Snöproblem i Stockholm

[Enceladus]

Ingen lyckad dag för innerstans stombussar idag.

[Harald]

Ingen lyckad dag för innerstans stombussar idag.

Å, är det snökaos? Har det kommit flera centimeter snö?

[Enceladus]

Ingen lyckad dag för innerstans stombussar idag.

Å, är det snökaos? Har det kommit flera centimeter snö?

Jag skulle gissa att det beror på att systemet saknar redundans. Det räcker med en liten kapacitetsnedsättning för att trafiken ska kollapsa helt. Tyvärr har vi i Stockholm numera en tradition att bara bygga för dagens behov, och då blir detta resultatet.

[LÅ1]

Ingen lyckad dag för innerstans stombussar idag.

Å, är det snökaos? Har det kommit flera centimeter snö?

Det är nog ca 15 cm. Det är halkan, inte snön, som är problemet enligt SL, efter vad som sagts i radion. Men det finns väl ett samband mellan snö och halka, inbillar jag mig.

Problemen är många:
- En tillfällig bro över Söderström, vid Slussen, är byggd så att den väldigt lätt blir hal, vilket cyklister och fotgängare fick känna av för några veckor sedan.
- Ledbussarna har drivning på bakersta hjulaxeln. Hur kan man konstruera bussar som skal köras vintertid på det sättet? Nog måste det vara bättre med drivning framför leden, så att släpet dras och hänger med, i stället för att släpet skall skjuta bussens främre del framför sig. Helst skall ju drivningen vara på de främre hjulen. (När jag åkt ledbuss i förorterna så tycks motorn sitta i främre delen av bussen. Antar att det är för att man vill ha drivningen framför leden.)
- Dubbdäck tillåts inte överallt. Alltså premierar man bilister som kör odubbat. Kanske har även det en inverkan?

För oss fotgängare är det frustrerande att pulsa fram i snön på gångbanan och titta på den snöröjda cykelbanan vid sidan om. Cyklisterna var väldigt få.

Men linje 7 gick utan märkbara problem!

[LÅ1]

Du menar att man ägnat sig åt så kallad feministisk snöröjning?

Det lär kallas så. Varför begriper jag inte. Kanske för att det låter bra, och gör det svårare att klaga på?

[TKO]

Jag tror det är för att griniga gsmla män skall kunna kverulera över vad som helst var som helst!

T ex i en diskussionstråd om BRT...


Thomas K Ohlsson

[BSB101]

Ingen lyckad dag för innerstans stombussar idag.

Å, är det snökaos? Har det kommit flera centimeter snö?

Jag skulle gissa att det beror på att systemet saknar redundans. Det räcker med en liten kapacitetsnedsättning för att trafiken ska kollapsa helt. Tyvärr har vi i Stockholm numera en tradition att bara bygga för dagens behov, och då blir detta resultatet.

Numera? Skulle vilja säga att enda sedan man efter kriget började bygga för bilen har man struntat i att bygga in redundans i systemet, det är inget man hittat på i nutid. Idag har man i alla fall en idé om att snöröja det redundanta gång- och cykelvägnätet, dock når man inte ända fram. I exempelvis Sollentuna vet jag inte riktigt vad man hade gjort men där varierade det prioriterade gång- och cykelvägnätet från att vara sopsaltat till att några meter bort verken vara snöröjt eller halkbekämpat till att återigen vara sopsaltat. Dock hade man vara konsekvent och både cykeldelen och gångdelen på uppdelade sträckor vara lika bra/lika dåligt.

[Per Lind]

Hur fungerade spårvägarna?
-Per

[TKO]

Tvärbanan genom Årsta fungerade lika bra (eller dåligt) som vanligt.
Buss 160 längs Hjälmarsvägen-Sköntorpsvägen var faktiskt bara inställd cirka 1½ timme... (16:29 till cirka 18). Men trafiken som bedrevs var "oregelbunden" - vilket är rätt bra jobbat på en linje med 11 minuters ordinarie körtid och 5-minuterstrafk.

/TKO

[ADDE]

Och "växelfel" (någon som glömt sätta på värmen?) Vid Älvsjö testade effektivt Citybanans återställningskapacitet, då alla pendeltåg försöktes framföras samtidigt.

Vart ingen store fara (åtminstånde norrut), nån minuts väntan vid tunnel mot Odenplan, annars ok.

[darthjpp]

- Ledbussarna har drivning på bakersta hjulaxeln. Hur kan man konstruera bussar som skal köras vintertid på det sättet? Nog måste det vara bättre med drivning framför leden, så att släpet dras och hänger med, i stället för att släpet skall skjuta bussens främre del framför sig. Helst skall ju drivningen vara på de främre hjulen. (När jag åkt ledbuss i förorterna så tycks motorn sitta i främre delen av bussen. Antar att det är för att man vill ha drivningen framför leden.)
!

Placering av motor och drivning i delen bakom leden har att göra med att man önskar så stort låggolv som möjligt. Det finns varianter med drivning på bakhjulen i den främre delen, där motorn är placerad på sidan, ofta i ett vertikalt läge. Det finns för och nackdelar med båda varianterna. I vintertrafik är lösningen med motorn i "släpet" inte lyckad, samtidigt som en vertikalt placerad motor på sidan inte ger en optimal tyngdpunkt och dessutom "stjäl" utrymme inne i bussen. Med en allt större hybridisering/elektrifiering av stadsbussar så kommer möjligheten till individuellt styrda elmotorer på varje hjul att ge även låggolvsbussar en god framkomlighet vid alla sorters väglag.

[Hechtwagen]

Han miljöpartisten klagade i dagens SvD! Om politikerna i Stockholm inte förbjudit saltning av gatorna och dragit in på sandningen så hade trafiken flutit på!

Entreprenörerna hade löst detta genom att salta gatorna innan snön föll varvid kaoset uteblivit!

Det som hände igår var ytterligare en triumf för den feministiska snöröjningen

[Hechtwagen]

- Ledbussarna har drivning på bakersta hjulaxeln. Hur kan man konstruera bussar som skal köras vintertid på det sättet? Nog måste det vara bättre med drivning framför leden, så att släpet dras och hänger med, i stället för att släpet skall skjuta bussens främre del framför sig. Helst skall ju drivningen vara på de främre hjulen. (När jag åkt ledbuss i förorterna så tycks motorn sitta i främre delen av bussen. Antar att det är för att man vill ha drivningen framför leden.)
!

Placering av motor och drivning i delen bakom leden har att göra med att man önskar så stort låggolv som möjligt. Det finns varianter med drivning på bakhjulen i den främre delen, där motorn är placerad på sidan, ofta i ett vertikalt läge. Det finns för och nackdelar med båda varianterna. I vintertrafik är lösningen med motorn i "släpet" inte lyckad, samtidigt som en vertikalt placerad motor på sidan inte ger en optimal tyngdpunkt och dessutom "stjäl" utrymme inne i bussen. Med en allt större hybridisering/elektrifiering av stadsbussar så kommer möjligheten till individuellt styrda elmotorer på varje hjul att ge även låggolvsbussar en god framkomlighet vid alla sorters väglag.

Säkert så men ledbussarna Scania CN112 hade även de bakmotor och drivning på sista axeln men höggolv!

[TKO]

Han miljöpartisten klagade i dagens SvD! Om politikerna i Stockholm inte förbjudit saltning av gatorna och dragit in på sandningen så hade trafiken flutit på!

Entreprenörerna hade löst detta genom att salta gatorna innan snön föll varvid kaoset uteblivit!

Det som hände igår var ytterligare en triumf för den feministiska snöröjningen

Om staden behållit en egen snöröjningsverksamhet med relativt centralt belägna depåer istället för att närmast skänka verksamheten till PEAB hade åtminstone stombussstråken varit trafikdugliga. Nu förlitar man sej på småskuttar som skall köra in från yttre förorterna - eller rena landsbyggden - med sina kalleanka-ekipage... klart det inte funkar!
/TKO

[LÅ1]

- Ledbussarna har drivning på bakersta hjulaxeln. Hur kan man konstruera bussar som skal köras vintertid på det sättet? Nog måste det vara bättre med drivning framför leden, så att släpet dras och hänger med, i stället för att släpet skall skjuta bussens främre del framför sig. Helst skall ju drivningen vara på de främre hjulen. (När jag åkt ledbuss i förorterna så tycks motorn sitta i främre delen av bussen. Antar att det är för att man vill ha drivningen framför leden.)
!

Placering av motor och drivning i delen bakom leden har att göra med att man önskar så stort låggolv som möjligt. Det finns varianter med drivning på bakhjulen i den främre delen, där motorn är placerad på sidan, ofta i ett vertikalt läge. Det finns för och nackdelar med båda varianterna. I vintertrafik är lösningen med motorn i "släpet" inte lyckad, samtidigt som en vertikalt placerad motor på sidan inte ger en optimal tyngdpunkt och dessutom "stjäl" utrymme inne i bussen. Med en allt större hybridisering/elektrifiering av stadsbussar så kommer möjligheten till individuellt styrda elmotorer på varje hjul att ge även låggolvsbussar en god framkomlighet vid alla sorters väglag.

"individuellt styrda elmotorer på varje hjul" låter intressant. Då kan man väl får till något som liknar differentialspärr automatiskt vid slirning.
Ledbussar med stort utrymme för motor mitt i bussen är inga roliga bussar. Känns väldigt trånga på något sätt. Man får ingen överblick av bussen.

Här följer några lösa tankar, att inte ta på så stort allvar:
Jag antar att en konstruktion med motor längs bak och kardan fram till drivhjul framför leden skulle bli en mycket dålig lösning, om det ens är genomförbart. Kanske en återgång till bussar med motor framför vindrutan, alltså icke frambygd, vore något. Då kunde man få drivning på framhjulen, och det är väl allra bäst vid halka.
(Finns det något begrepp som är motsatsen till frambygd? Bakbygd?)

[daniel_s]

"individuellt styrda elmotorer på varje hjul" låter intressant. Då kan man väl får till något som liknar differentialspärr automatiskt vid slirning.

Tja, vad är egentligen det bästa sättet att tvinga två elmotorer till samma varvtal - är det att styra dem individuellt eller att INTE styra dem individuellt? (Svar: den mest effektiva lösningen är även i detta fall en mekanisk differentialspärr! Dock klarar en typisk SL-bussförare aldrig att handha en sådan buss utan att köra sönder den så det är bara att glömma! )

(Finns det något begrepp som är motsatsen till frambygd? Bakbygd?)

Lastbilar som inte är frambyggda brukar kallas "normalbyggda". (Ett bättre uttryck vore kanske "torpedbyggd"?)

[Harald]

Två asynkronmotorer som matas från samma strömriktare kommer ju att gå med samma varvtal, nästan i alla fall. Man kan i vart fall inte få situationen som man kan få med en differential, d.v.s. att ett hjul står stilla medan det andra spinner.

[leifd]

Två asynkronmotorer som matas från samma strömriktare kommer ju att gå med samma varvtal, nästan i alla fall. Man kan i vart fall inte få situationen som man kan få med en differential, d.v.s. att ett hjul står stilla medan det andra spinner.

Vad händer om en av dessa motorer tvingas stanna, tex av ett rent mekaniskt hinder..?
Fortsätter den andra att jobba och den stoppade brinner upp kanske...
Antar ju att man måste ha något skydd, för att förhindra överhettning och brand. Får man då effekten att allt stannar..?

[Harald]

Det beror på hur kretsarna är konstruerade. En asynkronmotor är i princip en transformator, med statorlindningen som primärlindning och den kortslutna rotorlindningen som sekundärlindning. Om rotorn tvingas stå stilla, så kommer det att bli hög ström i den och därmed också i statorlindningen. I vanliga fall (nätanslutna motorer) har ju varje motor ett eget skydd som slår ifrån vid överström. I det här fallet är det kanske troligare att man har ett gemensamt skydd som stoppar omriktaren. Om en motor är mekaniskt låst, så har man ju knappast någon orsak att ha drivning på den eller de övriga.

[Stefan Widén]

Efter denna utläggning om elmotorer på bussar kan vi återgå till snön.

Så här var det.... L7 och L21 gick klockrent vilket gläder mig som snögeneral på SS!

Väderprognosen förutspådde snö, ca 4-5 cm över sthlm (SMHI betalprognoserna). snötäcket skulle komma upp i nivåerna vid ca 8 tiden. Nu vart det annorlunda då snön började tidigare och det kom drygt dubbelt så mycket. Det som var väghållarnas stora misstag var att man missbedömde markens temperatur. De kalla nätterna hade fått kylan att gå ner och när snön kom så packade den sig och kyldes ned av marken vilket kan liknas som en konstfrusen isbana. Väghållarna borde insett att man skulle behöva halkbekämpat i tid med salt. Och japp man får fortfarande salta i sthlm speciellt på bussgator, men även cykelstråken saltas.

Att spekulera i varför väghållarna med sina UE inte har den kapaciteten att komma ut med fordonen när det verkligen behövs är ingen idé då vi inte har bakgrunden. Men om avtalen för entreprenörerna är offentliga är det väl bara att gräva för den nyfikne.

Stefan