SL Access - remsorna kan inte ersättas

[M_M]

"Orsaken är ett tekniskt fel som gör att gps:en i bussens läsare inte känner av vilken zon man befinner sig i."


Har ERG levererat ett enda system där GPS-funktionen faktiskt fungerar?

(TfL i London har en enda zon för bussar och spårvagnar, och på tågen/tunnelbanan/DLR (och för spårvagnarna) så är läsarna fast monterade vid stationerna, d.v.s. TfL har inga GPS'er)

[Verspieder]

Det verkar som en lite bristfällig förklaring. Själva BussPC:n vet ju redan vilka hållplatser som ligger i vilka zoner, och meddelar kortläsarna detta. Det enda GPS:en ska göra är ju att finjustera bussens korrekta läge när framdörren öppnas, men mellan hållplatserna räknar ju bussen framåt med hjälp av hastighetsmätaren, dvs den sträcka hjulen rullar. Är GPS:en helt ut funktion fungerar systemet i stort sätt bara bra, förutom att viss förskjutning sker (särskilt vid vintertid om hjulspinn sker). Då får föraren korrigera positionen manuellt under vissa hållplatsstopp.

Men än har jag inte kört en enda SL-buss som den automatiska korrigeringen fungerat annat än klockrent och snabbt, så fort som framdörren börjar öppnas. Så tekniken är jag helnöjd med.

[Christer J]

Det verkar som en lite bristfällig förklaring. Själva BussPC:n vet ju redan vilka hållplatser som ligger i vilka zoner, och meddelar kortläsarna detta. Det enda GPS:en ska göra är ju att finjustera bussens korrekta läge när framdörren öppnas, men mellan hållplatserna räknar ju bussen framåt med hjälp av hastighetsmätaren, dvs den sträcka hjulen rullar. Är GPS:en helt ut funktion fungerar systemet i stort sätt bara bra, förutom att viss förskjutning sker (särskilt vid vintertid om hjulspinn sker). Då får föraren korrigera positionen manuellt under vissa hållplatsstopp.

Men än har jag inte kört en enda SL-buss som den automatiska korrigeringen fungerat annat än klockrent och snabbt, så fort som framdörren börjar öppnas. Så tekniken är jag helnöjd med.

I så fall måste felet ligga i att bojsänket inte klarar av att ta emot buss-pc:ns positionsinformation. ERG är kända för att inte klara av att fixa att informationsöverföringen fungerar felfritt i alla lägen.

Det är väl bara för dem att sätta loggning på alla kommunikation mellan buss-pc:n och bojsänket samt valideraren på den.

[Anders Hanquist]

Det känns ju faktiskt som om den den gamla hederliga "remsan" (40 år i februari) är och förblir mycket enklare och bättre än den här nymodigheten. Jag tillhör inte dem som reflexmässigt tycker att det var "bättre förr, ju förr desto bättre". Men här kan man undra vad förbättringen egentligen är. Lättare för kunden att se hur mycket som finns kvar att resa för, lättare att visera (behövs ingen "handdator"). Men man sa ju redan 1973 att det var ett provisorium som snart skulle ersättas av ett plastkort, så nu måste man ju löpa linan ut.

[BSB101]

Det känns ju faktiskt som om den den gamla hederliga "remsan" (40 år i februari) är och förblir mycket enklare och bättre än den här nymodigheten. Jag tillhör inte dem som reflexmässigt tycker att det var "bättre förr, ju förr desto bättre". Men här kan man undra vad förbättringen egentligen är. Lättare för kunden att se hur mycket som finns kvar att resa för, lättare att visera (behövs ingen "handdator"). Men man sa ju redan 1973 att det var ett provisorium som snart skulle ersättas av ett plastkort, så nu måste man ju löpa linan ut.

Fördelarna jag ser med kortet är att man slipper stå i gå till spärren och bara kan gå lätt om smidigt in. Man slipper med andra ord vara ute extra tidigt till stationen för att hinna med att stämpla sin remsa. Remsan har även den nackdelen att den blev rätt nött när den låg i plånboken, kortet är betydligt hållbarare.

[bruse]

Remsan tål inte 60 graders tvätt heller



Sent from my iPhone using Tapatalk

[roggek]

Remsan tål inte 60 graders tvätt heller



Sent from my iPhone using Tapatalk

Fler fördelar Accesskort vs Förköpsremsa:
- Och sedan kan inte ett Access-kort blåsa iväg lika lätt som en remsa...
- Och ett Acesskoret blir inte blött som en remsa (alla som stämplat en "blöt" förköpsremsa vet vilket helvete det är).
- Ett Accesskort låter förhoppningsvis när man tappar det i golvet, det gör inte en förköpsremsa...

[Anders Hanquist]

Jo, det är klart att det finns vissa fördelar. Men dessa vägda mot kostnaderna och den extremt långa tid det tagit att implementera systemet så kan man kanske tveka något. Det förblir dock krångligare att snabbt se hur mycket man har kvar på kortet. På remsan räknar man bara antalet ostämplade kuponger. En gång för ett tiotal år sedan försökte bankerna lansera det så kallade "Cash-kortet" (någon som minns?). Detta kort kunde laddas i automater på stan. När man tog ut ett sådant kort medföljde en liten sak man kunde fästa på sin nyckelring. Genom att stoppa in kortet i denna "device" så kunde man snabbt se saldot på kortet. Kanske kunde något sådant medfölja även accesskorten för att lätt kunna kolla sin reskassa.

[daniel_s]

Remsan tål inte 60 graders tvätt heller

Nja, säg inte det! Jag har sett ett gäng remsor som efter nämnda behandling ändå kunnat rekonstrueras tillräckligt väl för att kunna lösas in.

[abc123]

Ett problem tror jag är tempot i Stockholm. Det finns väl liknande system i andra delar av landet med reskassa som fungerar hyfsat. Men i Stockholm saknas tid att reflektera. Minsta lilla krångel i biljettsystemet, leder till fel och irritation. Det ska gå fort, pang bom, tåget kommer om 1 minut!

[roggek]

Det ska gå fort, pang bom, tåget kommer om 1 minut!

Nä, nä...Ännu fortare:
Pang bom, tåget står redan inne på stationen...

[Odd]

370 kr. Det skulle SL-kortet ha kostat om utvecklignen följt konsumentprisindex från 1991, då ett månadskort i SL-trafiken kostade 270 kronor. I stället kostar det i dag 790 kronor. Höjda priser slår hårdast mot låginkomsttagare.

Å andra sidan hade vi då haft samma utbud som då, skulle vi verkligen vilja gå tillbaka till det? Att införa zonbaserade månadskort för att sänka priserna hjälper knappast då de som bor i förorter och måste åka längre i så fall skulle får högre månadskostnader men att de som tex endast reser i innerstaden eller inom en zon skulle få längre. Det fungerar kanske på andra ställen men hur stor andel kollektivtrafik har man då?
Exempelvis, Zon 1+2 i London kostar knappt 1300 kr/månad. Skall du täcka nästan hela t-banan så kostar det över 1800 kr i månaden. Skall du ha ett kort som gäller i hela Londonregionen så är det inte mindre än 3300 kr du får betala. Vad är motsvarande kostnader i andra städer?

[M_M]

Ett problem tror jag är tempot i Stockholm. Det finns väl liknande system i andra delar av landet med reskassa som fungerar hyfsat. Men i Stockholm saknas tid att reflektera. Minsta lilla krångel i biljettsystemet, leder till fel och irritation. Det ska gå fort, pang bom, tåget kommer om 1 minut!

Snarast att folk vänjer sig med i stort sett vilket j-la elände som helst så länge det inte drabbar dem så jätteofta, och eftersom det går en brytpunkt där periodkort blir billigare om man åker tillräckligt ofta så drabbas man bara av reskassa/värdeladdning-eländet om man inte åker så jätteofta...

370 kr. Det skulle SL-kortet ha kostat om utvecklignen följt konsumentprisindex från 1991, då ett månadskort i SL-trafiken kostade 270 kronor. I stället kostar det i dag 790 kronor. Höjda priser slår hårdast mot låginkomsttagare.

Å andra sidan hade vi då haft samma utbud som då, skulle vi verkligen vilja gå tillbaka till det?

Samma utbud relativt vad? Samma storlek på linjenät, antal turer o.s.v. per capita som då? Samma mängd kollektivtrafik per skatteintäkt till landstinget?

Att införa zonbaserade månadskort för att sänka priserna hjälper knappast då de som bor i förorter och måste åka längre i så fall skulle får högre månadskostnader men att de som tex endast reser i innerstaden eller inom en zon skulle få längre. Det fungerar kanske på andra ställen men hur stor andel kollektivtrafik har man då?
Exempelvis, Zon 1+2 i London kostar knappt 1300 kr/månad. Skall du täcka nästan hela t-banan så kostar det över 1800 kr i månaden. Skall du ha ett kort som gäller i hela Londonregionen så är det inte mindre än 3300 kr du får betala. Vad är motsvarande kostnader i andra städer?

Det går inte bara att titta på valutakurser för att jämföra vad det kostar i andra städer, man får t.ex. jämföra med konsumentprisindex, lönenivåer, bostadskostnader, nivåer på disponibel inkomst, vilka resor som faktiskt görs o.s.v....

De nämnda 370:- räcker till en bra bit över ett månadskort idag i Budapest, trots att det är en större stad än Stockholm...

[Verspieder]

Det största argumentet mot chipkort för sällanresenärer har sedan de kom (för över 10 år sedan norröver, i år i SL-trafiken och ytterligare några år framåt i tiden i UL-trafiken) är: "Man ser inte på kortet vad det kvarvarande saldot är"

Men då kanske denna teknik vore en lösning för framtiden?
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article15758432.ab

[LÅ1]

Det största argumentet mot chipkort för sällanresenärer har sedan de kom (för över 10 år sedan norröver, i år i SL-trafiken och ytterligare några år framåt i tiden i UL-trafiken) är: "Man ser inte på kortet vad det kvarvarande saldot är"

Men då kanske denna teknik vore en lösning för framtiden?
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article15758432.ab

Med ett sådant smart kort skulle man också kunna knappa in hur många kuponger som skal dras, och kanske även antal resenärer. Man kan ju i dag åka flera på en remsa. Vet inte hur det funkar på nya "Acces-remsan". Går det att vara flera resenärer på ett kort?

Flera resenärer på en remsa eller ett kort kräver förstås att båda följs åt hela resan.

[Verspieder]

Med ett sådant smart kort skulle man också kunna knappa in hur många kuponger som skal dras, och kanske även antal resenärer. Man kan ju i dag åka flera på en remsa. Vet inte hur det funkar på nya "Acces-remsan". Går det att vara flera resenärer på ett kort?

Flera resenärer på en remsa eller ett kort kräver förstås att båda följs åt hela resan.

Ett kort med reskassa (skämtsamt kallat "Remskassa") går det att knappa in en gruppbiljett på, ja.
En hel stor familj eller en mindre skolklass går bra, om bara kortet är tillräckligt laddat.

[M_M]

... eller så bygger vi in RFID-fluff direkt i mobilerna och kör en app som fixar motsvarande det där kortet.

De som inte skaffat en smartphone om några år ställer vi ut på det då nyinrättade otekniska museet, ihop med min gamla engelskalärare som gick bet på kassettbandspelaren i klassrummet ifall "pause" var intryckt

[Christer J]

Det största argumentet mot chipkort för sällanresenärer har sedan de kom (för över 10 år sedan norröver, i år i SL-trafiken och ytterligare några år framåt i tiden i UL-trafiken) är: "Man ser inte på kortet vad det kvarvarande saldot är"

Men då kanske denna teknik vore en lösning för framtiden?
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article15758432.ab

Mmm Ser bra ut.

Det bäst är nog att gör en ny upphandling med krav på ett sådant kort för brukaren - SAMT att man lär av misstagen med befintligt system när man skriver upphandlingsunderlaget. Eller är det för mycket begärt?

Med dagens reskassa kan man inte åka fler. SL har ställt i utsikt att detta skall vara möjligt till nästa vår.

[lirdo]

Det största argumentet mot chipkort för sällanresenärer har sedan de kom (för över 10 år sedan norröver, i år i SL-trafiken och ytterligare några år framåt i tiden i UL-trafiken) är: "Man ser inte på kortet vad det kvarvarande saldot är"

Men då kanske denna teknik vore en lösning för framtiden?
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article15758432.ab

Mmm Ser bra ut.

Det bäst är nog att gör en ny upphandling med krav på ett sådant kort för brukaren - SAMT att man lär av misstagen med befintligt system när man skriver upphandlingsunderlaget. Eller är det för mycket begärt?

Med dagens reskassa kan man inte åka fler. SL har ställt i utsikt att detta skall vara möjligt till nästa vår.

Problemet är hur man ska få spärren att förstå att fler ska passera på ett kort.

[roggek]

Det största argumentet mot chipkort för sällanresenärer har sedan de kom (för över 10 år sedan norröver, i år i SL-trafiken och ytterligare några år framåt i tiden i UL-trafiken) är: "Man ser inte på kortet vad det kvarvarande saldot är"

Men då kanske denna teknik vore en lösning för framtiden?
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article15758432.ab

Mmm Ser bra ut.

Det bäst är nog att gör en ny upphandling med krav på ett sådant kort för brukaren - SAMT att man lär av misstagen med befintligt system när man skriver upphandlingsunderlaget. Eller är det för mycket begärt?

Med dagens reskassa kan man inte åka fler. SL har ställt i utsikt att detta skall vara möjligt till nästa vår.

Problemet är hur man ska få spärren att förstå att fler ska passera på ett kort.

Man får väl gå med gruppen genom den bemannade spärrern...