Lidingöbanans upprustning tar form.

[PeO]

Enligt en kommentar ovan är området norr om Lidingö ett naturreservat. Det kan inte stämma. Området är i alla fall inte markerat som sådant på den karta över naturreservat i länet som finns på Länsstyrelsens i Stockholms webplats. Lill-Jansskogen däremot utgör en del av Stockholm Naturstadspark och är av detta skäl helt omöjligt att bebygga.

Området norr om Lidingö kan nog inte bevaras obebyggt i framtiden om Storstockholm skall kunna växa befolkningsmässigt enligt prognoserna. Stora nya - relativt centralt - obebyggda områden måste tas i anspråk för ny bebyggelse om denna befolkningsökning skall kunna komma till stånd. Området norr om Lidingö bör kunna väl försörjas med en förlängd tunnelbana från Ropsten över Norra Lidingö till detta område. Det är ju möjligt att grundförhållandena i viken mellan Ropsten och Lidingö är svåra men om denna förlängda tunnelbana kan försörja stora nybebyggda områden med ett väl fungerande kollektivt transportmedel så tror jag att denna brokostnad kan försvaras. Det gick ju en gång i tiden att försvara kostnaden för att bygga en sexfilig bro alldeles intill över denna vik.

[Björn Ehnberg]

Enligt en kommentar ovan är området norr om Lidingö ett naturreservat. Det kan inte stämma. Området är i alla fall inte markerat som sådant på den karta över naturreservat i länet som finns på Länsstyrelsens i Stockholms webplats. Lill-Jansskogen däremot utgör en del av Stockholm Naturstadspark och är av detta skäl helt omöjligt att bebygga.

Området norr om Lidingö kan nog inte bevaras obebyggt i framtiden om Storstockholm skall kunna växa befolkningsmässigt enligt prognoserna. Stora nya - relativt centralt - obebyggda områden måste tas i anspråk för ny bebyggelse om denna befolkningsökning skall kunna komma till stånd. Området norr om Lidingö bör kunna väl försörjas med en förlängd tunnelbana från Ropsten över Norra Lidingö till detta område. Det är ju möjligt att grundförhållandena i viken mellan Ropsten och Lidingö är svåra men om denna förlängda tunnelbana kan försörja stora nybebyggda områden med ett väl fungerande kollektivt transportmedel så tror jag att denna brokostnad kan försvaras. Det gick ju en gång i tiden att försvara kostnaden för att bygga en sexfilig bro alldeles intill över denna vik.

Nu var det ju inte Bogesundslandet (det du kallar området norr om Lidingö) som var ämnet för tråden, utan Lidingöbanans upprustning. Men ändå: Bogesundslandet, som tillhör Vaxholms kommun, är klassat som riksintresse för det rörliga friluftslivet och förbereds för att bli naturreservat (utom den nordligaste delen vid Ladviken). Allt detta kan man läsa mer om i Vaxholms kommuns remissutgåva för ny översiktsplan i kommunen.

Så det blir nog ingenting av med någon exploatering!

[Björn Ehnberg]

Man ska kanske inte "kvälja dom". Miljööverdomstolens utslag är säkerligen helt korrekt ur juridisk synvinkel. Dock kan man tycka att prioriteringarna är märkliga. Här ska alltså det allmänna tvingas till stora utgifter för att återställa brons "öppningsbarhet" (som dessutom inte fungerat under sex års tid) för ett särintresse, som inte behöver bidra med ett enda öre. Det går faktiskt att komma fram genom en omväg. Att det dessutom inte är tillåtet att ta betalt för tjänsten broöppning visste jag inte och tycker är än märkligare. Det känns som det är lagstiftningen som behöver justeras.

Det var väl vad Lidingö stad tyckte också. Men alla juridiska möjligheter är nu uttömda, så det är bara att bita i det sura äpplet dessvärre.

[Björn Ehnberg]

Jag gick en utbildning på A32 där det inte sades något om bromsmotstånd, därför utgick jag från att vagnen inte hade några,(det berättades också att kaminerna gick på batteriström), X2 och X40 har exempelvis inga bromsmotstånd, och tappar elbromsen vid strömlös kontaktledning, Det gör X10 också, eftersom fälten tappar magnetiseringen. Rc6 har en järnklump i stället för elbroms, så där blir det inget problem.

Förklara nu pedagogiskt , Två A32 fullbromsar elektriskt med återmatande elbroms, motorströmmen blir lika stor som vid pådrag fast "åt andra hållet" , plötsligt kommer en spänningslös del på en meter, borde inte problemet med ljusbågar bli lika stort som om vagnen körde met pådrag in i sektionen, eller kopplas bromsmotståndet in så snabbt att det inte hinner bli någon ljusbåge?

Uppgiften om lyftspann har jag fått från Arbetsgruppen Rädda Lidingöbanan.

HS

Ska jag vara pedagogisk? Nå, jag brukar i alla fall aldrig kommentera tekniken i de fordon som trafikerar statens spåranläggningar (om det inte möjligen rör sig om duospårvagnar). Dessutom tycker jag inte att det driftsfall du beskriver inte verkar så realistiskt i förhållande till vad vi här diskuterar. Dessutom är sth. på gamla Lidingöbron inte 60 km/tim. utan 50. Samt enkelspår.

Men det är klart att det kan bildas ljusbågar vid sektionsavskiljarna. Om man ser till detta i praktiken verkar det dock inte ha varit något nämnvärt problem när man provkörde Alstom Citadis-vagnen under september 2007.

I A32:s maskinströmriktare (det finns 2 st.) sitter linjefilterkondensatorn, traktionsomriktaren som matar traktionsmotorerna med 3-fas växelström vid pådrag, samt bromsomriktaren. Den sistnämnda fungerar som överspänningsskydd och består av själva bromschoppern samt bromsmotstånden. Vilka tidskonstanter den är programmerad med vet jag inte - det får man väl fråga Bombardier om - men det troliga är väl att det hinner bildas ljusbågar innan återmatningen slås av, i det extremfall du beskriver.

Daniel, som vet allt och som numera (har jag sett) tvingats bita i det sura äpplet och lära sig köra A32, får väl rätta mig om jag har fel. Något större praktiskt problem anser jag detta inte vara, men det hindrar ju inte att man gör någonting åt sektionsavskiljarna och man nu ändå bygger om den öppningsbara brodelen.

[M_M]

Nu var det ju inte Bogesundslandet (det du kallar området norr om Lidingö) som var ämnet för tråden, utan Lidingöbanans upprustning. Men ändå: Bogesundslandet, som tillhör Vaxholms kommun, är klassat som riksintresse för det rörliga friluftslivet och förbereds för att bli naturreservat (utom den nordligaste delen vid Ladviken). Allt detta kan man läsa mer om i Vaxholms kommuns remissutgåva för ny översiktsplan i kommunen.

Ja jösses. Vi är förvisso långt från ämnet, men jag måste ändå kommentera att argumenten de framför som skäl för riksintresse är väldigt ihåliga. När man läser det där stycket så kan man verkligen undra om skribenten någonsin vågat sig utanför SL-kortets giltlighetsområde...

Men det är klart att det kan bildas ljusbågar vid sektionsavskiljarna. Om man ser till detta i praktiken verkar det dock inte ha varit något nämnvärt problem när man provkörde Alstom Citadis-vagnen under september 2007.

I A32:s maskinströmriktare (det finns 2 st.) sitter linjefilterkondensatorn, traktionsomriktaren som matar traktionsmotorerna med 3-fas växelström vid pådrag, samt bromsomriktaren. Den sistnämnda fungerar som överspänningsskydd och består av själva bromschoppern samt bromsmotstånden. Vilka tidskonstanter den är programmerad med vet jag inte - det får man väl fråga Bombardier om - men det troliga är väl att det hinner bildas ljusbågar innan återmatningen slås av, i det extremfall du beskriver.

Antagligen är det inte fråga om tidskonstanter utan snarast om spänningsnivåer. Ljusbågen kommer alltså att bildas av skillnaden i kontaktledningsspänning och inställd nivå för att starta "bränna bromsenergi"-funktionen. Om det inte finns något annat som kan sänka kontaktledningsspänningen (till exempel vagnar som accelererar, eller om likriktarstationen också har "bränna bromsenergi"-funktion) så lär ljusbågen bli i det närmaste försumbar eftersom det inte finns något som strömmen i en ljusbåge kan gå vidare till.

Trevligt att höra att det fungerade bra med Citadis-vagnen.

[daniel_s]

Antagligen är det inte fråga om tidskonstanter utan snarast om spänningsnivåer. Ljusbågen kommer alltså att bildas av skillnaden i kontaktledningsspänning och inställd nivå för att starta "bränna bromsenergi"-funktionen.

Nja, när motståndsbromsningen väl startar är ju skadan (i form av ljusbågen) redan skedd och hur stor ljusbågen hinner bli borde då mest bero på hastigheten (tid) och hur hårt man bromsar (ström). (Det finns nog också ett inslag av växelströmslära i det här, men det förmår jag inte reda ut.)

[Christer J]

Nu var det ju inte Bogesundslandet (det du kallar området norr om Lidingö) som var ämnet för tråden, utan Lidingöbanans upprustning. Men ändå: Bogesundslandet, som tillhör Vaxholms kommun, är klassat som riksintresse för det rörliga friluftslivet och förbereds för att bli naturreservat (utom den nordligaste delen vid Ladviken). Allt detta kan man läsa mer om i Vaxholms kommuns remissutgåva för ny översiktsplan i kommunen.

Ja jösses. Vi är förvisso långt från ämnet, men jag måste ändå kommentera att argumenten de framför som skäl för riksintresse är väldigt ihåliga. När man läser det där stycket så kan man verkligen undra om skribenten någonsin vågat sig utanför SL-kortets giltlighetsområde...

Då kanske du skall läsa RUFS 2010 direkt. Riksintressen av olika slag (här gäller det friluftsliv) finns över hela landet - även nära storstäder, det är inte bara fjällen och otillgängliga urskogar som är så klassade. Vad man i praktiken vill skapa är bara en motsvarighet till Nackareservatet men i norra länshalvan. Andra delar av regionen som har stora naturvärden (ett annat riksintresse) är Södertörn, Ekerölandet och Järvafältet. Det är dessa "kilar" som med fortsatta grönstråk in till Stockholms kärna gör Stockholm till den gröna stad den är. Tar vi bort dessa kärnområden och grönstråk så förstör vi även en mångfald som finns de centrala gröna delarna som Djurgården, Nationalstadsparken och Hagaparken.

I början av 1990-talet gav Regionplanekontoret ut speciella rapporter om just
Storstockholms gröna kilar - ISBN 91-86574-33-7
Storstockholms gröna bälte - ISBN 91-86574-12-4

En senare rapport från 2008 är: RAPPORT 9:2008 - Grönstruktur och landskap i regional utvecklingsplanering

Allt hänger ihop

[M_M]

Antagligen är det inte fråga om tidskonstanter utan snarast om spänningsnivåer. Ljusbågen kommer alltså att bildas av skillnaden i kontaktledningsspänning och inställd nivå för att starta "bränna bromsenergi"-funktionen.

Nja, när motståndsbromsningen väl startar är ju skadan (i form av ljusbågen) redan skedd och hur stor ljusbågen hinner bli borde då mest bero på hastigheten (tid) och hur hårt man bromsar (ström). (Det finns nog också ett inslag av växelströmslära i det här, men det förmår jag inte reda ut.)

Skadan är väl helt proportionerlig till hur "hård" ljusbågen är och hur lång tid den varar?

(Jo, lite växelströmslära finns det nog, även om spårväg har tätare mellan inmatningspunkter än järnväg så har ledningen helt klart en viss induktans).

[Henrik Schütz]

Då konstaterar jag att det är en ickefråga ifall det blir problem med broklaffen, eftersom den skall bytas, och A) Nya klaffen kan byggas med spänning hela vägen, och B) Vagnarna klarar eventuella strömgap.

Vad säger Tri SPV om att körninig under vita fyrkanter med svart ring, Jag vill inte bli avhånad för att jag inte kan dagsnoteringen på vad den heter (inte heter den Geting i alla fall), så jag beskriver den.

Daniel S har rätt man skall inte bromsa på broar, och egentligen inte accelerera heller, så gör nu som Daniel säger och kör 20 över bron

Sedan kan man fråga sig om det är vettigt att först bygga dubbelspår i Herserudsbacken, och sedan utreda ifall banan skall dras om via Lidingö Centrum...

HS

[Hans Wibacke]

/.../ Vad säger Tri SPV om att körninig under vita fyrkanter med svart ring, Jag vill inte bli avhånad för att jag inte kan dagsnoteringen på vad den heter (inte heter den Geting i alla fall), så jag beskriver den. /.../

Saxat ur Tri Spv § 24 Signalmärken:

28. Nedkopplingsmärke
Nedkopplingsmärke orienterar om plats där motorpådrag på
fordon med uppfälld strömavtagare skall slås ifrån. Pådrag får
åter göras då samtliga strömavtagare i tåget passerat platsen.
Nedkopplingsmärke används bl.a. vid sektionsisolator
med isolerad ej spänningssatt mellandel.

[Traesk]

Sedan kan man fråga sig om det är vettigt att först bygga dubbelspår i Herserudsbacken, och sedan utreda ifall banan skall dras om via Lidingö Centrum...

Det hade jag inte ens tänkt på, det är ju ganska så intressant att man helt kört över den tanken. Jag tycker det vore vettigt om banan gick via Lidingö C, dock inte alls den väg som bussarna går, utan snarare längs Södra Kungsvägen hela vägen. Man hade kunnat lägga en ny station "Lidingö centrum" någonstans i närheten av stadshuset längs den stora vägen. Det blir naturligtvis svårt att få plats med detta, men man får väl spränga ut lite!

Hur som helst är det kul att det satsas rejält på Lidingöbanan nu till slut, det var verkligen inte en dag för tidigt! Men jag ropar inte hej förrän jag sett några arbeten påbörjas...

[Björn Ehnberg]

Då konstaterar jag att det är en ickefråga ifall det blir problem med broklaffen, eftersom den skall bytas, och A) Nya klaffen kan byggas med spänning hela vägen, och B) Vagnarna klarar eventuella strömgap.

Vad säger Tri SPV om att körninig under vita fyrkanter med svart ring, Jag vill inte bli avhånad för att jag inte kan dagsnoteringen på vad den heter (inte heter den Geting i alla fall), så jag beskriver den.

Daniel S har rätt man skall inte bromsa på broar, och egentligen inte accelerera heller, så gör nu som Daniel säger och kör 20 över bron

Sedan kan man fråga sig om det är vettigt att först bygga dubbelspår i Herserudsbacken, och sedan utreda ifall banan skall dras om via Lidingö Centrum...

HS

Men kära nån, Henrik, det var ju inte länge sedan du skrev TRI Spv

[Henrik Schütz]

Det var i vart fall före trafikstart, och när jag ser texten ovan så minns jag att jag formulerat den därna meningen om att tavlan orienterar, med det avsåg jag att tavlan sitter i närheten av (på en närbelägen ktl stolpe) och inte precis mitt i sektionsisolatorn vilket vore möjligt, men ökar vindlasten på -kontaktledningen, tavlan är då lite mindre..

Det var hyfsad ordning i skallen till JTF började gälla hos Banverket, nu är jag inte säkert på något skrivet längre, det praktiska fungerar dock, och jag drar lydigt av i god tid före Nedkopplingstavlan etc.

HS

[roggek]

Gamla Lidingöbron är – just det – gammal. I sommar ska den rustas upp när SL renoverar Lidingöbanan. Men upprustningen blir oerhört dyr. Det kan sluta med att bron rivs och ersätts med en ny.

http://www.dn.se/sthlm/ny-lidingobro-ka ... 0-miljoner