Forum - Spårvägssällskapet.se

Jag vet inte om det finns en tråd om detta redan.

Olika banor har ju olika gräns för maxlutning. Men jag funderar på hur långa sträckor man kan acceptera med maxlutning? Och det kan ju vara olika beroende på vad som finns i nedre änden, till exempel om det vänder upp igen eller om det ligger en plattform.

Till exempel har väl Citybanan lutning hela vägen från Stockholm Södra till Stockholm City. Finns det några utmaningar med det? Några säkerhetsaspekter till exempel? Jag har läst att man för tunnelbanan valde att bygga bro och inte tunnel tvärs Söderström, för att man inte ville ha backe från Medborgarplatsen ända framtill plattform vid Slussen.

Stationerna i Stockholms tunnelbana ligger ju ofta på en ”höjd” jämfört med banan åt respektive håll? Byggde man så förut, men inte nu längre? Jag gissar att det blir nedförsbacke från Slakthusområdet till Gullmarsplan till exempel.

Äh. Det är ju backe hela vägen från Medis till plattformen vid Slussen. Hade man velat ha den att gå ner under vattnet hade man väl fått sätta kuggstång där.

Det är för övrigt nedförsbacke från Stadshagen till Kungsträdgården, typ.

daniel_s skrev: ↑tisdag 27 september 2022 17:03 Äh. Det är ju backe hela vägen från Medis till plattformen vid Slussen. Hade man velat ha den att gå ner under vattnet hade man väl fått sätta kuggstång där.

Det är för övrigt nedförsbacke från Stadshagen till Kungsträdgården, typ.

Ja vid bygget så utgick man från den redan färdiga tunnelbanan (den hette tunnelbana redan från början) Slussen-Ringvägen(Skanstull) så det var ju rätt givet. Och i stort sett har man ju följt principen att stationerna ligger högst på banan, man får hjälp med både acceleration och bromsning och trappor,rulltrappor och hissar blir kortare. Men det kan ju inte följas överallt när man ska in i befintlig infrastruktur med skohorn så det är bara att gilla läget och bygga på djupet, som t.ex den djupt liggande Sofia.

Oslos Holmenkollbane har lengre strekninger med 5,5 prosent stigning. Pöstlingbergbahn i Linz har en stigning på 112 prosent.

Nils Carl Aspenberg skrev: ↑tisdag 27 september 2022 23:47 Oslos Holmenkollbane har lengre strekninger med 5,5 prosent stigning. Pöstlingbergbahn i Linz har en stigning på 112 prosent.

Här saknas nog ett eller annat decimalkomma. Jag skulle vilja se en backe med en stigning på 112 procent

dr Cassandra Nojdh skrev: ↑onsdag 28 september 2022 7:19

Nils Carl Aspenberg skrev: ↑tisdag 27 september 2022 23:47 Oslos Holmenkollbane har lengre strekninger med 5,5 prosent stigning. Pöstlingbergbahn i Linz har en stigning på 112 prosent.

Här saknas nog ett eller annat decimalkomma. Jag skulle vilja se en backe med en stigning på 112 procent

Det kan nog finns någon skidbacke, men då är det svartaste svart.

Harald skrev: ↑onsdag 28 september 2022 8:53

dr Cassandra Nojdh skrev: ↑onsdag 28 september 2022 7:19

Nils Carl Aspenberg skrev: ↑tisdag 27 september 2022 23:47 Oslos Holmenkollbane har lengre strekninger med 5,5 prosent stigning. Pöstlingbergbahn i Linz har en stigning på 112 prosent.

Här saknas nog ett eller annat decimalkomma. Jag skulle vilja se en backe med en stigning på 112 procent

Det kan nog finns någon skidbacke, men då är det svartaste svart.

Ja, ingenjörn har rätt, som vanligt. Den här enkla gradskivan visar de grundläggande sambanden för den som inte vill räkna själv (med tan och arctan och sådana där tråkigheter).



100 % stigning motsvarar ju som synes 45 graders vinkel, och det är väl tveksamt om det ens finns kuggstångsbanor med den stigningen. Här är det lite "snillen spekulerar" om det senare fenomenet (från Postvagnen): https://postvagnen.com/forum/index.php?id=960469

Beträffande skidbackar minns jag en, rikligt bepucklad, i Val-d'Isère. Usch.

Just t-banans lutningsförhållanden berördes i denna tråd: viewtopic.php?t=42724

dr Cassandra Nojdh skrev: ↑onsdag 28 september 2022 9:21 Just t-banans lutningsförhållanden berördes i denna tråd: viewtopic.php?t=42724

Tack för en spännande bild och tack för länken till en gammal tråd! Den tråden länkar i sin tur till en ännu äldre tråd! viewtopic.php?f=2&t=27829&p=216657&%C3%A4#p216657

dr Cassandra Nojdh skrev: ↑onsdag 28 september 2022 9:21

100 % stigning motsvarar ju som synes 45 graders vinkel, och det är väl tveksamt om det ens finns kuggstångsbanor med den stigningen. Här är det lite "snillen spekulerar" om det senare fenomenet (från Postvagnen): https://postvagnen.com/forum/index.php?id=960469

Beträffande skidbackar minns jag en, rikligt bepucklad, i Val-d'Isère. Usch.

Just t-banans lutningsförhållanden berördes i denna tråd: viewtopic.php?t=42724

Man brukar betrakta Pilatusbahn i Schweiz som världens brantaste järnväg
https://www.pilatus.ch/entdecken/zahnradbahn
Med ett unikt system med horisontella kugghjul och 48% eller 480 o/oo
Kabelbanor eller funicularer kan vara brantare än så och rekordet just nu lär vara den nybyggda Stoosbahn i Schweiz med 110 % lutning

Lennart Petersen skrev: ↑onsdag 28 september 2022 17:54

dr Cassandra Nojdh skrev: ↑onsdag 28 september 2022 9:21

100 % stigning motsvarar ju som synes 45 graders vinkel, och det är väl tveksamt om det ens finns kuggstångsbanor med den stigningen. Här är det lite "snillen spekulerar" om det senare fenomenet (från Postvagnen): https://postvagnen.com/forum/index.php?id=960469

Beträffande skidbackar minns jag en, rikligt bepucklad, i Val-d'Isère. Usch.

Just t-banans lutningsförhållanden berördes i denna tråd: viewtopic.php?t=42724

Man brukar betrakta Pilatusbahn i Schweiz som världens brantaste järnväg
https://www.pilatus.ch/entdecken/zahnradbahn
Med ett unikt system med horisontella kugghjul och 48% eller 480 o/oo
Kabelbanor eller funicularer kan vara brantare än så och rekordet just nu lär vara den nybyggda Stoosbahn i Schweiz med 110 % lutning

Ah, funicolare, funicolare (italienska är ju ett av de officiella språken i Schweiz).
viewtopic.php?t=41654&start=20 (hehehe)

Ja, åtminstone påstår schweizarna det själva: Stoosbahn, the steepest funicular railway in the world

arctan(110/100) = 47,73 graders lutningsvinkel (men det hade de visst räknat ut själva).

Den enda maximala lutning som är intressant är för adhesionsbanor, tycker jag. Med hjälp av linor klarar man 90 grader.

dr Cassandra Nojdh skrev: ↑torsdag 29 september 2022 19:49

Lennart Petersen skrev: ↑onsdag 28 september 2022 17:54

dr Cassandra Nojdh skrev: ↑onsdag 28 september 2022 9:21

100 % stigning motsvarar ju som synes 45 graders vinkel, och det är väl tveksamt om det ens finns kuggstångsbanor med den stigningen. Här är det lite "snillen spekulerar" om det senare fenomenet (från Postvagnen): https://postvagnen.com/forum/index.php?id=960469

Beträffande skidbackar minns jag en, rikligt bepucklad, i Val-d'Isère. Usch.

Just t-banans lutningsförhållanden berördes i denna tråd: viewtopic.php?t=42724

Man brukar betrakta Pilatusbahn i Schweiz som världens brantaste järnväg
https://www.pilatus.ch/entdecken/zahnradbahn
Med ett unikt system med horisontella kugghjul och 48% eller 480 o/oo
Kabelbanor eller funicularer kan vara brantare än så och rekordet just nu lär vara den nybyggda Stoosbahn i Schweiz med 110 % lutning

Ah, funicolare, funicolare (italienska är ju ett av de officiella språken i Schweiz).
viewtopic.php?t=41654&start=20 (hehehe)

Ja, åtminstone påstår schweizarna det själva: Stoosbahn, the steepest funicular railway in the world

arctan(110/100) = 47,73 graders lutningsvinkel (men det hade de visst räknat ut själva).

Dom har hittat på ett begrepp : ”Funicular railway” , men kabelbanor brukar vanligtvis inte betraktas som järnvägar så Pilatusbahn kan nog behålla sin ställning som världens brantaste järnväg.

Inte vet jag men det heterväl "långa stigningar"?

Hechtwagen skrev: ↑lördag 01 oktober 2022 18:19 Inte vet jag men det heterväl "långa stigningar"?

I klassisk (läs: gammal) terminologi verkar ”lutning” betyda nedförsbacke. ”Stigning” betyder entydigt uppförsbacke.

daniel_s skrev: ↑lördag 01 oktober 2022 18:25

Hechtwagen skrev: ↑lördag 01 oktober 2022 18:19 Inte vet jag men det heterväl "långa stigningar"?

I klassisk (läs: gammal) terminologi verkar ”lutning” betyda nedförsbacke. ”Stigning” betyder entydigt uppförsbacke.

"Jobbig backe" betyder oftasast uppförsbacke, "backe" uppfattas oftast som en uppförsbacke men är det i själva verket i 50% av fallen.

Botniabanan har tydligen en lång sugande stigning på ett gäng kilometer, tror att den ligger på 1,5%. Backen från Södertälje centrum upp till Södertälje Hamn ligger väl på maxlutningen 1,776% för "Stambanor" om jag kommer i håg rätt.

Rätta mig gärna, kommer just hem från München...

Brynsbakken i Oslo er vel på 2,7 prosent. Det er hovedstrekningen fra Oslo til Trondheim.

C12C3C3C12 skrev: ↑lördag 01 oktober 2022 19:55 Botniabanan har tydligen en lång sugande stigning på ett gäng kilometer, tror att den ligger på 1,5%. Backen från Södertälje centrum upp till Södertälje Hamn ligger väl på maxlutningen 1,776% för "Stambanor" om jag kommer i håg rätt.

Rätta mig gärna, kommer just hem från München...

Max lutning längs Öresundsförbindelsen är 15,6 promille. Ganska komiskt när man betänker att max över Hallandsåsen var 12 promille. Vilket enligt den officiella debatten då var ett jättehinder för godstrafiken mot kontinenten.

Det ljugs ganska ordentligt i politisk debatt emellanåt, och är i typ ett sånt här fall ganska lätt att motbevisa.

12,5 promille om man ska vara petig

Sen är det ju inte bara lutningen som spelar roll, utan även sådana saker som att det var en massa 300-meterskurvor över hela åsen och att sträckan var enkelspårig med ett antal mötesstationer där man måste stanna samt full av lövskog.

dr Ehnberg skrev: ↑fredag 14 oktober 2022 16:57 [

Max lutning längs Öresundsförbindelsen är 15,6 promille. Ganska komiskt när man betänker att max över Hallandsåsen var 12 promille. Vilket enligt den officiella debatten då var ett jättehinder för godstrafiken mot kontinenten.

Det ljugs ganska ordentligt i politisk debatt emellanåt, och är i typ ett sånt här fall ganska lätt att motbevisa.

Av stor betydelse är det ju även hur lång lutningen är. En kort sträcka kan ju klaras lätt med tågets rörelseenergi.
Exempel Södertälje Syd i riktning mot bron. Minns en gång när jag åkte med ett X-2000 som gick på halv motoreffekt.
Man beslöt då att inte stanna i Södertälje Syd för att inte riskera att bli stående. Det gick nu bra att komma upp på bron men resenärerna til Södertälje fick åka taxi från Flemingsberg.