I praktiken helt klart för spårväg i Lund

[Ulrik Berggren]

De sista tuvorna som hade kunnat stjälpa spårvägslasset är nu undanröjda. Pensionärerna längs S:t Laurentigatan däremot får bita i gräset. Med till visshet gränsande sannolikhet fattas ett historiskt beslut i Lunds KF nästa onsdag!

[Tub4]

Trevligt..

Men herregud vilka byfånar de där som protesterar.. Jaja, min åsikt iaf..

[Hechtwagen]

Tror på detta när bandet klipps, och då har väl panchosarna mulat för länge sedan!

[BSB101]

Trevligt..

Men herregud vilka byfånar de där som protesterar.. Jaja, min åsikt iaf..

Oavsett vad man tycker om sina meningsmotståndare säger det mer om sig själv än om motståndarna om man använder olika öknamn och nedsättande benämningar på meningsmotståndarna. Detta oavsett vem som har rätt eller fel i sak.

[Odd]

Synd att tråden spårar ur så snabbt.

Det skall bli intressant å se om de kan bygga och driva spårvägen på ett rationellt sätt, och inte dras med av den kostnadsexplosion som moderna väg-, tbane- och järnvägsprojekt numera brukar dras med.

Om man lyckas med det så kommer man att etablera en ny standard som förhoppningsvis driver på utvecklingen av modern kollektivtrafik i Sverige.

[Lars_L]

Synd att tråden spårar ur så snabbt.

Det skall bli intressant å se om de kan bygga och driva spårvägen på ett rationellt sätt, och inte dras med av den kostnadsexplosion som moderna väg-, tbane- och järnvägsprojekt numera brukar dras med.

Om man lyckas med det så kommer man att etablera en ny standard som förhoppningsvis driver på utvecklingen av modern kollektivtrafik i Sverige.

Vilket nog blir väldigt svårt. Sedan beroende på vad man tycker är dyrt förstås. Största problemet är väl att bedriva verksamheten effektivt med så få enheter. Med bara 7 30-metersspårvagnar, blir ju kapaciteten ganska dålig också, därtill är 2 vagnarna som jag förstår tänkta för underhåll/reserv. Den stora besparingen som jag ser är väl om man kan lösa depåfrågan på ett billigt sätt. Där vet jag inte hur man tänkt sig riktigt.

Ska man få effektiv spårvägstrafik behövs dock ett helt spårvägsnät. Här kommer det bli alltför höga overheadkostnader hur man än gör. Ett annat aber är att den stora potentialen finns ju i det planerade arbetsplatsområdet i Brunnshög, men ett sådant innebär ju i sig ett ganska dåligt resursutnyttjande (läs: trafiken behövs främst under hög- och mellantrafiken vardagar).

[Ute och åker]

Det skall bli intressant å se om de kan bygga och driva spårvägen på ett rationellt sätt, och inte dras med av den kostnadsexplosion som moderna väg-, tbane- och järnvägsprojekt numera brukar dras med.

Om man lyckas med det så kommer man att etablera en ny standard som förhoppningsvis driver på utvecklingen av modern kollektivtrafik i Sverige.

Jag tror det finns goda chanser till det. Det finns en egen hemsida för projektet där man kan läsa om både det och annat. Välvalt nog heter den sparväglund.se

Som jag tyckte mig inhämta, så har det varit livliga debatter om kostnaderna. En viktig anledning för att motverka kostnadsexplosionen är att dra nytta av de pengar som Sverigeförhandlingen och staten ställer till förfogande. Sedan har man visst sett över kostnaderna för depåbygget och strävat efter att få ner kostnaderna där från 290 miljoner till 200 miljoner. Och sist och inte minst så istället för att ha en elegant egendesignad spårvagn (som man var inne på inledningsvis) så ska man försöka haka på någon serie av pågående produktion av spårvagnar för att få ner kostnaden per spårvagn.

Som "blåslampa" för att få ner kostnaderna har kanske det 2014 bildade partiet FörNyaLund (FNL) fungerat. Här en länk från när de bildades: http://www.sydsvenskan.se/2014-03-11/nytt-parti-vill-befria-lund-fran-sparvagen

Bortsett från att hålla kostnaderna nere så bemödar man sig också på olika sätt, om att den ska fungera väl i den stadsmiljö den ska verka i.

Sedan kan man inte stirra sig blind på kostnaderna för en spårväg, om man totalt blundar för vad som drivit på den runtomkring. Lund ESS (länk: https://europeanspallationsource.se/) är en viktig faktor för tillkomsten. Ska man ha en modern forskningsanläggning i stan (om man nu får kalla den det), så behöver man just modern kollektivtrafik dit.

[Ulrik Berggren]

Tror på detta när bandet klipps, och då har väl panchosarna mulat för länge sedan!

Då får de vara bra gamla/sjuka. September 2019 är invigningsbudet för dagen

[Niklausson]

Hurra! Hoppas det kommer satsas mer på spårväg/tunnelbana i övriga landet!

[august]

Första spadtaget om en månad! Yay!

https://www.sydsvenskan.se/2017-01-18/s ... i-februari

Följande citat är intressant:

Samtliga spårvägsprojekt i Sverige och utomlands har under senare år blivit mycket dyrare än beräknat. Risken är stor att också detta projekt kommer att spränga budget och kostnadsramar

Iallafall Bergen låg väl inom budget? Och visst finns det fler som klarat sig bra?

[Lars_L]

Första spadtaget om en månad! Yay!

https://www.sydsvenskan.se/2017-01-18/s ... i-februari

Följande citat är intressant:

Samtliga spårvägsprojekt i Sverige och utomlands har under senare år blivit mycket dyrare än beräknat. Risken är stor att också detta projekt kommer att spränga budget och kostnadsramar

Iallafall Bergen låg väl inom budget? Och visst finns det fler som klarat sig bra?

Det brukar i regel inte vara så där väldigt stora skillnader efter att en mer seriös budget har lagts. Det farliga har varit när man uppskattat projekt efter schabloner som sedan nästan fått vara vägledande för satsningen, utan att markförhållanden etc kontrollerats, eller att man knappt kontrollerat med den kostnadsnivå som är aktuell.

Men rent allmänt har man ju också nu börjat använda modeller där man är mer försiktig. Grundregeln för flera aktörer nuförtiden är väl att lägga bedömningen för de angivna kostnaderna högre (närmare maxnivån), än som tidigare ta fram något slags medeluppskattning för kostnaderna som sällan var så realistiska.

[Harald]

Jag tror Kringen i Göteborg gjorde det också i vart fall de första etapperna. Jag är inte säker på hur det blev med Skeppsbrolänken, men där kom det ju in en del som inte var direkt spårvägsrelaterat, så som förberedelser för stadsutvecklingen i området och höjning av kajmurar p.g.a. befarad höjning av havsnivån.

[2763]

Man brukar säga att spårväg city etapp ett blev väsentligt dyrare än planerat.

Som jag förstår det var det tilläggsbeställningar som gjordes när det ändå var en entreprenad igång. Man gjorde cykelbanor och en massa annat. Det är alldeles självklart att om man ger ett projekt fler uppgifter så blir det dyrare, förmodligen blir det dock billigare än om man skulle gjort två entreprenader.

[Odd]

I det hänseendet kanske det inte vore fel att särredovisa tilläggs- och kringskostnader separat från de direkta kostnaderna i olika projekt, för att just få en bättre jämförelse och ett bättre utvärderingsunderlag.

Exempelvis, omläggningar av rördragningar gör ju att underhållskostnaden minskar och livslängden ökar, vilket ju måste räknas in som ett mervärde.

[Per Lind]

Något som inte skall ingå i ett spårvägsprojekt är kostnaderna för flyttning av ledningar!
Oftast har platserna där ledningar skall flyttas många år på nacken. Ledningarna är gamla och måste snart bytas eller renoveras.
Efter spårvägsbygget får staden ett helt nytt ledningssystem som funkar 100 år till, helt utan kostnad.
-Per

[2763]

Något som inte skall ingå i ett spårvägsprojekt är kostnaderna för flyttning av ledningar!
Oftast har platserna där ledningar skall flyttas många år på nacken. Ledningarna är gamla och måste snart bytas eller renoveras.
Efter spårvägsbygget får staden ett helt nytt ledningssystem som funkar 100 år till, helt utan kostnad.
-Per

Det kan man förstås tycka, men det är inte vare sig svart eller vitt. När avgör man om kostnaden för en ledningsflytt ska tas av ledningsägaren (pga behov att byta ändå föreligger) eller av projektet som kräver flytt?

Säg så här:
Allt annat än att det projekt som behöver flytta en ledning faktiskt också handlägger flytten är ett dyrt feltänk.
Hur flytten finansieras är en fråga som måste drivas av projektet i fråga.

Inte sällan så är det så att de som underhåller infrastruktur inte har pengar så det räcker för underhåll. En ledning som ligger i den senare delen av sin livscykel kanske är fullgod och det finns då kanske ledningar som är i sämre skick. Det är då inte rimligt att kräva att ledningsägaren finansierar en flytt bara för att någon annan vill det för att lyckas med något. Därför är det faktiskt rimligt att i utgångspunkten så betalar den som behöver flytta ledningen. Däremot så ska man då inte flytta mer än nödvändigt. Det innebär att det kan bli en skitlösning för ledningsägaren. För att ledningsägaren ska komma undan skitlösningen får man själv vara med och betala det som gör att det blir en bra lösning. Därför finns det en förhandlingsmöjlighet.

Ja. Det gör att spårvägsprojekt ser dyrare ut. Men, stadens infrastruktur är något som flera är med och delar på och då måste man vara med och dela på notan också - det är bara att leva med och acceptera.

I det hänseendet kanske det inte vore fel att särredovisa tilläggs- och kringskostnader separat från de direkta kostnaderna i olika projekt, för att just få en bättre jämförelse och ett bättre utvärderingsunderlag.

Exempelvis, omläggningar av rördragningar gör ju att underhållskostnaden minskar och livslängden ökar, vilket ju måste räknas in som ett mervärde.

Ja, och det görs normalt också. Sen kommer journalisterna och då ska allt väsentligt få plats i ingressen till artikeln. Och så slår man ihop det och så blev projektet mycket dyrare utan att man tittade på verkligheten. Samtidigt så är det ju viss skillnad på om projektet från början är ett inköp av en bil och att slutresultatet är en bil med verkstadsplats i eget garage.

//T

[Leif Steen]

En lösning på ledningsflyttsproblemet är ju faktiskt att begrava det ! Med moderna byggtekniker kan man ju faktiskt lägga sig över ledningarna. Sedan får man ta problemet när det uppstår för de ledningsdragande verken.
Det verkar dock inte vara en helt politiskt korrekt väg framåt, men frågan är svår, är det kollektivtrafikanterna som ska stå för ledningsdragande verks reinvesteringar. I ett tidigare liv tog ledningrna i stort sett över det gatutrymme som spårvägen lämnade efter sig alldeles gratis.

I fallet Lund ska det väl inte vara så mycket av den varan? ledningsflyttar alltså. Väntar med spänning på beslutet och står vid sidan och hejar på !

[HSS F2]

Speciellt mycket flyttande av ledningar blir det inte i Lund eftersom största delen av detta projekt handlar om Lundalänken - som hela tiden varit förberedd för spårväg. Det kan bli ledningsflytt på den inledande sträckan upp till lasarettet men i länken är det bara att bygga spår.

Jag betraktar projektet som "etapp 2" i Lundalänken (etapp 1 var byggandet av densamma).

Det är utmärkt bra att spårvägen är på G och jag är tämligen övertygad om att den kommer att hjälpa kommande projekt i Malmö och Helsingborg när man fått en "prototyp" att dra lärdom av. D.v.s att det återinförs spårvägskompetens på nära håll igen vilket kommer väl till pass framöver.

På sikt hoppas jag att Lunds system utökas till antingen Dalby, Staffanstorp eller båda delarna vilket diskuterats (anslutning till Simrishamnsbanan).

[carltram]

Som många här förmodligen trodde om FNL:
https://www.sydsvenskan.se/2017-01-19/f ... m-forlorat

Den enda fördelen med FNL existens, är att de faktiskt kan disciplinera att hålla kostnaderna nere mer än nödvändigt. Men tråkigt förstås om den egendesignade eleganta vagnen (Citadis, CAF, Flexity 2 eller liknande) uteblir. ”Porscheeffekten” enligt de sydeuropeiska och nordafrikanska systemen upplever jag bidra till mervärden i gaturummet och förstärkt reseupplevelse. Den spekulationen borde leda till, fler resenärer och ökad lönsamhet, därmed vara samhällsekonomiskt motiverat på sikt.
Depåkostnaderna får inte prutas för mycket på, för att i framtiden kunna ta emot nya expansioner av vagnar på befintlig linje och framförallt nya spårutbyggnader.

[Odd]

Ja, det skulle inte förvåna om en och annan FNLare skulle ha ett och annat gott och säga om spårvägen när den väl är i drift och på ett smidigt och smart sätt transporterar dem mellan hemmet och järnvägsstationen, kanske med en liten reflektion om vad det var som gjorde att de från början hade en annan åsikt. Tvärbanan hade ju en sådan effekt på vissa människor. Men sen finns de som har principer...