Nostalgiska skäl? Tja, det kan man ju tycka. Muséer är ju en del av vårt kollektiva minne, men allt kan man inte bevara. Man måste göra ett urval, även om kommande generationer kommer att förbanna oss för detta. I synnerhet gäller detta för museihuvudmän som Spårvägssällskapet, en ideell förening som inte har obegränsat med resurser. Jag hävdar alltjämt att det bästa sättet att påverka Sällskapet är det vanliga föreningsdemokratiska vägen; att skriva till föreningens förtroendevalda, avfatta motioner till årsmöten etc. - om man är medlem vill säga.R.Lindmark skrev:
Jag trodde anledningen till att man bevarade vagnar var nostalgiska skäl. Jag vet vilka vagnar som fins bevarade och jag tycker att sällskapet täcker Lidingö dåligt, det som rullar är "femman" och en inlånad A24 med fel färg (Den borde vara SL-blå).
Det låter som en bra idé att byta ut 42an och i samband med det måla om 17. Det verkar som att man måste vända sig till Spårvägsmuseet för att få någon vagn bevarad. De styrande i sällskapet verkar ju ha noll intresse för Lidingö. Vi såg ju senast hur man var villig att låta 200 gå på skrot, men den "räddades" av någon och får stå och rosta utanför någon firma.Thomas Lange skrev:Dessutom finns vagn 42 på Spårvägsmuseet. Således hela sju vagnar av typen i de flesta förekommande utföranden och färgsättningar.roggek skrev:Nostalgiska skäl är ingen ursäkt för A30B/B30B överlevnad, de har gjort sitt vid det här laget, och det finns både Ängbyvagnarna 16 (Malmköping), 17 och 373 (Djurgårdslinjen), 34 (Malmköping), 302+604 bevarade.
Vill ni se dessa väl bevarade i drift så är det väl lämpligare att hjälpa till i Malmköping med det tekniska underhållet?
En variant kan vara att föreslå Spårvägsmuseum att byta sin icke körbara A24B nr 42 mot en A30B. Då skulle sammantaget alla utföranden vara representerade, antingen här eller där.
16+34 i urprungligt Lidingöutförande, Lidingöfärg
17 i visst ombyggt Lidingöutförande, Lidingöfärg
302+604 i ombyggt Nockebyutförande, SL-färg
373 i nära ursprungligt Ängbyutförande, SS-färg
A30B i ombyggt Lidingöutförande, SL-färg
Jag emotser att några mer tekniskt vagnkunniga kan utveckla vad resp ombyggnad inneburit.
Spårvägsmuseet, ja. SL:s och trafikförvaltningens intresse för detta är ju måttligt, så jag önskar er lycka till med att bearbeta dem.
Personligen anser jag att, bortsett då från det ev. vagnbyte som föreslås ovan, inte finns någon anledning att spara några Lidingövagnar. Det är möjligt att några vagnskorgar och chassin kan byggas om till verksvagnar också, men då blir det ju ett helt annat slag av fordon.
