Oslos tunnelbana.

[TS]

Hur kommer det sig att man valde att ha strömskenor i Oslos tunnelbana, istället för kontaktledningar? Med tanke på att de västra linjerna hade kontaktledningar och takströmavtagare borde det väl ha underlättat väldigt mycket att ha det även i öster, särskilt efter att systemen kopplades ihop. Och till skillnad från i Stockholm är väl inte tågen så långa att det hade varit omöjligt med kontaktledningar.

[daniel_s]

Vad kostar det att anlägga och underhålla en tredje skena jämfört med trådbaserad luftledning? Jag har ingen aning, men kan i och för sig tänka mig att det är någorlunda dött lopp många gånger. I så fall kan man ju vända på frågan och fråga sig varför man inte skulle bygga tredje skena?

Var det inte dessutom så, att västnätet vid tiden för T-banens utbyggnad var utom kontroll för spårvägen, och att det var politiskt rimligt att bygga T-banen som man ville ha den, och sedan låta eventuella anpassningar vid en ihopkoppling göras på västnätet? Många frågor blir det!

[Martin]

Ur ett lekmannaperspektiv kan man undra om inte en luftledning kräver högre takhöjd i tunnlarns, vilket i så fall skulle medföra att varje meter tunnel blir något dyrare att anlägga.

[Sindacco]

Jag har aldrig åkt Oslos tunnelbana men när man tittar på bilder och sånt, känns den inte då mer som en premetro?

[alex87]

Lite bilder från när jag var där i Juni i år.











Har lite mer om ni vill se?

[Zawaq]

Hur långt är ett fullängdståg i Oslos tunnelbana?
Ändring: Fick fram att de var upp till 108 meter långa på wikipedia.

Har lite mer om ni vill se?

Ja tack.

[BaardB]

Til tross for at både Lambertseterbanen og det meste av Østensjøbanen hadde kontaktledning, valgte man å bygge om til strømskinner på grunn av at tverrsnittet er så mye større i en strømskinne enn i en kontaktledning. 6 vogner trekker ganske mye strøm.

Det var på 60-tallet ikke aktuelt å koble Holmenkolbanens nett med T-banen. Tanken var istedet å bygge ut et nytt vestlig T-banenett.

Kontaktledning krever høyere tunnelprofil. Flere av tunnelene i T-banen har høyde (og innfesting) for kontaktledning, også på strekninger det aldri har kjørt sporvogner.

[Ragnar D]

Vill minnas att det fanns ett särskilt tunnelbanekontor, vilket inte Oslo Sporveier gillade. OS hade alltså inget att säga till om när det gällde konstruktionen av t-banan. Det blev en eller två urspåringar direkt efter öppnandet och man fick stänga banan för att korrigera. Vill minnas att det sågs lite som en protest från OS

Ragnar

[Nils Carl Aspenberg]

Hva er en metro når Oslos "premetro" har 110 meter plattformer, seksvognstog og 3,20 meter vognbredde? 250 meter plattformer 14-vognstog og 4 meter brede vogner?

[spårsnoken]

Hva er en metro når Oslos "premetro" har 110 meter plattformer, seksvognstog og 3,20 meter vognbredde? 250 meter plattformer 14-vognstog og 4 meter brede vogner?

Jag tror 'premetro'-begreppet blev myntat i Charleroi i Belgien på den tiden man hade yviga planer på att föra spårvägslinjer utifrån i tunnelsträckningar i centrum.

mvh/spårsnoken

[996]

Oslos tunnelbane ble opprinnelig planlagt med kontaktledning, noe både Lambertseterbanen og Østensjøbanen mellom Oppsal og Bøler bare tydelig bud om. Det ble også kjøpt inn stolper til Grorudbanen, men på et tidspunkt jeg ikke akkurat nå husker, jeg kan sikkert finne det ut, gikk man inn for strømforysning fra 3. skinne.
Banesystemet ble prosjektert og bygd ut av "Porsjeketeringskontoret for by- og forstadsbaner", populært kalt "tunnelbanekontoret" helt uavhengig av Oslo Sporveier. Man så også for seg at driften skulle besørges av et eget selskap. Jeg veit ikke hvor sant det er, men som vel mange av dere har sett er T-banens stasjoner etter modell av Stockholms ditto, utført med en mørkeblå "T" på hvit bunn som gjenkjenningsmerke.
Den mest markante forskjellen mellom Oslo og Stockholm er at Oslo valgte en tilsvarende bå ring rundt T-en.
Jeg har for meg at dette skulle bli "det nye tunnelbaneselskapets" merke. O T, Oslo Tunnelbaner(r)
Sporveien kom først inn i bildet i første halvdel av 60-åra som et "foreløpig driftselskap" og med dem kom det jo nye tanker inn i bildet, bl.a. dette med strømtilførsel far 3. skinne.
Årsaken var flere, men de to viktigste var at man da kunne kjøre med lange tog med rask akselerasjon uten å måtte ha "hundre" likerettere. Systemet skulle jo tåle 12 vogner stog selom man la seg på 6-vogner stog som max i dye vanlige driftsoppsettet.
Det andre var at man også kunne ha mindre tunnelprofil som jo var vesentlig billigere. Begge disse avgjørelsen ble tatt av Oslo Sporveier som altså ble utpekt til å være operatør.
Mvh Bjørn