikval. I princip har man nu fria händer att göra det teknikval för närvarodetektering som man anser bäst, och eftersom man, klokt nog håller fast vid Siemens ZUB200-system för ATC-övervakning, tycker jag det borde ligga nära till hands att titta på Siemens produkter för närvarodetektering:
http://www.mobility.siemens.com/mobilit ... ducts.aspx
Företaget tillverkar som synes både axelräknare och tonfrekvensspårledningar.

Kodade spårledningar tror jag mindre på, rälerna är dåliga antenner och dessutom fungerar ZUB200-systemets slingor bra för att överföra infill-information till fordonens ombordutrustning:
http://www.mobility.siemens.com/mobilit ... n-atp.aspx

[LÅ1]

Förlåt en okunnig.
Vad fyller axelräknare för funktion? Vill man bara veta om hela tåget passerat en viss punkt så borde det vara problem med att veta antal axlar i ett tåg, så jag antar att funktionen är någon annan.

Funktionsprincipen för avkänningen av axlar har jag redan förklarat högre upp i tråden. Själva närvarokontrollen fungerar grovt uttryckt så att systemet räknar antalet axlar (egentligen hjulflänsar) som passerar in på en blocksträcka (oavsett antalet räknade axlar) och minns detta (hur man avgör rörelseriktningen har jag också förklarat tidigare). Vid blocksträckans slut finns en annan axelräknare som räknar antalet axlar som passerar ut från sträckan. Om antalet axlar och ut stämmer så anses sträckan sedan vara fri från fordon. Det stora problemet med axelräknare är hur man ska förfara på ett säkert sätt om antalet räknade axlar in och ut inte stämmer överens.

Antal axlar ut skall stämma med antal axlar in. När man läser det så är det ju egentligen självklart.
Men det betyder väl att man inte kan använda metoden att medels kabel förbinda de båda rälerna för att simulera tåg, så att sträckan bara kan passera med låg hastighet.

[Björn Ehnberg]

Om man tänker fritt utan alla invändningar så har jag ett förslag:

När man som jag följt projektets framfart vilket för den oinvigde verkar ha skett planlöst med insatser på olika ställen - det var säkert inte så, men ändå:

- Koncentrera bytet av axelräknare inledningsvis till sträckan Aga-Ropsten med åtföljande provkörningar, verifiering, godkännande etc.
- Starta trafik Aga-Ropsten
- Behåll nuvarande busstrafik, fungerar som backup till spårvagnstrafiken inledningvis
- Man säkerställer kompetensen hos den personal man redan har
- Vagnarna utnyttjas och blir genomkörda innan den fullskaliga trafiken till Gåshaga startar
- Visar allmänheten att det händer något och att man kan om man vill
- Det blir roligare att arbeta i AB Stockholms Spårvägar och att vara aktieägare oxå

Att låta hela banan ligga för fäfot (nästan ) i väntan på alla axelräknare är bytta då är pladasket ett faktum, eller totalbrax. Och som Björnen från sitt ide skriver, lidingöborna har börjat vänja sig vid betydligt högre turtäthet. Återgång till spårtrafik riskerar att upplevas som en försämring.

Men vill Trafikförvaltningen ge Stockholms Handelskammare rätt, "lägg ner Lidingöbanan och ersätt med buss"?

Tänk kreativt nu, upp ur startblocken, inga fler tjuvstarter.

Visst, här finns verkligen utrymme för kreativa lösningar. Men (med risk för att bara se svårigheter och inte möjligheter):
- man måste göra teknikval för närvarodetekteringen
- man måste genomföra en upphandling av teknikleverantör
- man måste riva bort befintliga installationer, inte bara sensorerna på rälerna utan även övrig teknik mellan dem och ställverken
- sedan ska den nya tekniken på plats, och just nu är det vinter och snö, och kanske tjäle

Jag tvivlar tyvärr starkt på att något installationsarbete alls kan påbörjas innan sommaren. Annars är idén med etappvis trafikstart iofs. tilltalande.

[Björn Ehnberg]

Förlåt en okunnig.
Vad fyller axelräknare för funktion? Vill man bara veta om hela tåget passerat en viss punkt så borde det vara problem med att veta antal axlar i ett tåg, så jag antar att funktionen är någon annan.

Funktionsprincipen för avkänningen av axlar har jag redan förklarat högre upp i tråden. Själva närvarokontrollen fungerar grovt uttryckt så att systemet räknar antalet axlar (egentligen hjulflänsar) som passerar in på en blocksträcka (oavsett antalet räknade axlar) och minns detta (hur man avgör rörelseriktningen har jag också förklarat tidigare). Vid blocksträckans slut finns en annan axelräknare som räknar antalet axlar som passerar ut från sträckan. Om antalet axlar och ut stämmer så anses sträckan sedan vara fri från fordon. Det stora problemet med axelräknare är hur man ska förfara på ett säkert sätt om antalet räknade axlar in och ut inte stämmer överens.

Antal axlar ut skall stämma med antal axlar in. När man läser det så är det ju egentligen självklart.
Men det betyder väl att man inte kan använda metoden att medels kabel förbinda de båda rälerna för att simulera tåg, så att sträckan bara kan passera med låg hastighet.

Nej, för att belägga sträckan (på motsvarande sätt som man kortsluter en spårledning med ett kortslutningsdon) får man göra på annat sätt (Odd eller Daniel S får vid behov förklara hur). Det här anses vara en av axelräknarteknikens svagheter, man kan t.ex. inte enkelt detektera rälsbrott. Å andra sidan är man inte beroende att att det upprättas galvanisk kontakt mellan rälerna.

[/jes]

Som berättats om här tidigare i forumet har man testat Siemens axelräknare och de fungerar klockrent. Det är bara att gå in på Siemens hemsida och fylla shoppingvagnen, gå till kassan och invänta leverans inom fem dagar med DHL, eller??

Ansvarsfrågan tycker jag är mycket intressant. Trafikförvaltningen har tydligen en teknisk chef som rimligen måste vara ansvarig. Kan ingen berätta lite mer??

Hur många förlängda avstängningar har inte Roslagsbanan haft de senaste 10-15 åren? Tvärbanan och så Lidingöbanan? Och denna förvaltning ska bygga tunnelbanor för tiotals miljarder? Huva! Tur att det är Trafikverket som bygger Citybanan.

Jag skulle inte komma på tanken att privatisera Trafikförvaltningen, men f-n vet ....

[leifd]

Som berättats om här tidigare i forumet har man testat Siemens axelräknare och de fungerar klockrent. Det är bara att gå in på Siemens hemsida och fylla shoppingvagnen, gå till kassan och invänta leverans inom fem dagar med DHL, eller??

Men så kan man ju inte göra... man MÅSTE ju göra en upphandling... och man MÅSTE ju alltid ta det som billigast...
Fungera ??? MÅSTE de göra det också ? Tänkte inte på det...

[Hechtwagen]

Hur kontroversiellt hade det varit om man hade instalerat axelräknare på prov på lidingöbanan parallellt med det ordinarie signalsystemet för att se om de funkade innan man stängde och rev hela banan?