Fyra trådbussnät i Sverige?

[Bert]

Jag har just läst artikeln om Landkrona i MFSS nr 5, 2003. På förstasidan, i innehållsförteckningen, i artikelrubriken och i ingressen kallas detta för "Sveriges fjärde trådbussnät/trådbusstad". Jag väntade mig en förklaring till denna matematik inne i artikeln, men fann ingen.

Jag kan räkna till Stockholm, Göteborg och nu Landskrona och får det till tre. Vilket är det fjärde nätet?

A.S.E.A. hade en provsträcka i Västerås utan reguljär trafik. I Stockholm hade K.F. en linje till Kvarnholmen, men den var ju sammanhängande med S.S. nät.

Jag tycker inget av dessa kan kvalificiera sig för en egn trådbusstad.

När man nu nästan övertydligt påpekar att Landskrona är den fjärde trådbusstaden, fast de flesta bara anser att det är frågan om tre, så borde man skrivit en förklaring inne i själva artikeln.

Var det Västerås eller Kvarnholmen författaren hade i åtanke?

[bruse]

Var det Västerås eller Kvarnholmen författaren hade i åtanke?

Det tror jag, för i Västerås gick det en nästan en kilometer sträcka mellan ASEA verkstäder och stationen. Iofs inte öppen för allmänheten, men det var en linje!

Kvarnholmen tillhörde Stockholm, så den räknas inte som egen.

[Kristofer]

Jag sätter en slant på att det var Kvarnholmen man syftade på. Men ett mer korrekt uttryck hade varit "Det fjärde företaget som bedrivit (kommersiell) trådbusstrafik i Sverige." Kommersiell för att slippa ifrån alla funderingar kring ASEA:s provsträckning i Västerås.

[Bert]

Sedär, redan två uppfattningar om vad som avsågs. Om artikelförfattaren nu var så angelägen om att påpeka antalet fyra, så borde artikeln innehållit en förklaring till vilka nät han avsåg. Som synes är detta inte alls självklart.

[Marcus A]

Var det Västerås eller Kvarnholmen författaren hade i åtanke?

Det tror jag, för i Västerås gick det en nästan en kilometer sträcka mellan ASEA verkstäder och stationen. Iofs inte öppen för allmänheten, men det var en linje!

Kvarnholmen tillhörde Stockholm, så den räknas inte som egen.

Ska man räkna testbanor så har ju Sverige tre tunnelbanesystem.... Arvidsjaur och Västerås och så har dom visst nåt i Stockholm också.

Det blir så konstigt om man räknar med såna provlinjer tycker jag...

[Tony M]

Var det Västerås eller Kvarnholmen författaren hade i åtanke?

Det tror jag, för i Västerås gick det en nästan en kilometer sträcka mellan ASEA verkstäder och stationen. Iofs inte öppen för allmänheten, men det var en linje!

Kvarnholmen tillhörde Stockholm, så den räknas inte som egen.

Ska man räkna testbanor så har ju Sverige tre tunnelbanesystem.... Arvidsjaur och Västerås och så har dom visst nåt i Stockholm också.

Det blir så konstigt om man räknar med såna provlinjer tycker jag...

Håller med - men det finns en viss skillnad så vitt jag förstått vad det gäller tunnelbanesystemen du beskriver:

Arvidsjaur har varesig kontaktledning eller fungerande strömskena utan är en del av inlandsbanan. Tunnelvagnen framförs med ett i kroken hängt diesellok. (Ruggige Ragge eller annan sakkunnig får mer än gärna rätta mig.)

I Västerås saknas strömskena.

Provsystemet för trådbuss i Västerås gick dessutom utanför ASEAs område - till skillnad från provanläggningen för järnvägsfordon av olika karaktär (alltså även spårvagnar och tunnelbanevagnar)

Systemet i Västerås öppnades aldrig för trafik - parallellen mot Ulricehamns spårväg blir mycket lätt att dra, ty Ulricehamn räknas som spårvägsstad av Svenska Spårvägssällskapet även om spårvägen aldrig öppnades för allmän trafik. Med samma resonemang skall alltså Västerås räknas som trådbusstad!

/Tony

[bruse]

Det tror jag, för i Västerås gick det en nästan en kilometer sträcka mellan ASEA verkstäder och stationen. Iofs inte öppen för allmänheten, men det var en linje!

Kvarnholmen tillhörde Stockholm, så den räknas inte som egen.

Ska man räkna testbanor så har ju Sverige tre tunnelbanesystem.... Arvidsjaur och Västerås och så har dom visst nåt i Stockholm också.

Det blir så konstigt om man räknar med såna provlinjer tycker jag...

Håller med - men det finns en viss skillnad så vitt jag förstått vad det gäller tunnelbanesystemen du beskriver:

Arvidsjaur har varesig kontaktledning eller fungerande strömskena utan är en del av inlandsbanan. Tunnelvagnen framförs med ett i kroken hängt diesellok. (Ruggige Ragge eller annan sakkunnig får mer än gärna rätta mig.)

I Västerås saknas strömskena.

Provsystemet för trådbuss i Västerås gick dessutom utanför ASEAs område - till skillnad från provanläggningen för järnvägsfordon av olika karaktär (alltså även spårvagnar och tunnelbanevagnar)

Systemet i Västerås öppnades aldrig för trafik - parallellen mot Ulricehamns spårväg blir mycket lätt att dra, ty Ulricehamn räknas som spårvägsstad av Svenska Spårvägssällskapet även om spårvägen aldrig öppnades för allmän trafik. Med samma resonemang skall alltså Västerås räknas som trådbusstad!

/Tony

Och hur var det med Kvarnholsmlinjen? Var den öppen för allmänheten, eller bara för personalen som jobbade i bageriet mm på Kvarnholmen?

[Tony M]

Och hur var det med Kvarnholsmlinjen? Var den öppen för allmänheten, eller bara för personalen som jobbade i bageriet mm på Kvarnholmen?

Kvarnholmslinjen var väl ansluten till SS trådbussnät - eller.

Parallellen här blir att ställa sig frågan: Räknas Mölndal som spårvägsstad?

/Tony

[MartinW]

Och hur var det med Kvarnholsmlinjen? Var den öppen för allmänheten, eller bara för personalen som jobbade i bageriet mm på Kvarnholmen?

Kvarnholmslinjen var väl ansluten till SS trådbussnät - eller.

Parallellen här blir att ställa sig frågan: Räknas Mölndal som spårvägsstad?

/Tony

Eller Solna? Eller Sundbyberg? Eller de förorter i Göteborg och Stockholm som faktiskt var egna kommuner fram till kommunreformerna?

[TimK]

Och hur var det med Kvarnholsmlinjen? Var den öppen för allmänheten, eller bara för personalen som jobbade i bageriet mm på Kvarnholmen?

Kvarnholmslinjen var väl ansluten till SS trådbussnät - eller.

Parallellen här blir att ställa sig frågan: Räknas Mölndal som spårvägsstad?

/Tony

Eller Solna? Eller Sundbyberg? Eller de förorter i Göteborg och Stockholm som faktiskt var egna kommuner fram till kommunreformerna?

Svaret när det gäller Solna och Sundbyberg har alltid varit nej, eftersom de inte hade någon "egen" spårvägstrafik utan bara "påhäng" från Stockholms trafik.

En klar motsats är Lidingö, som ju hade två egna spårvägar (olika bolag) och som faktiskt räknas som spårvägsstad.

Mvh Tim

[Bert]

Kommungränser är administrativt finlir som vi kanske bör lämna därhän.
I så fall har även Nacka haft spårvagnstrafik (en kort sträcka av Enskedebanan). Nej systemen måste räknas.
Var Västeråslinjen dubbeltrådig och användbar för reguljär trådbusstrafik? Då kanske man kan göra en ulricehamnare av det och räkna in den.
Är författaren vidtalad och kan lösa tvisten. Menade han Kvarnholmen eller Västerås?

[Harald]

Och hur var det med Kvarnholsmlinjen? Var den öppen för allmänheten, eller bara för personalen som jobbade i bageriet mm på Kvarnholmen?

Kvarnholmslinjen trafikerades dels av lastbilar för KF:s egna transporter, dels av en normal koncessionerad trådbusslinje som befordade passagerare mot betalning. Den var alltså öppen för allmänheten.

[Kristofer]

Systemet i Västerås öppnades aldrig för trafik - parallellen mot Ulricehamns spårväg blir mycket lätt att dra, ty Ulricehamn räknas som spårvägsstad av Svenska Spårvägssällskapet även om spårvägen aldrig öppnades för allmän trafik. Med samma resonemang skall alltså Västerås räknas som trådbusstad!

Skillnaden är väl att i Ulricehamn avsåg man att öppna spårvägen för allmän trafik, medan linjen i Västerås aldrig var avsedd som annat än en testlinje.

Kommungränser är administrativt finlir som vi kanske bör lämna därhän.
I så fall har även Nacka haft spårvagnstrafik (en kort sträcka av Enskedebanan).

Aha, har kommungränsen gått så långt in i Enskede? Var det vid vänslingan i Skarpnäck?

[Harald]

Kommungränser är administrativt finlir som vi kanske bör lämna därhän.
I så fall har även Nacka haft spårvagnstrafik (en kort sträcka av Enskedebanan).

Aha, har kommungränsen gått så långt in i Enskede? Var det vid vänslingan i Skarpnäck?

Nej, men en bit av Hammarbybacken. Hammarby hörde till Nacka.

[Harald]

Här är en bit av Häradsekonomiska kartan. Stockholms län kartlades 1901-1906. Enskedelinjen går huvudsakligen i Brännkyrka (ytterligare en kommun med spårväg alltså) men gör en liten sväng in i Nacka.

En annan intressant detalj på kartan är spårvägsspåret som går ned till Årstaviken vid Skanstull.

[MartinW]

Den där kyrkogården, ligger den rakt under Globen-komplexet idag? Kan inte minnas att ha sett en kyrkogård runt Globen.

[Ulrik Berggren]

Den där kyrkogården, ligger den rakt under Globen-komplexet idag? Kan inte minnas att ha sett en kyrkogård runt Globen.

Nä, den finns, tro:t eller ej. kvar idag. Kallas för Kolerakyrkogården och ligger strax öster om Nynäsvägen/Gullmarsplan. Nås enklast från Hammarbybacken/Olaus Magnus väg. Globen ligger längre åt sydväst.

[Harald]

För att underlätta orienteringen har jag satt ut läget för Söderstadion. Obseervera också väderkvarnen mellan Sundsta och Ensta. Den finns ju kvar.

[MartinW]

Då hänger jag med. Trodde skalan var annorlunda, och således att globenkomplexet låg längre upp.

[Kristofer]

Ahh, Forum när det är som bäst.
I grunden helt värdelös men ack så intressant information. Hur kunde mänskligheten egentligen överleva före Internet?

Tackar och bockar,
Kristofer