Plattformsdörrar på Södra station

[Enceladus]

För några är sedan fanns det två huvudorsaker till förseningar: signalfel och rådande väderlek (sedan tillkommer förstås följdförseningar). På senare tid har det dock känts som att dessa problem inte varit lika frekventa. Däremot har ett annat fenomen eskalerat: obehöriga på spåren. För att minimera spårspring har Trafikverket satt upp staket vid större stationer. När det visade sig att det inte räcker har Trafikverket gått över till gummimattor. MTR har föreslagit rejäla böter för spårspring. Men det hjälpte inte heller.

Med tanke på de enorma belopp som spenderas på att försöka lösa detta problem - och hur mycket dessa förseningar kostar samhället - är det inte dags att pröva plattformsdörrar på relevanta stationer? Södra station verkar vara en av de stationer där spårspring förekommer ofta. Dessutom passar plattformsdörrar ganska bra vid den stationen: det är en inomhusstation och den ena plattformen är en del av Citybanan där det redan finns plattformsdörrar. Den andra plattformen skulle kunna lämnas öppen så att alla tåg kan stanna där. Om det är omöjligt att införa samma typ av plattformsdörrar som finns i City och Odenplan så kan man åtminstone ta den typ som finns i Åkeshov.

[LÅ1]

För några är sedan fanns det två huvudorsaker till förseningar: signalfel och rådande väderlek (sedan tillkommer förstås följdförseningar). På senare tid har det dock känts som att dessa problem inte varit lika frekventa. Däremot har ett annat fenomen eskalerat: obehöriga på spåren. För att minimera spårspring har Trafikverket satt upp staket vid större stationer. När det visade sig att det inte räcker har Trafikverket gått över till gummimattor. MTR har föreslagit rejäla böter för spårspring. Men det hjälpte inte heller.

Med tanke på de enorma belopp som spenderas på att försöka lösa detta problem - och hur mycket dessa förseningar kostar samhället - är det inte dags att pröva plattformsdörrar på relevanta stationer? Södra station verkar vara en av de stationer där spårspring förekommer ofta. Dessutom passar plattformsdörrar ganska bra vid den stationen: det är en inomhusstation och den ena plattformen är en del av Citybanan där det redan finns plattformsdörrar. Den andra plattformen skulle kunna lämnas öppen så att alla tåg kan stanna där. Om det är omöjligt att införa samma typ av plattformsdörrar som finns i City och Odenplan så kan man åtminstone ta den typ som finns i Åkeshov.

Beror spårspringet vid Södra på att folk skall från en plattform till den andra? Om inte så är det väl meningslöst att sätta upp plattformsdörrar på EN plattform. Meningslöst för att undvika medvetet spårspring alltså.

Finns det verkligen kvar plattformsdörrar vid Åkeshov? Det var ju bara en test!

[daniel_s]

Det här känns som en trolltråd, men man får väl ge det en chans...

"Historiebeskrivningen" i startinläggets första stycke är ju anekdotisk och felaktig men det är sant att det finns ett spårspringsproblem som bara delvis låter sig lösas med staket och äggkartongshinder. Sen vet jag väl inte om just spår 1 och 2 vid Stockholm S kan förväntas ha så stora problem med spårspring i framtiden, men man kan ju vända på det och säga att det är en station där det är ganska lätt att installera plattformsdörrar om man nu vill ha sådana på så många stationer som möjligt.

(Sen är jag ju rätt skeptisk till plattformsdörrar rent allmänt men det är en annan historia!)

[Anders Hanquist]

Om några dagar så stannar ju pendeltågen i båda riktningarna vid samma plattform. Då finns det väl föga eller ingen anledning att gena över spåren. Annars kan man sätta upp stängsel, som vid T Gamla stan.

[Enceladus]

För några är sedan fanns det två huvudorsaker till förseningar: signalfel och rådande väderlek (sedan tillkommer förstås följdförseningar). På senare tid har det dock känts som att dessa problem inte varit lika frekventa. Däremot har ett annat fenomen eskalerat: obehöriga på spåren. För att minimera spårspring har Trafikverket satt upp staket vid större stationer. När det visade sig att det inte räcker har Trafikverket gått över till gummimattor. MTR har föreslagit rejäla böter för spårspring. Men det hjälpte inte heller.

Med tanke på de enorma belopp som spenderas på att försöka lösa detta problem - och hur mycket dessa förseningar kostar samhället - är det inte dags att pröva plattformsdörrar på relevanta stationer? Södra station verkar vara en av de stationer där spårspring förekommer ofta. Dessutom passar plattformsdörrar ganska bra vid den stationen: det är en inomhusstation och den ena plattformen är en del av Citybanan där det redan finns plattformsdörrar. Den andra plattformen skulle kunna lämnas öppen så att alla tåg kan stanna där. Om det är omöjligt att införa samma typ av plattformsdörrar som finns i City och Odenplan så kan man åtminstone ta den typ som finns i Åkeshov.

Beror spårspringet vid Södra på att folk skall från en plattform till den andra? Om inte så är det väl meningslöst att sätta upp plattformsdörrar på EN plattform. Meningslöst för att undvika medvetet spårspring alltså.

Finns det verkligen kvar plattformsdörrar vid Åkeshov? Det var ju bara en test!

Den andra plattformen verkar bara planeras att användas under somrarna 2018, 2019 och 2020 då Getingmidjan stängs av för upprustning. Där borde det alltså vara enklare att placera "dörrar" utanför plattformen om den ändå nästan alltid ska vara avstängd. Men frågan kan bli relevant om några operatörer vill stanna där permanent. Det blir också intressant att se hur Sundbybergs två kommande plattformar utformas.

[Enceladus]

Snarare tror jag att det handlar om att det finns vissa som bor i tunnlarna samt att det finns en massa olyckliga människor i området. Några som letar toalett finns nog också.

Tanken är väl att plattformsdörrar ska förhindra dessa användningsfall?

[daniel_s]

Snarare tror jag att det handlar om att det finns vissa som bor i tunnlarna samt att det finns en massa olyckliga människor i området. Några som letar toalett finns nog också.

Tanken är väl att plattformsdörrar ska förhindra dessa användningsfall?

Vems tanke? Din?

Plattformsdörrar hjälper knappast mot att det bor folk i tunnlarna, snarare underlättar de boendet där genom att avskärma dem ännu mer från plattformsmiljön. De får då förstås ta sig till och från spåret på andra sätt än via plattformarna. Olyckliga människor hjälper nog plattformsdörrarna ganska bra mot, och de som vill kissa får ju i värsta fall helt enkelt kissa på plattformarna i stället.

[roggek]

Nu är det ju de facto inte vägen via plattformarna, de som "bor" i tunnlarna använder sig utav, (det finns fler vägar in!)...
Problemet ligger snarare just nu i, att "Urban exploration" av den gamla tunneln mellan Södra och Stadsmuseet är väldigt "het".
Finns otaliga trådar på Flashback om det...

Där har vi nog förklaringen till allt spårspring...

Och huru härmed? Ja Akaytemplet/Tariq och dess "spännande omgivningar" är inte längre tillräckligt spännande sedan Slussenombyggnaden och mera larmade vägar in...

Signaturen "C20rules" borde veta mycket om ämnet.

Så ge kängorna även till UE, inte enbart de hemlösa!

[Enceladus]

Det här känns som en trolltråd, men man får väl ge det en chans...

"Historiebeskrivningen" i startinläggets första stycke är ju anekdotisk och felaktig men det är sant att det finns ett spårspringsproblem som bara delvis låter sig lösas med staket och äggkartongshinder. Sen vet jag väl inte om just spår 1 och 2 vid Stockholm S kan förväntas ha så stora problem med spårspring i framtiden, men man kan ju vända på det och säga att det är en station där det är ganska lätt att installera plattformsdörrar om man nu vill ha sådana på så många stationer som möjligt.

(Sen är jag ju rätt skeptisk till plattformsdörrar rent allmänt men det är en annan historia!)

Visst är trådstarten skriven med viss humor, men det är ändå ett riktigt problem som diskuteras. Under de senaste månaderna har detta spårspring orsakat väldigt mycket oreda i trafiken. Trafikverkets åtgärder har uppenbarligen inte varit tillräckliga.

[Odd]

Har verkligen spårspringet blivit värre eller är det så att man larmar oftare och tar "det säkra före det osäkra" i större omfattning än förr?

[kildor]

Har verkligen spårspringet blivit värre eller är det så att man larmar oftare och tar "det säkra före det osäkra" i större omfattning än förr?

Det är snarare så att Trafikverket tillämpar föreskrifterna mer strikt sedan 2014 efter att ett par incidenter uppmärksammades i media.

[Enceladus]

Den här artikeln på SVT borde ge tråden lite mer kött på benen. Bland annat konstateras det att spårspring är den förseningsorsak som har ökat mest sedan 2013 - trots alla åtgärder. Samtidigt kan nämnas att plattformsdörrarna i City och Odenplan verkar ha gett ett positivt intryck på resenärerna.

[Lennart Petersen]

Den här artikeln på SVT borde ge tråden lite mer kött på benen. Bland annat konstateras det att spårspring är den förseningsorsak som har ökat mest sedan 2013 - trots alla åtgärder. Samtidigt kan nämnas att plattformsdörrarna i City och Odenplan verkar ha gett ett positivt intryck på resenärerna.

Att förseningarna ökar är förstås på grund av åtgärderna och inte trots desamma.

Jag tror inte heller att "spårspringarna" kostar samhället något. Spårspringarna är en del av samhället och deras tidsförluster en del av de samhälleliga förlusterna om de låter bli att gena. Tvärt om tror jag att deras minskade förluster mer än väl väger upp tågresenärernas ökade förluster, eller snarare uteblivna vinster. Järnvägen kom ju sist.

Det grundläggande problemet är att det finns en dålig avvägning mellan olika gruppers vinster och förluster i lagstiftningen. Det är för enkelt att höja tågens hastigheter på bekostnad av längre bomfällningar och stängda övergångar.

Av alla inläggav signaturen Inge så kvalificerar nog det här som det mest skruvade.
Låt oss börja med att spårspring kan vara av många skäl inte bara att tjäna lite tid med en genväg. Folk som går in i tunnlarna för att pinka , leta efter ett primitivt boende är några. kl-ttr- som tar sig in längs spåren för att kl-ttr- och vandalisera är andra. Ett människoliv brukar uppskattas till i snitt ett värde av ca 20mkr för samhället och ovanpå det alla kostnader för sanering och så de kanske tusentals resenärer som blir försenade.
En logisk kullerbytta är väl också att samhället skulle ha någon som helst nytta av den tid spårspringaren spar genom att gena. Vari skulle den vinsten bestå av ? En stor skillnad är också att den som spar tid genom att gena själv planerar sin gärning och kan förutse skillnaden mellan att gena och inte gena. Den som sitter på ett tåg och blir försenad av spårspring kan ju inte förutse detta utan drabbas helt oplanerat med kanske sen ankomst till arbetet och produktionsbortfall (tänk om denne sedan har som uppgift att köra tåg...!! )

[dr Cassandra Nojdh]

Den här artikeln på SVT borde ge tråden lite mer kött på benen. Bland annat konstateras det att spårspring är den förseningsorsak som har ökat mest sedan 2013 - trots alla åtgärder. Samtidigt kan nämnas att plattformsdörrarna i City och Odenplan verkar ha gett ett positivt intryck på resenärerna.

Att förseningarna ökar är förstås på grund av åtgärderna och inte trots desamma.

Jag tror inte heller att "spårspringarna" kostar samhället något. Spårspringarna är en del av samhället och deras tidsförluster en del av de samhälleliga förlusterna om de låter bli att gena. Tvärt om tror jag att deras minskade förluster mer än väl väger upp tågresenärernas ökade förluster, eller snarare uteblivna vinster. Järnvägen kom ju sist.

Det grundläggande problemet är att det finns en dålig avvägning mellan olika gruppers vinster och förluster i lagstiftningen. Det är för enkelt att höja tågens hastigheter på bekostnad av längre bomfällningar och stängda övergångar.

"Det där blev inte så bra va?" Det här är ju kvalificerat skitsnack. Man ska inte springa på spåret! Men det är väl någon form av högeranarkism som sticker upp sitt fula tryne. Som sagt: "Det tycks gå lite långsamt för vissa" (att fatta, alltså).

[dr Cassandra Nojdh]

Den här artikeln på SVT borde ge tråden lite mer kött på benen. Bland annat konstateras det att spårspring är den förseningsorsak som har ökat mest sedan 2013 - trots alla åtgärder. Samtidigt kan nämnas att plattformsdörrarna i City och Odenplan verkar ha gett ett positivt intryck på resenärerna.

Att förseningarna ökar är förstås på grund av åtgärderna och inte trots desamma.

Jag tror inte heller att "spårspringarna" kostar samhället något. Spårspringarna är en del av samhället och deras tidsförluster en del av de samhälleliga förlusterna om de låter bli att gena. Tvärt om tror jag att deras minskade förluster mer än väl väger upp tågresenärernas ökade förluster, eller snarare uteblivna vinster. Järnvägen kom ju sist.

Det grundläggande problemet är att det finns en dålig avvägning mellan olika gruppers vinster och förluster i lagstiftningen. Det är för enkelt att höja tågens hastigheter på bekostnad av längre bomfällningar och stängda övergångar.

Av alla inläggav signaturen Inge så kvalificerar nog det här som det mest skruvade.
Låt oss börja med att spårspring kan vara av många skäl inte bara att tjäna lite tid med en genväg. Folk som går in i tunnlarna för att pinka , leta efter ett primitivt boende är några. kl-ttr- som tar sig in längs spåren för att kl-ttr- och vandalisera är andra. Ett människoliv brukar uppskattas till i snitt ett värde av ca 20mkr för samhället och ovanpå det alla kostnader för sanering och så de kanske tusentals resenärer som blir försenade.
En logisk kullerbytta är väl också att samhället skulle ha någon som helst nytta av den tid spårspringaren spar genom att gena. Vari skulle den vinsten bestå av ? En stor skillnad är också att den som spar tid genom att gena själv planerar sin gärning och kan förutse skillnaden mellan att gena och inte gena. Den som sitter på ett tåg och blir försenad av spårspring kan ju inte förutse detta utan drabbas helt oplanerat med kanske sen ankomst till arbetet och produktionsbortfall (tänk om denne sedan har som uppgift att köra tåg...!! )

Bästa Lennart, jag uppskattar att du försöker argumentera, men du ser ju att det är meningslöst. Man kan inte ha något vettigt meningsutbyte med kverulanter. Det vore bra om flera här insåg det!

[Odd]

Jag återgår till vad rubriken på toppinlägget handlar om, dvs om plattformsdörrar på Södra Station. Jag hoppas att det i så fall inte blir som på de två nya stationerna.

Jag var inne och tittade på spektaklet i går och jag var inne en sväng idag på ett ärende och passade på att åka lite pendeltåg.

Jag var inte imponerad över plattformsdörrarna i går, och jag var inte heller imponerade av dem idag. Jag ser ett par problem:
- Det tar längre tid att komma iväg med tåget från stationer med med plattformsdörrar. Jag vet inte om det är ovana hos tågpersonalen, men jag observerade ett par av avgångarna och det var samma visa varje gång, uppskattningsvis 15-20 sekunder mellan dörrstängning och att tåget åker iväg.
- Tåget kör in väldigt långsamt på stationerna, mycket långsammare än på stationer utan plattformsdörrar. Jag misstänker starkt att det har med att förarnas "stannarfönster" har minskat från kanske tio meter till en meter. Ett tåg stannade precis så att plattformsdörrarnas öppning hamnade några få centimeter innanför tågets dörrar.
I det första fallet så handlar det om att marginaler vid kökörning minskar, där det bokstavligen handlar om några få sekunders marginal för att inte kösituationer skall kunna uppstå i rusningen. I det andra fallet blir nog reaktionerna mer av det muntrare slaget när folk fnissar åt att tåget körde för långt och måste backa och där tågvakten kanske får ta emot publikens jubel när hen tittar ut genom dörren. Nu vet jag inte om X60 är symmetriskt på så sätt att dörrarna hamnar rätt om man så att säga stannar "en vagnslängd" längre fram för att åter få dörrarna att passa med plattformsdörrarna, men det skulle ju kunna vara en räddning, om det då går att spärra de två första dörrparen i vardera vagnen.

Jag noterade två saker som är mer av bekvämlighetskaraktär, eller "välfärdsproblem" som det populistiskt brukar kallas. Dels är det positionerna där dörrarna hamnar. Visserligen är det vitmarkerat på golvet där dörröppningarna är, men nog kunde man rödmarkera golvet och dörrarna som används av tågpersonalen. Jag såg flera som var i full färd med att knuffa sig fram till konduktörens dörr innan de upptäcker att det inte riktigt ser ut som det borde. Det andra är att plattformsskyltarna, ur ett tekniskt/konstruktionsmässigt perspektiv, är urdåliga. De som har programmerat skyltarna har inte haft grundläggande kunskaper om hur man skall programmera en scrolltext för att den skall upplevas som jämn. Anlita en gammal demoprogrammerare som kodade C64-demon så kommer de garanterat att få fantastiskt jämna, och kanske coola, scrolltexter på skyltarna. Allt handlar om timing och att ha stenhård kontroll på mjuk- och hårdvara.

Sen misstänker jag att det kommer bli ... intressant när man börjar köra med korta tåg efter sommaren, då det inte såg ut att vara några direkt tydliga markeringar på plattformen om var korta tåg stannar. Men det kanske finns något dolt som bara visas när det är dags för korta tåg...

/Odd

[Enceladus]

Spårspring ökar trots insatser

En station pekas ut speciellt:

Den största ökning är omkring de stora städerna, men även centralt i storstäderna som vid Södra station i Stockholm.

[LÅ1]

Spårspring ökar trots insatser

En station pekas ut speciellt:

Den största ökning är omkring de stora städerna, men även centralt i storstäderna som vid Södra station i Stockholm.

Har man hunnit se någon skillnad på spårspringsfrekvensen på Södra sedan ena plattformen slutat användas?

[Enceladus]

Stockholmdirekt: Landstinget vill ta krafttag mot spårspring

I artikeln listas stationerna med störst förseningar på grund av att folk springer på spåren. De centrala stationerna sägs vara särskilt utsatta. Undrar varför City och Odenplan lyser med sin frånvaro...

(Statistiken är för helåret 2017.)

Plattformsdörrar hjälper knappast mot att det bor folk i tunnlarna, snarare underlättar de boendet där genom att avskärma dem ännu mer från plattformsmiljön.

Det verkar i alla fall inte vara någon som bor i Citybanan.

[daniel_s]

Stockholmdirekt: Landstinget vill ta krafttag mot spårspring

I artikeln listas stationerna med störst förseningar på grund av att folk springer på spåren. De centrala stationerna sägs vara särskilt utsatta. Undrar varför City och Odenplan lyser med sin frånvaro...

För att man pga reflexer och dekorationer inte ser vad som händer på spårområdet när man är innanför glasrutorna på stationen, så inga problem blir anmälda?