Nya tvärbanan tar fart

[A35]

Man bygger ju vändspår i Alviks strand, Årstaberg och Mårtensdal just för att få "en extra gren i söder", i samband med Tvärbanans totalavstängning hösten 2012.

Vilket naturligtvis är mindre lyckade lösningar.

Än att bygga ihop Tvärbanan och Nockebybanan?

[Anknöwn]

Hur går det med utbyggnaden efter f d. Ankdammsrondellen och bort mot Solna centrum? Har man lagt spår hela vägen och börjat bygga på den sista stationen?

[Erland]

Hur går det med utbyggnaden efter f d. Ankdammsrondellen och bort mot Solna centrum? Har man lagt spår hela vägen och börjat bygga på den sista stationen?

I slutet av förra veckan, när jag var förbi, grävde man fortfarande för fullt i och kring vägen. Det lär dröja ett tag till innan man kan börja lägga spår misstänker jag.

[A35]

Idag började SL:s entreprenörer att lägga in den första växeln som ska förbinda befintliga trafikspår (i Alvikstunneln) med Solnaförlängningen. Arbetet skulle påbörjats nattetid, men så blev det inte. Tanken var förstås god, för när man skar upp befintligt trafikspår - mitt i morgonrusningen - började signalsystemet slå bakut. Med kraftiga förseningar som följd, givetvis. Men det drabbade ju bara morgonens resenärer. Och Veolias personal, förstås....

[A35]

Hur går det med utbyggnaden efter f d. Ankdammsrondellen och bort mot Solna centrum? Har man lagt spår hela vägen och börjat bygga på den sista stationen?

I slutet av förra veckan, när jag var förbi, grävde man fortfarande för fullt i och kring vägen. Det lär dröja ett tag till innan man kan börja lägga spår misstänker jag.

Kort lägesrapport från gårdagen (2011-10-26):
Jag nämner här ingentig om bansträckningen Alvik - Bällsta bro, eftersom den i stort sett är färdigställd.

Edilonspåren på spårvägsbron över Bällstaån verkar lagda. I Sundbyberg pågår omfattande asfalteringarbeten, samt schaktning och spårläggning uppe vid Landsvägens anslutning till nya spårvägsbron över Mälarbanan.


Storkranen plockas ned i sina beståndsdelar och fraktas bort, efter väl genomfört jobb

Frösundaleden är nu flyttad söderut från fd. Ankdammsrodellen och fram till korsningen med Huvudstagatan (vid Max-restaurangen), så på den sträckan pågår schaktningsarbetena för fullt:

Tjocka asfaltlager fräses bort


Vy mot Solna centrum


Vissa gångtunnlar måste förlängas. Observera fundamentet för en kontaktledningsstolpe t.h.

[Hans Wibacke]

Brolyftet. En feel good-film.

[A35]

Det pratas tyvärr rätt mycket strunt i en del av ovanstående inlägg. Rätten att överklaga är förhållandevis väl avvägd i plan- och bygglagen (SFS 2010:900). Länsstyrelsen, som är förstainstans, är dessutom i regel rätt snabb med att avgöra överklaganden av detaljplaneärenden. Sistainstans är idag regeringen, och det kan man möjligen ha synpunkter på. Regeringen har ju, om jag inte är helt felunderrättad, också en del annat att göra än att ta ställning till överklagade detaljplaner. Vad man kan beklaga är i såfall den inte helt glasklara fördelningen mellan förvaltningsmyndigheterna (till vilka väl regeringen får räknas) och de nya mark- och miljödomstolarna. De skulle kunna vara sista- eller åtminstone andrainstans, och här skulle man mycket väl kunna tänka sig ett system med prövningstillstånd.

Efter att ha pratat med projektledningen och läst mer i plan- och bygglagen 13 kap. 4 - 7 §§, och Boverkets kunskapsbank om densamma har jag insett att det faktiskt efter 2/5 2011 är mark- och miljödomstolarna som är överinstans till länsstyrelserna i de flesta detaljplaneärenden. Det ovan nämnda ärendet om Tvärbanans sträckning från Solna C till Solna J har tydligen överklagats av en närliggande bostadsrättsförening (igen!), och ligger nu hos Mark- och miljödomstolen vid Nacka Tingsrätt.

Förhoppningen är naturligtvis att Mark- och miljödomstolen ska kunna avgöra det här ärendet snabbare än vad den gamla handläggningen, med regeringen som överinstans, kunde göra. Å andra sidan finns ju därefter Mark- och miljööverdomstolen vid Svea Hovrätt som ytterligare överinstans......

[Anders Hanquist]

Det smidigaste nu vore väl om överklagarna kunde inse att det faktiskt är "kört" och dra tillbaka sina överklaganden. Men så funkar det väl inte. Har man gett sig in i leken vill man kämpa till slutet och ständigt söka nya argument för sin sak. Kan man inte stoppa ett projekt så kan man ju åtminstone försinka det, vad man nu i slutänden skulle ha för glädje av det. Vad skulle hända om de mot förmodan skulle få rätt i högsta instans? Skulle man vara tvungen att återställa hela området som det var för ett par år sedan, så gräs över alltihop eller bara avbryta och lämna det?

[Anders Hanquist]

Även om jag själv vill att projektet ska fullföljas utan fördröjningar, så vore det faktiskt rätt kul att se ett "återställande" ta form. Utläggning av gamla rostiga industrispår och plantering av slyvegetation. Bebyggelsen finns väl också dokumenterad, syns fortfarande på Eniros flygfoton. Kunde man bygga upp gamla stan i Warszawa, så fixar man nog det här.

Skämt åsido, det viktiga nu är att ärendet snabbt får ett slutligt avgörande och inte ligger i nån mapp nånstans i månader och år. Sen kommer man väl att fortsätta till ytterligare någon instans. Sannolikheten är väl dock att det blir avslag i slutänden i alla fall.

[Harald]

Men alla detaljplanerna är väl inte överklagade? Man kan ju inte behöva återställa det som är byggt enligt lagakraftvunna planer.

[A35]

I alla andra svartbyggnadsärenden, inklusive sådana som blivit svarta i efterhand genom överklagan, måste man återställa. Kan inte se något som skiljer detta bygge i det hänseendet, så det är säkerligen konsekvensen om detaljplanen får avslag.

Klart att de kämpar färdigt, den största kostnaden har de ju redan tagit. Dessutom finns troligen möjligheter till delsegrar, såsom särskilda bullergränser mm. Vidare får man förutsätta att de ser varje försening som en delseger.

PS -Skulle inte bli särskilt förvånad om min egen bostadsrättsförening kommer att hittas på listan av överklagande om innerstadssatsningen kommer igång. Den allmänna inställningen är nog att vill man höra spårvagnsgnissel, så kan man väl flytta till Göteborg eller möjligen Hammarbyhamnen.

Som alla som läser innantill kan se talar jag om detaljplanen för sträckan Solna C - Solna J. Där har inga arbeten påbörjats. Depåområdets detaljplan hanteras enligt den gamla ordningen. Enligt uppgift kommer regeringen att meddela beslut i ärendet före årsskiftet. Innan dess är det meningslöst att spekulera. Om regeringen godkänner detaljplanen vinner den omedelbart laga kraft.

"Den allmänna meningen...". Gör du (återigen) misstaget att förväxla dina egna åsikter med någon slags allmän (som du tror) uppfattning?

[Harald]

"Den allmänna meningen...". Gör du (återigen) misstaget att förväxla dina egna åsikter med någon slags allmän (som du tror) uppfattning?

Hur har du det själv med innantilläsningen. "Den allmänna inställningen" skrev han och det handlade om hans bostadsrättsförening. Han kanske har pratat med sina grannar.

[A35]

"Den allmänna meningen...". Gör du (återigen) misstaget att förväxla dina egna åsikter med någon slags allmän (som du tror) uppfattning?

Hur har du det själv med innantilläsningen. "Den allmänna inställningen" skrev han och det handlade om hans bostadsrättsförening. Han kanske har pratat med sina grannar.

Gjorde det? Jag vill ogärna hamna i polemik med dig, Harald, men det är en tolkning du gör. Hur det än är har jag svårt (för att uttrycka sig vänligt) med dem som självutnämnt gör sig till tolk för "den allmänna meningen" i något aveende. Kurvgnissel/kurvskrik är förvisso ett spörsmål som förtjänar att diskuteras seriöst, men knappast i svepande generaliseringar av typen "vill man höra spårvagnsgnissel, så kan man väl flytta till Göteborg eller möjligen Hammarbyhamnen" (tänkte själv tillägga: Glöm inte Liljeholmen). I en mer begränsad mening, relaterat till den blivande spårvägsdepån i Johannesfred vill jag faktiskt - hör och häpna - ge Inge rätt. Det är ett elände att Brommadepån fallit offer för det politiska schackrandet mellan Stockholms stad och SL. Vi har diskuterat detta tidigare många gånger, och jag nöjer mig med att i ärendet citera en av Forums mest kunniga debattörer (dig och Tony möjligen undantagna), Daniel S:

Låter en spårvagnsdepå så mycket på "tysta tider" att man blir störd av den?.

Absolut! Den låter mest på tysta tider, det är ju då vagnarna finns där. Speciellt om man bygger som SL gillar att bygga, med ett cirkulärt flöde genom tvära slingor i hallens ändar, så blir det ett jäkla gnisslande som inte helt låter sig smörjas bort. Kolla på Eniro var Nälstaplan ligger och betänk att därifrån hör man rangeringen i Vällingbydepån redan vid måttliga vindar!

[Anders Hanquist]

En fråga man kan ställa sig när man ser ritningen http://insyn.stockholm.se/kf/document/2 ... ilaga3.pdf (bild 6, sid 15) är varför man inte bygger in spårharpan i södra änden av depån. Upplägget påminner annars rätt mycket om gamla Söderhallen, där motsvarande spårharpa låg inomhus. Här ligger den faktiskt nära bebyggelsen och man bygger bullerskydd. Om man höjde dessa bullerskydd till väggar och lade ett tak ovanpå skulle det mesta av eventuellt kurvgnissel stanna inne. Det kostar naturligtvis en del, men det kan väl inte vara så stor procent av hela projektet. På lång sikt skulle man ju spara på driftskostnader eftersom en en spårharpa inomhus inte skulle behöva snöröjas.

[Odd]

En fråga man kan ställa sig när man ser ritningen http://insyn.stockholm.se/kf/document/2 ... ilaga3.pdf (bild 6, sid 15) är varför man inte bygger in spårharpan i södra änden av depån. Upplägget påminner annars rätt mycket om gamla Söderhallen, där motsvarande spårharpa låg inomhus. Här ligger den faktiskt nära bebyggelsen och man bygger bullerskydd. Om man höjde dessa bullerskydd till väggar och lade ett tak ovanpå skulle det mesta av eventuellt kurvgnissel stanna inne. Det kostar naturligtvis en del, men det kan väl inte vara så stor procent av hela projektet. På lång sikt skulle man ju spara på driftskostnader eftersom en en spårharpa inomhus inte skulle behöva snöröjas.

När vi ändå är inne på det spåret...
* Varför gjorde man det inte möjligt att göra ett tågbyte med trafikanter på ett smidigt sätt.
* Borde man inte ha ett stickspår som kan användas för att lasta av och på vagnar för vägtransport. Det skall ju trots allt komma ett antal nya vagnar så småningom. Detta stickspår skulle kunna gå upp en bit på Ekbacksvägen.

[M_M]

En fråga man kan ställa sig när man ser ritningen http://insyn.stockholm.se/kf/document/2 ... ilaga3.pdf (bild 6, sid 15) är varför man inte bygger in spårharpan i södra änden av depån. Upplägget påminner annars rätt mycket om gamla Söderhallen, där motsvarande spårharpa låg inomhus. Här ligger den faktiskt nära bebyggelsen och man bygger bullerskydd. Om man höjde dessa bullerskydd till väggar och lade ett tak ovanpå skulle det mesta av eventuellt kurvgnissel stanna inne. Det kostar naturligtvis en del, men det kan väl inte vara så stor procent av hela projektet. På lång sikt skulle man ju spara på driftskostnader eftersom en en spårharpa inomhus inte skulle behöva snöröjas.

Kostar det ens mer jämfört med extrakostnaden att snöröja alla dessa växlar om de ligger utomhus?

Om man bygger in båda spårharporna kan man dessutom klara sig med omkring två hallportar, som förvisso kommer användas destå oftare men det borde ändå kunna innebära en fördel med avseende på uppvärmning av hallen.

Dummast i den här klassen är väl ändå förslaget för ny vagnhall vid AGA på Lidingö, där man tänker nån slags "frontfasadbyggnad" precis bortom spårharpan, så man har till och med planerat en färdig byggnad som man skulle kunna "docka" ett "över harpa-tak" mot.

(Jo, jag inser problemet med snöröjning av tak på riktigt stora byggnader, men det verkar vara något som man lyckats lösa i mängder av andra fall).

När vi ändå är inne på det spåret...
* Varför gjorde man det inte möjligt att göra ett tågbyte med trafikanter på ett smidigt sätt.
* Borde man inte ha ett stickspår som kan användas för att lasta av och på vagnar för vägtransport. Det skall ju trots allt komma ett antal nya vagnar så småningom. Detta stickspår skulle kunna gå upp en bit på Ekbacksvägen.

Hur var det, blev det någon hållplats på den sträcka som är trespårig? I så fall kan väl den delvis lösa problemet?

Jag håller annars med om att det är bra med en vagnbytarhållplats. Om man lägger gatuspår där vagnar som ska bytas möts så kan man iofs ha utbyte för alla ej rörelsehindrade, och slänga ut nån bärbar ramp tillhörande vagnhallområdet för att t.ex. rullstolsburna ska kunna byta vagn. Onödigt krångligt jämfört med en vagnbytarplats dock.

Tanken kanske är att vagnarna aldrig ska behöva bytas...

[Stefan Widén]

En fråga man kan ställa sig när man ser ritningen http://insyn.stockholm.se/kf/document/2 ... ilaga3.pdf (bild 6, sid 15) är varför man inte bygger in spårharpan i södra änden av depån. Upplägget påminner annars rätt mycket om gamla Söderhallen, där motsvarande spårharpa låg inomhus. Här ligger den faktiskt nära bebyggelsen och man bygger bullerskydd. Om man höjde dessa bullerskydd till väggar och lade ett tak ovanpå skulle det mesta av eventuellt kurvgnissel stanna inne. Det kostar naturligtvis en del, men det kan väl inte vara så stor procent av hela projektet. På lång sikt skulle man ju spara på driftskostnader eftersom en en spårharpa inomhus inte skulle behöva snöröjas.

Kostar det ens mer jämfört med extrakostnaden att snöröja alla dessa växlar om de ligger utomhus?

Om man bygger in båda spårharporna kan man dessutom klara sig med omkring två hallportar, som förvisso kommer användas destå oftare men det borde ändå kunna innebära en fördel med avseende på uppvärmning av hallen.

Dummast i den här klassen är väl ändå förslaget för ny vagnhall vid AGA på Lidingö, där man tänker nån slags "frontfasadbyggnad" precis bortom spårharpan, så man har till och med planerat en färdig byggnad som man skulle kunna "docka" ett "över harpa-tak" mot.

(Jo, jag inser problemet med snöröjning av tak på riktigt stora byggnader, men det verkar vara något som man lyckats lösa i mängder av andra fall).

När vi ändå är inne på det spåret...
* Varför gjorde man det inte möjligt att göra ett tågbyte med trafikanter på ett smidigt sätt.
* Borde man inte ha ett stickspår som kan användas för att lasta av och på vagnar för vägtransport. Det skall ju trots allt komma ett antal nya vagnar så småningom. Detta stickspår skulle kunna gå upp en bit på Ekbacksvägen.

Hur var det, blev det någon hållplats på den sträcka som är trespårig? I så fall kan väl den delvis lösa problemet?

Jag håller annars med om att det är bra med en vagnbytarhållplats. Om man lägger gatuspår där vagnar som ska bytas möts så kan man iofs ha utbyte för alla ej rörelsehindrade, och slänga ut nån bärbar ramp tillhörande vagnhallområdet för att t.ex. rullstolsburna ska kunna byta vagn. Onödigt krångligt jämfört med en vagnbytarplats dock.

Tanken kanske är att vagnarna aldrig ska behöva bytas...

Det är ganska många som för fram tankarna om hall med "två portar" Det är inte bara bullret, växelvärme, kurvsmörjning, snöröjning mm som blir enklare. Även arbetsmiljön blir bättre, rangerarna ex. behöver inte ha ytterkläder på sig. Uppvärmningskostnaderna är en viktig faktor och det är svårt att gissa om det blir billigare med mindre portar (minskat kallras) eller uppvärmningen för den större ytan. Rentbondförnuftigt borde en inbyggd hall var a billigare. I SLs fall finns även rädslan för att ha mindre kurvradier än 25 m och då ökar området vilket kräver större hus och då väger kalkylen över till utomhusharpa. Vidare så är det val av harpa/växlar. Ser man på växelleverantörernas prospekt där man har växlar går in i varandar så minskar man på utrymmet. Men SL är inte där ännu.

Nu byggs Ulvsunda och AGA står på tur. Kanske vi till nästa hall kan se en hall där m,an utgått ifrån spårvägsteknologin till 100%. En hall i Sthlm där markpriserna är som de är skalla givetvis merutnyttjas. Tänk er en skyskrapa på 25 våningar med en vagnhall i bottenplan, kontorsvåning för spårvägen på plan 1 och lite parkeringsplatser på plan 2 och 3. Ett par kontorsvåningar följt av bostäder på toppen. Snacka om merutnuttjande av marken.

Utopi? Jag ser det som fullt möjligt.

/Stefan

[Delokrat]

Hur går det vid Solna? Varför blir Centrum-Station sträckan försenad?

[M_M]

Det är ganska många som för fram tankarna om hall med "två portar" Det är inte bara bullret, växelvärme, kurvsmörjning, snöröjning mm som blir enklare. Även arbetsmiljön blir bättre, rangerarna ex. behöver inte ha ytterkläder på sig. Uppvärmningskostnaderna är en viktig faktor och det är svårt att gissa om det blir billigare med mindre portar (minskat kallras) eller uppvärmningen för den större ytan. Rentbondförnuftigt borde en inbyggd hall var a billigare. I SLs fall finns även rädslan för att ha mindre kurvradier än 25 m och då ökar området vilket kräver större hus och då väger kalkylen över till utomhusharpa. Vidare så är det val av harpa/växlar. Ser man på växelleverantörernas prospekt där man har växlar går in i varandar så minskar man på utrymmet. Men SL är inte där ännu.

Nu byggs Ulvsunda och AGA står på tur. Kanske vi till nästa hall kan se en hall där m,an utgått ifrån spårvägsteknologin till 100%. En hall i Sthlm där markpriserna är som de är skalla givetvis merutnyttjas. Tänk er en skyskrapa på 25 våningar med en vagnhall i bottenplan, kontorsvåning för spårvägen på plan 1 och lite parkeringsplatser på plan 2 och 3. Ett par kontorsvåningar följt av bostäder på toppen. Snacka om merutnuttjande av marken.

Utopi? Jag ser det som fullt möjligt.

Jag ser det också som fullt möjligt, fast jag är ju bara amatörtyckare.

Angående värmen så pratas det om 9kW för en växel när Trafikverkets nät diskuterats på t.ex. Postvagnen. Det motsvarar 1-2 villor. Visst skulle det antagligen ändå behövas växelvärme om alla vagnar efter rusningen skakar av sig massor av snöklumpar i växlarna påväg in i hallen, men antagligen blir det ingen jätteskillnad totalt.

I AGA-fallet skulle det dessutom bli ungefär lika mycket yttervägg om man tänker sig att den planerade ytterväggen på "entrébyggnaden" och på vagnhallen "viks ut" och istället blir sidoväggar på en ihopbyggnad. Det är alltså "bara" taket och golvet som förbrukar mer värme i sig av en inbyggnad, samtidigt hamnar växlarna inomhus.

Just i en vagnhall borde man väl för övrigt kunna köra (merparten av) växelvärmen på vätskeburet systen kopplat till fjärrvärmen som man nog ändå vill ha för att värma upp lokalen? (Komplettera med en reservlösning vid fel på fjärrvärmen, typ gasol/oljepanna eller liknande).

Har alla andra "snöländer" sina växelharpor utomhus (när man inte byggt in allt i berg, som t.ex. Rissne)?

[A35]

Om herrarna diskuterad detta färdigt nu skulle jag vilja framföra önskemålet att vi i det stora hela låter tråden vara en bildtråd om Tvärbanans framväxt.

Hur går det vid Solna? Varför blir Centrum-Station sträckan försenad?

Du hittar mer info om detta högre upp i tråden! Men i korthet: En sakägare - en närliggande bostadsrättsförening - har enligt uppgift överklagat detaljplanen på sträckan. Innan detta är avgjort kan inga arbeten påbörjas. Mer info kan anskaffas av den som beger sig ut till Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt. Syftet med att flytta över plan- och bygglagsärenden till domstolarna är bl.a. att större utbyggnadsprojekt prövas både mot plan- och bygglagen och miljöbalken (ett exempel på detta är den nya piren i Värtahamnen - en förutsättning för cityspårvägens dragning där - som prövades både av regeringen och dåvarande miljööverdomstolen) och att man då får samordningsvinster genom ett enhetligt instanssystem.