Kategoriregler
Diskussioner om spårvägar, tunnelbanor, lokalbanor och förortsjärnväg med reguljär lokaltrafik. Ej fjärrtrafik på järnväg odyl. Allmänna forumregler
Björn Ehnberg skrev:Med risk för att låta som örnen Sam i "The Muppet show tycker jag detta "inlägg" säger en hel del om den intellektuella nivån i landsorten.
Då tycker du fel. Vad en person har skrivit säger ingenting om den intellektuella nivån i landsorten, precis som det du skriver inte säger någonting om stockholmares förmåga att dra korrekta slutsatser.
Jaså, du förstod inte ironin i det hela? Nåja, fördomsfull som jag är tillåter jag mig att tycka vad som helst, oavsett vad du anser vara rätt eller fel.
Och tyckande kan aldrig bli fel. Det handlar om upplevelse, och är subjektiv.
Däremot är möjligen slutsatsen grundad på för vaga premisser.
Stefan Widén skrev:OK Nu vet jag vilken färg det blir på stolparna!!!
Det blir en vacker svart färg som harmonierar med de på Nmt.
Stefan
Svart är väl inte vackert?! Nåja, bättre än det "blankförnicklade" i alla fall. I färgproverna i dokumentet jag refererade ovan heter nyansen NCS S9000-N.
Gick förbi platsen ifråga idag och såg ffg. stolpmontaget, och jag måste säga att det var feta och präktiga stolpar. Tvärbanans stolpar genom Gröndal är ju smäckra och fina i jämförelse. Fast där var det visst den indirekta upphängningen som ådrog sig misshaget.
Trodde nog att man i görligaste mån skulle välja stolpar lika dem i Hammarby Sjöstad.
Björn Ehnberg skrev:
Jaså, du förstod inte ironin i det hela? Nåja, fördomsfull som jag är tillåter jag mig att tycka vad som helst, oavsett vad du anser vara rätt eller fel.
Och tyckande kan aldrig bli fel. Det handlar om upplevelse, och är subjektiv.
Däremot är möjligen slutsatsen grundad på för vaga premisser.
Precis. Jag har inte dragit några slutsatser, eller genomfört några logiskt giltiga slutledningar. Det inser naturligtvis även Harald, som borde ha läst åtminstone lite boolesk algebra.
Stefan Widén skrev:OK Nu vet jag vilken färg det blir på stolparna!!!
Det blir en vacker svart färg som harmonierar med de på Nmt.
Stefan
Svart blir nog bra! Begriper bara inte varför stolparna behöver vara så kraftiga. Och så höga.
Och som sagt, de är placerade så att de stör så lite som möjligt i markhöjd!
Stolparna kommer förutom kontaktledningen trroligen även att bära en ny belysning. Annars behöver stolparna inte vara så höga. Och skillnaden med Hammarby sjöstad är att att spannet är längre och därmed ökar lasterna.
Stefan
Teknisk förvaltare med ansvar infrastrukturfrågor, hållplats- och spårnära underhåll
Stefan Widén skrev:Stolparna kommer förutom kontaktledningen trroligen även att bära en ny belysning. Annars behöver stolparna inte vara så höga. Och skillnaden med Hammarby sjöstad är att att spannet är längre och därmed ökar lasterna.
Stefan
I Hammarby Sjöstad är spannbredden ungefär 13 m. och spannlängden ungefär 20 m. Vilka siffror gäller på Hamngatan?
Stefan Widén skrev:Stolparna kommer förutom kontaktledningen trroligen även att bära en ny belysning. Annars behöver stolparna inte vara så höga. Och skillnaden med Hammarby sjöstad är att att spannet är längre och därmed ökar lasterna.
Stefan
I Hammarby Sjöstad är spannbredden ungefär 13 m. och spannlängden ungefär 20 m. Vilka siffror gäller på Hamngatan?
Är det verkligen 13 m? Stolparna står ju i gräsytan vid sidan om spåren och står ca 2 m från sträckstenen mot spåren spårfilerna är 5.5-6 m vilket gör att man får ett avstånd på ca 10 m. Detta är bara fritt utr minnet orkar inte leta fram någon sektion.
Grovt mätt på hamngatan är spannet ca 20 m
Stefan
Teknisk förvaltare med ansvar infrastrukturfrågor, hållplats- och spårnära underhåll
Stefan Widén skrev:Är det verkligen 13 m? Stolparna står ju i gräsytan vid sidan om spåren och står ca 2 m från sträckstenen mot spåren spårfilerna är 5.5-6 m vilket gör att man får ett avstånd på ca 10 m. Detta är bara fritt utr minnet orkar inte leta fram någon sektion.
Den här bilden kanske hjälper till lite? Med ögonmåttet uppskattar jag det till 8-9 m mellan kantstenarna så då kanske det stämmer med 13 m.
Stefan Widén skrev:Stolparna kommer förutom kontaktledningen trroligen även att bära en ny belysning. Annars behöver stolparna inte vara så höga. Och skillnaden med Hammarby sjöstad är att att spannet är längre och därmed ökar lasterna.
Stefan
I Hammarby Sjöstad är spannbredden ungefär 13 m. och spannlängden ungefär 20 m. Vilka siffror gäller på Hamngatan?
Är det verkligen 13 m? Stolparna står ju i gräsytan vid sidan om spåren och står ca 2 m från sträckstenen mot spåren spårfilerna är 5.5-6 m vilket gör att man får ett avstånd på ca 10 m. Detta är bara fritt utr minnet orkar inte leta fram någon sektion.
Grovt mätt på hamngatan är spannet ca 20 m
Stefan
Beklagar att jag bröt mot mina egna principer och inte gav någon källhänvisning: Uppgifterna är hämtade från Thomas Johanssons tvärbanebok, sid. 87
Fast i morse var jag ute och stegade och med mina metersteg så kändes det 11 m. Hade tyvärr inget mätverktyg i bilen men det känns som jag skall ta med det i morrgon. inte för det har så stor betydelse men ibland vill man veta sanningen
Det jag däremot konstaterade är att det är belysning även på dessa stolpar. Mellan hlp är det en armatur i mitten och vid hlp två st på bärlina, dessutom verkade stolparna stå lite tätare.
Stefan
Teknisk förvaltare med ansvar infrastrukturfrågor, hållplats- och spårnära underhåll
Häng inte upp er på stolparnas omfång. Det är inte så fantastiskt avgörande. Det viktiga är godstjockleken och den mekaniska utformningen - det är där styrkan hänger.
Johan A skrev:Förr användes väl krokar i husen för såna elledlningar ? Kan inte detta göras då sliper man stolpar ?
På sträckan Sergels Torg - Nybroplan används naturligtvis väggfästen där så är möjligt, där medgivande finns e.t.c.
I Glasfasader är det tyvärr svårt att sätta väggfästen och när det gäller NK så är fasaden i sig skyddad.
Även förr användes kontaktledningsstolpar, ibland som ett vapen för att få till väggfästen.
I Göteborg förväntade fastighetsägarne att spårvägsdiriktörens själv kom ut och bad om lov.
Det gjorde han inte. Så när vederbörandes tjänsteman fick nej placerade man en lämplig stolpe framför fönster e. dyl. för att skämma utsikten så mycket som möjligt och sedan hörde fastighetsägaren av sig till spårvägen och bad om att få ett väggfäste. Vederbörande fick då bekosta borttransport av stolpe + väggfästet. Så gick det att göra 1902. Inte idag.
LÅ1 skrev:Bärlinorna för dagens gatubelysningen är fästade i en del fasader. Bl. a. på NK_huset. Tror inte att K-klassningen sätter hinder för sådant.
Jag har även noterat detta. Det kan dock vara så att det är en längre process att komma fram och då har du tidsaspekten att ta hänsyn till. Det kan även vara så att man av andra anledningar fått nej.
Primärt är väggfästen dock billigare än stolpar, vilket också är ett argument.
Hur mycket av belastningen på stolparna beror på linornas tyngd som sådan, och hur mycket beror på rörelser då vagnar passerar och/eller vind blåser?
Just påverkan från linornas tyngd kan ju minskas rejält om man har någon form av stag mellan de två stolpar som står mitt för varandra på var sida av spårområdet. Sen är det förstås en intressant fråga vilket som blir minst fult, att låta detta stag i sig vara starkt nog att orka hålla upp belysningsarmaturer, kontaktledning o.s.v. eller om i alla fall ska hänga sådant i en wire och därmed kunna använda ett klart klenare stag.
LÅ1 skrev:Bärlinorna för dagens gatubelysningen är fästade i en del fasader. Bl. a. på NK_huset. Tror inte att K-klassningen sätter hinder för sådant.
Jag har även noterat detta. Det kan dock vara så att det är en längre process att komma fram och då har du tidsaspekten att ta hänsyn till. Det kan även vara så att man av andra anledningar fått nej.
Primärt är väggfästen dock billigare än stolpar, vilket också är ett argument.
//Tony
Kan ju så vara att gatubelysningens linor fanns på plats redan innan NK-huset blev K-märkt. Om så är fallet kan dom hänga kvar, men nya, t ex spårvagnslinor, får inte sättas upp.
M_M skrev:Hur mycket av belastningen på stolparna beror på linornas tyngd som sådan, och hur mycket beror på rörelser då vagnar passerar och/eller vind blåser?
Just påverkan från linornas tyngd kan ju minskas rejält om man har någon form av stag mellan de två stolpar som står mitt för varandra på var sida av spårområdet. Sen är det förstås en intressant fråga vilket som blir minst fult, att låta detta stag i sig vara starkt nog att orka hålla upp belysningsarmaturer, kontaktledning o.s.v. eller om i alla fall ska hänga sådant i en wire och därmed kunna använda ett klart klenare stag.
Om du studerar Brommahallen så kan du får se på dylika konstruktioner. Sammanfattningsvis kan man säga att det ser inte klokt ut. Staget i sig blir en konstruktion som syns och målet med en kontaktledning i stadsbebyggelse är att den inte ska synas. Där av är att väggfästen är att föredra framför stolpar och sedan enkel bärlina osv.
Stefan
Teknisk förvaltare med ansvar infrastrukturfrågor, hållplats- och spårnära underhåll
