Spårvagnar med batteri som komplement till kontaktledning
Postat: fredag 19 november 2021 19:46
I senaste numret av Modern Stadstrafik (nr 5 2021) läser jag på sidan 30 (artikel om studieresa till Lund och Göteborg) att Göteborgs nya vagnar (M33) har en avbrottsfri kraftförsörjning (UPS) som räcker för körning upp till 500 meter. Denna lilla ackumulator har leverantören installerat för att uppfylla kravet på låg känslighet för frost på kontaktledningen. Något för Århus (som vintertid har problem med kontaktledningsfrost på sina landsbygdsspårvägsträckor), tycker artikelförfattarna.
Är det någon som vet om liknande batterilösningar används på andra spårvägssystem? Alltså små batterier (eller kondensatorer) för att överbrygga kontaktlöshet på grund av ställvis frost eller för att i nödfall köra några hundra meter. Att det finns vagnar som klarar att köra någon kilometer eller mera i normal fart utan energitillförsel från kontaktledning är välkänt, och ackumulatordrift var någorlunda vanlig för cirka 110 - 130 år sedan, ofta för att man inte fick hänga upp luftledning i "känsliga" stadsmiljöer. Men då är det fråga om ganska stora och tunga ackumulatorer och / eller kondensatorer.
Jag funderar på om Stockholms A35-spårvagnar kunde varit betjänta av en UPS (uninterruptable power supply) liknande den i Göteborg. Då hade man kunnat undvika situationer som i går i Sundbyberg, där en stillastående spårvagn under ett flera timmar långt strömavbrott tvingade bussarna att köra annan väg. Med UPS kunde vagnen hankat sig fram till en plats där den inte hindrade övrig trafik. Och alla nutida spårvagnar i SL-trafiken har väl haft problem under morgontimmarna när det under natten bildats frost på kontaktledningen - vagnarnas kraftelektronik klarade inte intermittent strömtillförsel (tidigare användes sådana morgnar en äldre och mer robust vagn för att få bort frosten innan trafiken började, men nu kanske A32, A35 och A36 ruggats för att klara frosten?).
Kanske kunde man med en liten UPS på varje vagn rentav undvikit den monstruösa luftströmskena som nu monteras vid Bromma flygplats för att spårvagnarna inte skall riskera störa flygplatsens känsliga radiokommunikationer vid frost på ledningen. Strömskenan förses med värme - jag minns att jag läst om någon spårväg i Tyskland (?) som kompletterade vanlig kontakttråd med en värmetråd på en frostkänslig sträcka, dock vet jag inte hur utfallet blev av denna lösning.
Järnvägsfordon har väl sällan UPS (däremot ibland ackumulatorer för ganska omfattande körning i normal hastighet), dock har jag läst att tunnelbanans C20-tåg har ackumulatorer dimensionerade för att kunna köra några hundra meter, förhoppningsvis fram till nästa station, om strömskenan blir spänningslös. Känner någon till om detta använts i praktiken? Har även de nya C30 sådan utrustning?
Är det någon som vet om liknande batterilösningar används på andra spårvägssystem? Alltså små batterier (eller kondensatorer) för att överbrygga kontaktlöshet på grund av ställvis frost eller för att i nödfall köra några hundra meter. Att det finns vagnar som klarar att köra någon kilometer eller mera i normal fart utan energitillförsel från kontaktledning är välkänt, och ackumulatordrift var någorlunda vanlig för cirka 110 - 130 år sedan, ofta för att man inte fick hänga upp luftledning i "känsliga" stadsmiljöer. Men då är det fråga om ganska stora och tunga ackumulatorer och / eller kondensatorer.
Jag funderar på om Stockholms A35-spårvagnar kunde varit betjänta av en UPS (uninterruptable power supply) liknande den i Göteborg. Då hade man kunnat undvika situationer som i går i Sundbyberg, där en stillastående spårvagn under ett flera timmar långt strömavbrott tvingade bussarna att köra annan väg. Med UPS kunde vagnen hankat sig fram till en plats där den inte hindrade övrig trafik. Och alla nutida spårvagnar i SL-trafiken har väl haft problem under morgontimmarna när det under natten bildats frost på kontaktledningen - vagnarnas kraftelektronik klarade inte intermittent strömtillförsel (tidigare användes sådana morgnar en äldre och mer robust vagn för att få bort frosten innan trafiken började, men nu kanske A32, A35 och A36 ruggats för att klara frosten?).
Kanske kunde man med en liten UPS på varje vagn rentav undvikit den monstruösa luftströmskena som nu monteras vid Bromma flygplats för att spårvagnarna inte skall riskera störa flygplatsens känsliga radiokommunikationer vid frost på ledningen. Strömskenan förses med värme - jag minns att jag läst om någon spårväg i Tyskland (?) som kompletterade vanlig kontakttråd med en värmetråd på en frostkänslig sträcka, dock vet jag inte hur utfallet blev av denna lösning.
Järnvägsfordon har väl sällan UPS (däremot ibland ackumulatorer för ganska omfattande körning i normal hastighet), dock har jag läst att tunnelbanans C20-tåg har ackumulatorer dimensionerade för att kunna köra några hundra meter, förhoppningsvis fram till nästa station, om strömskenan blir spänningslös. Känner någon till om detta använts i praktiken? Har även de nya C30 sådan utrustning?