Helsingfors tröttnar på Variotram

[Harald]

Bombardierkoncernen tillverkar inte snöskotrar. Koncernen har två grenar, Aerospace och Transportation, d.v.s. flygplanstillverkning resp. tillverkning av järnvägsmateriel. Recreational Products, d.v.s. snöskotrar mm. såldes av 2003.

[Piirka]

Kommer det noe stemnings- og statusrapport fra Helsingfors i løpet av dagen?

Ögnade igenom dags- och eftermiddagstidningars webutgåvor, men inget nytt om kålmaskhärvan fanns tillhanda. Vi får väl ha tålamod ända tills imorgon. Just nu fylls alla medier med en viss semifinal - för att citera veckans finskspråkiga Kalle Anka: "Hard Duck Halitulihei".

Piirka
---------------
Språklektion 443 i Mumindalen

hostskov - hostattack

[J. Nordlund]

Enligt YLEs internytt.

[Piirka]

Nu har HST infoat om att sommartrafiken införs om måndag (den 14 maj). Internytts notis (från i morse, nästan samma text publicerades redan igår) ger i handen att HST fortsätter med förhandlingarna om kålmaskarna. Jag får det intrycket att HST använder inställandet av vagnarna som en tumskruv i de fortsatta förhandlingarna med Bombardier Transportation.

Då åttan nu övergår till sommartidtabell, så tidigareläggs även förlängningen av linjen från Vallgård till Arabia(stranden).

Piirka
---------------
Språklektion 444 i Mumindalen

huda - hugga, bli underkänd

[BaardB]

På tross av Helsingfors sine problemer valgte Bergen Variotram:
http://www.ss.se/forum/viewtopic.php?p=161995#161995

[spårsnoken]

På tross av Helsingfors sine problemer valgte Bergen Variotram:
http://www.ss.se/forum/viewtopic.php?p=161995#161995

----------------------------
Vi får hoppas att leverantören ser till att det inte blir några skrammelproblem i Bergen....

mvh/spårsnoken

[Bussmicke]

Hva er status i Helsingfors? Jeg mener å ha lest et sted at vognene skulle ut av trafikk 14. mai?

Akkuratt, jag skrev om affären i detta inlägget från igår. HST och Bombardier skall ännu förhandla om vagnarnas öde inkommande torsdag (den 10 maj). Om inget resultat då uppnås, så blir det ajöss med Variovagnarna den 14 maj.

6 stycken Mannheimvagnar (MVV 503, 507, 510 resp. 517, 519 och 523; byggda 1962 resp. 1964 och ombyggda till 8-ax 1991-92) har reserverats av HST, som enligt dagens Helsingin Sanomat redan har betalat för dessa. Bochum skall ta ur resten av M6C-ledvagnarna; HST har planer på att köpa ett antal av dessa.

Piirka
---------------
Språklektion 435 i Mumindalen

hippa el. nata ['na:ta] - en lek: datt, dunk, pjätt, sisten, tafatt

Hur ser en M6C-vagn ut?

[Piirka]

Vi får hoppas att leverantören ser till att det inte blir några skrammelproblem i Bergen....

Skramlet går knappast att undvika. Jag är inte säker på ifall Variorna skramlar mer i Helsingfors då dessa körs på flänsarna över spår- och växelkorsningar... Men så finns det ju säkert fler korsningar och växlar utmed linjerna i Helsingfors än vad bybanen i Bergen kommer att få. Och om vagnarna körs på hjulringarna över korsande spår, så skramlar dessa mindre i Bergen?

An annan aspekt är även banprofilen. I Helsingfors är den "gammalmodig" med både horisontella och vertikala kurvor samtidigt på de värsta ställena. I Bergen torde profilen byggas modernt, så Variorna håller bättre. Tillverkaren är ju Stadler, som kanske satsar mer på hållbara karosser (?).

Även Combinovagnar byggda av Siemens tampas med karossproblem. En broschyr (Die Lösung des Combino-Problems ) om problemet finns här. På sidan 6 visas hur karosserna på en konventionell resp. Combinovagn belastas. Ju större vågkurva (i rött), desto större är krafterna som tär på karossen. Siemens tog in alla nästan 500 Combinovagnar och sanerade dessa genom att förstärka karosserna. En dylik sanering kunde göra gott åt kolmaskarna i Helsingfors, men då Vario inte är en Bomardier-produkt så...

Inkommande vecka skall kollektivtrafiknämnden i Helsingfors ta ställning till en beställning av nya vagnar. Beställningen kan uppgå till 100+ vagnar som ersättning för kolmaskarna och Nr-ettorna samt för den utökande trafiken mot Busholmen.

Hur ser en M6C-vagn ut?

Googles bildsök gav denna sida som träff nr 1: M6 bei der Bogestra.

Piirka
---------------
Språklektion 447 i Mumindalen

hundratals tusen - hundratusentals

[leifd]

Skramlet går knappast att undvika. Jag är inte säker på ifall Variorna skramlar mer i Helsingfors då dessa körs på flänsarna över spår- och växelkorsningar...

Möjligen finns det ju kanske anledningar till att t.ex. Norrköping inte längre lägger nya växlar med flänsbärning.
Detta trotts att vi inte har några Variotram, men det skramlar rätt duktigt i en M98 också när man kör över flänsbärande växlar.......

En annan aspekt är även banprofilen. I Helsingfors är den "gammalmodig" med både horisontella och vertikala kurvor samtidigt på de värsta ställena. I Bergen torde profilen byggas modernt, så Variorna håller bättre. Tillverkaren är ju Stadler, som kanske satsar mer på hållbara karosser (?).

Banprofilproblem är kanske något som man tar väl lätt på då det köps in nyare konstruktioner.
Detta blev man medveten om den hårda vägen även i Norrköping, då M98 köptes in. En hel del förändringar har fått göras och vagnarna har under åren även fått en hel del stryk, som senare kunnat härledas till bangeometri.
Även de nya M06 kräver några smärre ändringar, men medvetenheten är ju så mycket större nu, så detta har så att säga varit känt innan.

Självklart så ekar ju dessa problem säkert mer i pressen i Finlands huvudstad, som ju köpte 40 vagnar, än vad det gör i en ganska liten spårvägsstad i Sverige.

Men men, Helsingfors ska väl också göra sin resa nu .....
Det hadde ju kanske varit bra om man lyssnat runt lite mer efter erfarenheter och så, eller så är det det man gjort nu, då man insett att det går bra med gamla hederliga Düwag också.....

Nåja, Düwag kan de ju då på HST, dels har de ju sina egna Valmet-byggda Düwag och sen har de ju gjort boggi-revisioner åt Norrköping nu under ett antal år.

[Christer J]

Skramlet går knappast att undvika. Jag är inte säker på ifall Variorna skramlar mer i Helsingfors då dessa körs på flänsarna över spår- och växelkorsningar...

Möjligen finns det ju kanske anledningar till att t.ex. Norrköping inte längre lägger nya växlar med flänsbärning.
Detta trotts att vi inte har några Variotram, men det skramlar rätt duktigt i en M98 också när man kör över flänsbärande växlar.......

Bullret är något som verkar vara inneboende i låggolvsprincipen. I alla fall om man inte har boggier utan truckar (stomljuden har lättare att ta sig upp i korgen). Detta märks även på Stockholms A32or i mittenmodulen där det skramlar rejält.

En annan aspekt är även banprofilen. I Helsingfors är den "gammalmodig" med både horisontella och vertikala kurvor samtidigt på de värsta ställena. I Bergen torde profilen byggas modernt, så Variorna håller bättre. Tillverkaren är ju Stadler, som kanske satsar mer på hållbara karosser (?).

Banprofilproblem är kanske något som man tar väl lätt på då det köps in nyare konstruktioner.
Detta blev man medveten om den hårda vägen även i Norrköping, då M98 köptes in. En hel del förändringar har fått göras och vagnarna har under åren även fått en hel del stryk, som senare kunnat härledas till bangeometri.

Det är väl så att moderna vagnar som är byggda med truck och dels rätt styva mellan truck och korg och är mer styva mellan respektive truckmodul kräver ett följsammare spår - dvs mjuka övergångskurvor både i horisontalled som vertikalled och bara kurvor i två dimensioner åt gången. Även ett dåligt spårläge skapar problem. Det fick Berlin erfara när de fick vagnar av M98-typ. De spårade lätt ur. Det visade sig att de klättrade på spåren även på raksträckor. Orsaken var att motorn drev på ena sidan av hjulaxeln (ja alltså att båda hjul var förbundna) och skapad därvid ett vridmoment på hela trucken som ställde sig på skrå i spåret. Detta avhjälptes genom en hydraulväxel mellan motoraxel och drivknut.

Siemens Combino Plus bör slippa detta problem då man återanvänder de utanpåliggande längsgående motorerna från Combino (Minus ).

Även de nya M06 kräver några smärre ändringar, men medvetenheten är ju så mycket större nu, så detta har så att säga varit känt innan.

Det man kan undra är om är tre saker.

1.) Dessa förändringar (för att M06 skall slippa problem - var detta något man förutsåg genom det man visste om vagnen och dess gångegenskaper eller har man upptäckt det nu i efterhand när vagnen har börjat köras på stadens gator?

2.) Det är ju inte bara nya vagnkonstruktioner som haft barnsjukdommar utan även förr (som Stockholms A24or). Så frågan är - är det vanligare idag att det uppstår problem? Och då med hänsyn taget till att antalet specifika och särskiljda konstruktionsprinciper är fler idag än förr (att det är så kan man se i Harry Hondius årliga genomgångar i Stadtverkehr).

3.) Är dagens konstruktioner svårare att förutsäga hur deras gångegenskaper blir än förr? Eller är det så att man inte i lika stor grad testar konstuktionerna ute i verkliga livet idag - innan man börjar marknadsföringen?

[leifd]

Det är väl så att moderna vagnar som är byggda med truck och dels rätt styva mellan truck och korg och är mer styva mellan respektive truckmodul kräver ett följsammare spår - dvs mjuka övergångskurvor både i horisontalled som vertikalled och bara kurvor i två dimensioner åt gången. Även ett dåligt spårläge skapar problem. Det fick Berlin erfara när de fick vagnar av M98-typ. De spårade lätt ur. Det visade sig att de klättrade på spåren även på raksträckor. Orsaken var att motorn drev på ena sidan av hjulaxeln (ja alltså att båda hjul var förbundna) och skapad därvid ett vridmoment på hela trucken som ställde sig på skrå i spåret. Detta avhjälptes genom en hydraulväxel mellan motoraxel och drivknut.

Just detta fenomen känns ju igen bl.a. här i Norrköping.....

Det man kan undra är om är tre saker.

1.) Dessa förändringar (för att M06 skall slippa problem - var detta något man förutsåg genom det man visste om vagnen och dess gångegenskaper eller har man upptäckt det nu i efterhand när vagnen har börjat köras på stadens gator?

2.) Det är ju inte bara nya vagnkonstruktioner som haft barnsjukdommar utan även förr (som Stockholms A24or). Så frågan är - är det vanligare idag att det uppstår problem? Och då med hänsyn taget till att antalet specifika och särskiljda konstruktionsprinciper är fler idag än förr (att det är så kan man se i Harry Hondius årliga genomgångar i Stadtverkehr).

3.) Är dagens konstruktioner svårare att förutsäga hur deras gångegenskaper blir än förr? Eller är det så att man inte i lika stor grad testar konstuktionerna ute i verkliga livet idag - innan man börjar marknadsföringen?

Så här svarar jag:
1.) Man förutsåg i stort sätt allt i förväg, då man visste vagnens förutsättningar, något man inte var lika förberedd på 1998.

2.) Nej då, det var minns lika vanligt förr som idag, eller värre.
Men förr så fanns inte så många bra sätt att låta alla veta om att det var problem (inte samma press och tv, framförallt inget internet).
Dessutom mörkades nog otroligt mycket förr......

3.) Tyvärr är det väl så att dagens datauträknade konstruktioner är gjorda mer på marginalen, så att säga. Inte tilltaget med det där lilla extra för säkerhets skull. Sedan blir konstruktörerna förvånade över att deras konstruktioner inte håller, de ska ju det enligt deras datorer......

Sedan är ju konstruktionen både marknadsförd och såld långt innan den ens finns i sinnevärden ibland, varför viss besvikelse uppstår då det skiter sig.

[Christer J]

Sedan är ju konstruktionen både marknadsförd och såld långt innan den ens finns i sinnevärden ibland, varför viss besvikelse uppstår då det skiter sig.

Varför kommer jag instinktivt på att tänka på Dilbert och hans kamp mot marknadsavdelningen?

Dilbert: "Det finns bara ett problem - vi tillverkar inte den modellen"
Marknadskillen: "På vad sätt påverkar det vår marknadsföring?"

[leifd]

Sedan är ju konstruktionen både marknadsförd och såld långt innan den ens finns i sinnevärden ibland, varför viss besvikelse uppstår då det skiter sig.

Varför kommer jag instinktivt på att tänka på Dilbert och hans kamp mot marknadsavdelningen?

Dilbert: "Det finns bara ett problem - vi tillverkar inte den modellen"
Marknadskillen: "På vad sätt påverkar det vår marknadsföring?"

Klockrent

[Piirka]

Dagens överraskning är att kålmaskarna fortfarande är i trafik. Det ryktas om att Bombardier har kommit med ett kompromissförslag i Varioproblemhärvan. Manne-vagnarna har däremot lyst med sitt frånvaro i trafiken idag.

De tidigarelagda sommartidtabellerna trädde ikraft på alla linjer förutom 3B, 3T, 4, 4T och 10. 74 turer tursätts nu må-fr i högtrafik. Åttan förlängdes till Arabia(stranden) och samtrafikeras med sexan (á la Oslo). En tur på sexan blir i princip en tur på åttan och vice versa i Arabiastranden.

Piirka
---------------
Språklektion 453 i Mumindalen

hushållsfilm el. -folie - plastfolie

[Piirka]

HST och Bombardier påbörjade för drygt 10 minuter sedan på HST:s huvudkontor en gemensam[/] presskonferens gällande Variovagnarna. Hufvudstadsbladets papperutgåva från igår berättar att HST och Bomba har uppgjort ett avtal på lördagen medan andra källor hävdar att förhandlingarna fortgår. Jag tolkar att den gemensamma presskonferensen innebär en lösning i konflikten.

Piirka
---------------
Språklektion 455 i Mumindalen

Huvudstaben (mil.) - Högkvarteret

[J. Nordlund]

YLEs Internytt skriver följande:

Helsingfors stads trafikverk och spårvagnsleverantören Bombardier har idag kommit överens om ett avtal om service och reparationer. Avtalet ska garantera att spårvagnarna är i användbart skick minst 92% av tiden.

Trafikverket har varit missnöjt med att de nya låggolvsspårvagnarna har haft många haft fel som har krävt reparationer. Låggolvsvagnarna har därför varit ur bruk mer än hälften av tiden.

En del spårvagnslinjer har i år övergått till sommartrafik ovanligt tidigt pga spårvagnsbrist.

Trafikverket har tidigare hotat att häva köpavtalet, eller övergå till att leasa låggolvsspårvagnarna - men nu har man alltså kommit överens om effektivare service och reparationer.

[Bussmicke]

Aha, så de blir kvar trots allt?
Helt onödigt var det ju inte att man reste eftersom man inte visste om de skulle bli kvar..

[Piirka]

Vi får hålla tummarna upp att Bombardier lyckas sanera sina vagnar, så att användbarhetsgraden kan hållas. Det är ett modigt mål (36 vagnar av 40) då max 15 vagnar av 40 tills nu har varit i trafik. Undrar vad HST skall göra med de 6 inhandlade Mannheimvagnarna? Glädjande är att nian (Kirurgen-Böle) kan göra comeback som planerat om drygt ett år. Mindre glädjande är dock att boggievagnarna (eller de gamla Mannevagnarna) tas ur trafik, för gott. R.I.P.

Din resa Bussmicke i österled var inte onödig. Du lyckades fånga Spårakoffen t ex.

Piirka
---------------
Språklektion 456 i Mumindalen

hålla tummarna upp - hålla tummarna

[Thomas Åkerblad]

Kommentarer i Hufvudstadsbladet:

http://193.184.90.144/text/PSwebb/2007/ ... brikankare

Mvh/Thomas Å

[Bussmicke]

Mannevagnarna 151-154, skall de tas ur trafik för gott nu?
Då var resan inte onödig.