Enceladus skrev: ↑lördag 28 januari 2023 21:16
Häromåret blev BYD
världens största elbilstillverkare. Tesla är fortfarande tvåa, men den kinesiska konkurrensen är stenhård. Faktum är att de traditionella amerikanska biltillverkarna har totalt misslyckats med omställningen till elbilar. Nu är USA helt beroende av Musk om inte landet ska lämna walkover:
dr Cassandra Nojdh skrev: ↑söndag 08 januari 2023 17:53
USA är f.ö. - som jag tidigare framhållit - i samma knipa just nu. Man är så gott som helt beroende av Elon Musk. Ständigt denne Musk, är det inte raketer och satelliter så är det hyperloop. Eller Twitter. Eller någonting annat.....
Europa sitter däremot på läktaren, precis som i rymdsektorn. Dessbättre säljer BYD billiga elbussar i Europa som alternativ till olja från mördarregimer.
dr Cassandra Nojdh skrev: ↑lördag 28 januari 2023 16:30
Om elenergin produceras i koleldade kondenskraftverk är inte mycket vunnet.
Are electric vehicles definitely better for the climate than gas-powered cars?
MIT skrev:Yes: although electric cars' batteries make them more carbon-intensive to manufacture than gas cars, they more than make up for it by driving much cleaner under nearly any conditions.
För övrigt är det alltfort en klimatvinst att gå över till elfordon som körs på el från kolkraftverk. Det duger för Kina, precis som fossilgas duger för Europa!
Intressant att se hur Enceladus-kollektivet försöker blanda bort korten och kapa sin egen tråd genom att börja prata om geopolitik, rymdteknik och att vi ska vara glada år att den kinesiska kommunistdiktaturen vill sälja prylar åt os.
En skakig slutsats. Den står och faller med hur pass hög verkningsgrad man har i sina kolkraftverk.
Ett kolkondenskraftverk har en elverkningsgrad på kanske 35%. Ett europeiskt genomsnitt enligt Energiföretagen i Sverige är 30% – men jag räknar generöst, vilket är tveksamt för genomsnittliga förhållanden Kina – det går f.ö. att komma upp i betydligt högre verkningsgrader om man höjer ångtemperatur och -tryck, kanske över 45% i de allra modernaste verken. Begreppet elverkningsgrads representerar förhållandet mellan energiinnehållet i det tillförda bränslet och nettoenergin som matas ut på elnätet. Sedan har vi det tråkiga kapitlet med överföringsförluster i elnätet. I Sverige räknar man med att av 165-166 producerade TWh så går 10-11 Twh förlorade i nätet. Elnätet har alltså en verkningsgrad på ungefär 94%.
Generöst räknat har litiumbaserade batterier en verkningsgrad på 95% och elmotorer i bästa fall lika mycket, alltså en totalverkningsgrad på 90% i drivsystemet. Här räknar jag alltså på ideala förhållanden, dvs. att ingen ytterligare energi går förlorad vid laddningen. Totalverkningsgraden i energiomsättningen blir då knappt 30%
En bensinmotor har i bästa fall 30% verkningsgrad, dvs. 30% av bensinens energi omsättas till mekaniskt arbete, resten blir värme som kyls bort eller försvinner med avgaserna, som bekant. Sedan uppstår en del parasitiska förluster som härrör sig från själva motorkonstruktionen, som kylfläkt och smörjoljepump. Vi sätter de förlusterna till 5%. Totalverkningsgraden blir här ca. 25%.
Det ser onekligen ut som om kalkylen talar till batteribilens fördel, givet att vi antar att förlusterna i fordonens transmission blir ungefär lika stora. MEN - bensinmotorer drivs inte med stenkol, utan med bensin, som iofs. är en blandning av olika kolväten. Vi kan för kalkylens skull anta att den är fråga om ren isooktan, summaformel C8H18. Energin i förbränningen kommer alltså här inte bara från kolatomerna utan även från väteatomerna, som är mer än dubbelt så många i molekylen. Vi kan räkna stökiometriskt:
För att framställa en megajoule (MJ) = 0,28 kWh vid fullständig förbränning av kol (rent kol har ett värmevärde på 32,8 MJ/kg) krävs alltså 30,5 gr. kol (2,54 mol), vilket resulterar i (2,54 x 44 =) 112 gr. koldioxid. Av den megajoulen har man alltså 30% kvar när den används i elbilen.
För att framställa en MJ vid fullständig förbränning av isooktan C8H18 (som har ett effektivt värmevärde på ungefär 44 MJ/kg) krävs alltså 23 gr. isooktan (0,2 mol), vilket resulterar (0,2 x 8 x 44 =) 70 gr. koldioxid, resten av reaktionsprodukterna blir vatten. Av den megajoulen har man alltså 25% kvar när man använder den i bensinbilen.
Detta ska alltså ställas i relation till de olika koldioxidutsläppen i energiomvandlingen. I realiteten körs inte bensinbilen på ren isooktan, utan på ett jox som har lägre värmevärde. Kolhalten i de ingående molekylerna har naturligtvis betydelse för kalkylen.
Här räknar jag alltså på själva energiomvandlingen, inte energiåtgången för utvinning och hantering av energiråvarorna.