Kategoriregler
Livet handlar inte bara om spårvagnar och lokaltrafik. Här kan det diskuteras om andra ting. (endast för registrerade användare) Allmänna forumregler
Det handlade från början om kontantfria butiker. Jag ogillar sådana eftersom jag föredrar kontanter för små och medelstora betalningar. Vill inte ha så många transaktioner att kontrollera mot bankens uppgifter, så fort jag tycker mig se en misstämning. Vill inte heller att Babs och banken och i förlängningen staten och NSA skall hålla koll på mina vanor. (Jag är nog lite paranoid. )
Jag brukar hala fram kreditkortet i stället för det vanliga bankkortet när butiken inte accepterar kontanter. (Inte när de bara har problem med växel.) Har fått för mig att det kortet är dyrare för butiken.
Efter lite googlande så verkar det stämma. Jag har kommit fram till att korttransaktionerna ofta har en fast del i kronor och ören, och på det en procentandel av beloppet. Den fasta delen tycks vara lika, men procentavgiften är högre för kreditkort. Kan vara noll för betalkort. Avgifterna är förhandlingsbara. Alla uppgifter jag fann på nätet tycks vara några år gamla av någon anledning.
Det är väl ingen djärv gissning att de lite större butiker och kedjor som ratar kontanter också belönas av bankerna med förmånliga avgifter.
På det hela taget får man nog påstå att det tenderar att jämna ut sig. Kontanthanteringen kostar en hel del den också, med fysisk utrustning och transporter, men jag är osäker på hur dessa kostnader idag beräknas och fördelas. Hur som helst, den besparing man eventuellt kan göra på att folk använder kort i stället, går ju mot noll eftersom även kortsystemet har avgifter som är lite "smärtgräns-baserade".
Jag har ingenting emot att man går över till kort för att minska kontanthanteringen så mycket som är rimligt. Men kortsystemen har en stor svaghet, de är långsamma och i butiker med många småköp blir det ett tydligt problem. Det tar dubbelt så lång tid att köpa en glass eller en tidning idag mot vad det gjorde förr, vilket blir ett problem i butiker som pressbyråkiosker där det i slutänden helt enkelt blir mer personalkrävande (eller om inte annat väldigt irriterande så att köp uteblir) och då har man inte sparat någonting.
Det är väl meningen att småköp ska gå snabbare med de nya kontaktlösa korten. Det är väl samma teknik som i Västtrafikkortet och andra resekort. I varje fall så gick det inte att bara vifta med plånboken framför kortläsaren längre när jag hade mitt nya Mastercard i den. Efter att jag hade tillverkat två kort med al-folie lagt på var sin sida om det gick det bra igen. Dock har jag inte fått prova att betala kontaktlöst med Mastercard än för ingen butik jag har handlat i har haft utrustning för det. Men det kommer väl.
daniel_s skrev:På det hela taget får man nog påstå att det tenderar att jämna ut sig. Kontanthanteringen kostar en hel del den också, med fysisk utrustning och transporter, men jag är osäker på hur dessa kostnader idag beräknas och fördelas. Hur som helst, den besparing man eventuellt kan göra på att folk använder kort i stället, går ju mot noll eftersom även kortsystemet har avgifter som är lite "smärtgräns-baserade".
Jag har ingenting emot att man går över till kort för att minska kontanthanteringen så mycket som är rimligt. Men kortsystemen har en stor svaghet, de är långsamma och i butiker med många småköp blir det ett tydligt problem. Det tar dubbelt så lång tid att köpa en glass eller en tidning idag mot vad det gjorde förr, vilket blir ett problem i butiker som pressbyråkiosker där det i slutänden helt enkelt blir mer personalkrävande (eller om inte annat väldigt irriterande så att köp uteblir) och då har man inte sparat någonting.
Det värsta är när man som kund inte har ett val. Och med kort blir ju både butiker och kunder väldigt beroende av bankerna. En utveckling som missgynnar små verksamheter, fattiga människor och kanske turister. Kan det gå så långt att butiker på turisttäta orter kommer att acceptera euro och dollar men inte svenska kronor?
Förr, när "alla" skulle köpa en kvällstidning var det väl inte ovanligt att otåliga eller jäktade personer gick förbi kön till kioskluckan och slängde fram jämna pengar och drog åt sig en tidning utan att blinka. Det går knappast med kort.
En tobaksbutik hade ett tag t.o.m. en tratt (och en slang ner till en behållare, antar jag) man kunde kasta ner pengarna i för en kvällstidning. Detta trotts att butikernas största vinst på kvällstidningar var att de lockade in kunder som samtidigt gjorde andra inköp, enligt vad som sades.
Det finns sedan olika sätt att genomföra ett slopande av kontanter. Ett är ju att man inte tillåter andra sätt att köpa biljetter än att man måste ha ett förköpt accesskort, som dessutom är påfyllt, för att man skall kunna genomföra en resa anonymt.
Skall man genomföra en resa hos SL så är det på många ställen i praktiken omöjligt att skaffa sig en biljett när man skall åka, och på andra ställen så gäller detta vissa tider på dygnet när det inte finns någon närliggande kiosk med kvällsöppet.
I dag kan man i stort sett förvänta sig att alla har möjlighet att betala med kort, i varje fall de som är över 18, och sedan i varierande grad mellan 13 och 18. Under 13 år så utfärdas det inte några betal/kreditkort.
Det minsta man skulle kunna begära skulle ju vara att man kan köpa ett accesskort hos bussföraren för 100 kr+avgift genom att betala med kort, eller i vissa fall att man kan betala med kontanter, då minst 100 kr+avgift där hela kontantbeloppet laddas på kortet. Kostnaden att hantera ett slutet kontantsystem utan möjlighet till växel borde ju vara mindre än att ha ett system som även kan växla pengar.
Odd skrev:D
I dag kan man i stort sett förvänta sig att alla har möjlighet att betala med kort, i varje fall de som är över 18, och sedan i varierande grad mellan 13 och 18. Under 13 år så utfärdas det inte några betal/kreditkort.
Det minsta man skulle kunna begära skulle ju vara att man kan köpa ett accesskort hos bussföraren för 100 kr+avgift genom att betala med kort, eller i vissa fall att man kan betala med kontanter, då minst 100 kr+avgift där hela kontantbeloppet laddas på kortet. Kostnaden att hantera ett slutet kontantsystem utan möjlighet till växel borde ju vara mindre än att ha ett system som även kan växla pengar.
För kort gäller att man ska vara myndig och alltså fyllt 18 år för att få ett betal/kreditkort men för bankkort (där det dras direkt från ett konto ) gäller i vart fall hos Nordea ingen åldersgräns alls utan alla barn kan få ett sådant kort. Det kan sedan anpassas med olika beloppsgränser för inköp .
Att man skulle kuna köpa ett laddat Acesskort av busschauffören låter ju som ett intressant förslag, jag tror dock inte man vill ha kontanter alls ombord längre utan då får det bli kort. Baksidan är då att man måste installera kortläsare på bussen och hanteringen fördröjer resan en aning. Men i vart fall för busslinjer ute i periferin är det ett intressant förslag. Tänk en turist som tagit sig ut till Möja och sedan vill hem via Sollenkroka i tro att det går att lösa biljett på bussen , hur hanteras en sådan
Undrar om man inte gör sig en liten otjänst när man konstruerar såna här turist-skärgårdsresor och liknande, rätt så osannolika, fall för att belysa nackdelarna med olika saker.
Jag tycker att det borde vara mer intressant vilka effekter som uppstår för de mer normala resenärerna, exempelvis helt normalslarviga barn som behöver utrustas av sina föräldrar med ett eller annat färdbevis samt någon typ av back-up.
Som SL:s reskassesystem fungerar idag, och kommer att fortsätta att fungera även när enhetstaxan införs, så är det ju inte helt förutsägbart hur länge kupongerna räcker.
Jag kom att tänka på en kategori till där kort inte är så lyckat. När hemtjänstpersonalen skall gå och handla åt sina klienter/brukare. Det är ju helt mot bankernas regler att lämna ut koden till en annan person. Dessutom kan man inte se om det gjort mer än ett köp på kortet. Samma sak gäller förstås om det är en granne eller en anhörig som skall handla. Här är kontanter det enda rätta.
daniel_s skrev:Undrar om man inte gör sig en liten otjänst när man konstruerar såna här turist-skärgårdsresor och liknande, rätt så osannolika, fall för att belysa nackdelarna med olika saker.
Jag tycker att det borde vara mer intressant vilka effekter som uppstår för de mer normala resenärerna, exempelvis helt normalslarviga barn som behöver utrustas av sina föräldrar med ett eller annat färdbevis samt någon typ av back-up.
Som SL:s reskassesystem fungerar idag, och kommer att fortsätta att fungera även när enhetstaxan införs, så är det ju inte helt förutsägbart hur länge kupongerna räcker.
Jag förstår nu inte riktigt vad du menar med att "göra sig en otjänst" med mitt exempel. Javisst var det ganska tillspetsat och mycket udda men ändå ett exempel av många där man kanske lite oväntat står utan möjlighet att betala för en resa man behöver göra, eller kanske alternativet blir en dyr taxi.
Men det Odd föreslår är ju intressant i sig. Man kanske kan lägga till någon avgift för att betala ombord så det inte blir så¨att vardagsresenärer tar för vana att betala ombord och ta upp tid men väl för någon enstaka resenär som är utan biljett.
Jag kommer ibland till Halmstads flygplats, det är väl inte så lätt att veta vad som gäller för att komma vidare med lokaltrafiken. tidigare kunde man behändigt betala kontant ombord på bussen vilket nu har ändrats men inte värre än att det går att betala med kort.
LÅ1 skrev:Jag kom att tänka på en kategori till där kort inte är så lyckat. När hemtjänstpersonalen skall gå och handla åt sina klienter/brukare. Det är ju helt mot bankernas regler att lämna ut koden till en annan person. Dessutom kan man inte se om det gjort mer än ett köp på kortet. Samma sak gäller förstås om det är en granne eller en anhörig som skall handla. Här är kontanter det enda rätta.
Hmm , enligt bankernas regler så får man vare sig lämna ifrån sig kort eller kod . Jag vet nu inte hur Hemtjänst fungerar men nog har man väl andra rutiner för att debitera brukarna än att låna kortet eller ta emot kontanter ? Och hur får brukaren kontanter ??
LÅ1 skrev:Jag kom att tänka på en kategori till där kort inte är så lyckat. När hemtjänstpersonalen skall gå och handla åt sina klienter/brukare. Det är ju helt mot bankernas regler att lämna ut koden till en annan person. Dessutom kan man inte se om det gjort mer än ett köp på kortet. Samma sak gäller förstås om det är en granne eller en anhörig som skall handla. Här är kontanter det enda rätta.
Hmm , enligt bankernas regler så får man vare sig lämna ifrån sig kort eller kod . Jag vet nu inte hur Hemtjänst fungerar men nog har man väl andra rutiner för att debitera brukarna än att låna kortet eller ta emot kontanter ? Och hur får brukaren kontanter ??
Det sista är en bra fråga, när det gäller de som är oförmögna att ta sig ut. Den jag har i tankarna kan ju gå ut, men inte bära allt för tungt. Hon lämnar kontanter och inköpslista och sedan går hemtjänstpersonen ut och handlar och kommer tillbaka och lämnar varor, kvitto och växel. Men för en som är bunden till lägenheten så är det värre. Kanske har de en god man som kan hämta ut pengar? På landsbygden fanns det förr lantbrevbärare som kunde lämna ut pengar, men nu har väl inte posten bankservice längre, eller?
LÅ1 skrev:Jag kom att tänka på en kategori till där kort inte är så lyckat. När hemtjänstpersonalen skall gå och handla åt sina klienter/brukare. Det är ju helt mot bankernas regler att lämna ut koden till en annan person. Dessutom kan man inte se om det gjort mer än ett köp på kortet. Samma sak gäller förstås om det är en granne eller en anhörig som skall handla. Här är kontanter det enda rätta.
Hmm , enligt bankernas regler så får man vare sig lämna ifrån sig kort eller kod . Jag vet nu inte hur Hemtjänst fungerar men nog har man väl andra rutiner för att debitera brukarna än att låna kortet eller ta emot kontanter ? Och hur får brukaren kontanter ??
Det sista är en bra fråga, när det gäller de som är oförmögna att ta sig ut. Den jag har i tankarna kan ju gå ut, men inte bära allt för tungt. Hon lämnar kontanter och inköpslista och sedan går hemtjänstpersonen ut och handlar och kommer tillbaka och lämnar varor, kvitto och växel. Men för en som är bunden till lägenheten så är det värre. Kanske har de en god man som kan hämta ut pengar? På landsbygden fanns det förr lantbrevbärare som kunde lämna ut pengar, men nu har väl inte posten bankservice längre, eller?
Den metod som användes då jag extraknäckte i hemtjänsten var att alla brukare lämnade en lista till personalen på det som önskades. Dessa listor fick sedan jag och en till, varvid vi åkte till en stormarknad där hemtjänsten kunde handla mot faktura. Matkassarna kördes sedan hem till brukarna, som fick sina inköp uppsatta på fakturan för hemtjänstkostnaden. Ungefär som matbutikerna på internet, bara ca 25 år före....
daniel_s skrev:Som SL:s reskassesystem fungerar idag, och kommer att fortsätta att fungera även när enhetstaxan införs, så är det ju inte helt förutsägbart hur länge kupongerna räcker.
På vilket sätt är det inte helt förutsägbart? Både idag och efter årsskiftet framgår det tydligt av SLs villkor hur länge olika antal kuponger gäller.
daniel_s skrev:Som SL:s reskassesystem fungerar idag, och kommer att fortsätta att fungera även när enhetstaxan införs, så är det ju inte helt förutsägbart hur länge kupongerna räcker.
På vilket sätt är det inte helt förutsägbart? Både idag och efter årsskiftet framgår det tydligt av SLs villkor hur länge olika antal kuponger gäller.
Men det betyder ju inte att det är helt förutsägbart när man kommer att göra det sista bytet på en resa. Det händer ju att verkligheten avviker från reseplaneraren.
daniel_s skrev:Som SL:s reskassesystem fungerar idag, och kommer att fortsätta att fungera även när enhetstaxan införs, så är det ju inte helt förutsägbart hur länge kupongerna räcker.
På vilket sätt är det inte helt förutsägbart? Både idag och efter årsskiftet framgår det tydligt av SLs villkor hur länge olika antal kuponger gäller.
Men det betyder ju inte att det är helt förutsägbart när man kommer att göra det sista bytet på en resa. Det händer ju att verkligheten avviker från reseplaneraren.
Precis. Man kan uttrycka det så att man vet hur länge biljetten gäller, men inte hur långt.
Efter besök i många länder har det bekräftats - Cash is King!
I kortens förlovade hemland, USA, är det kontanter som gäller.
Efter besök i Wroclaw i helgen var det ytterst få ställen som tog kort.
Tyskland likaså, inhemska kort är OK men inte utländska.
Om Sverige skulle gå i täten att ta bort kontanterna så tror jag vi skulle förlora massor av turister, en av Sveriges största exportområden.
-Per
Sluta med plågsamma särskrivningar! Ord som uttalas ihop skall också skrivas ihop!
Per Lind skrev:Efter besök i många länder har det bekräftats - Cash is King!
I kortens förlovade hemland, USA, är det kontanter som gäller.
Efter besök i Wroclaw i helgen var det ytterst få ställen som tog kort.
Tyskland likaså, inhemska kort är OK men inte utländska.
Om Sverige skulle gå i täten att ta bort kontanterna så tror jag vi skulle förlora massor av turister, en av Sveriges största exportområden.
-Per
Min erfarenhet är att de allra flesta turister har kort, och gärna använder dem. Under sommaren jobbar jag i en konsthantverksbutik på västkusten med många olika nationaliteter på besökande turister, och i stort sett alla betalar med kort. Många kommenterar också hur smidigt det är att slippa leta efter uttagsautomater eller bankkontor, och att man klarar sig utan kontanter. Idag tar i stort sett alla kort, och har man ett VISA eller MasterCard så kan man betala överallt.
Kan och får butiker göra skillnad på inhemska och utländska kort om de tar VISA eller MasterCard? Det är väl själva idén med dessa, att de gäller i stort sett över hela världen.
Ett problem är väl att de två i stort sett har hela marknaden av internationella kort och att båda är amerikanska. Det finns svenska företag som de svenska bankerna vägrar att ansluta till dessa kort för att företagen bryter mot den amerikanska moralen! Ett problem som även gäller Facebook och liknande.
Jag vet inte hur det fungerar i dag men för inte så många år sedan fick butiker betala provision vid kortbetalning. Olika kortbolag hade olika provision men det låg runt 2-4% av försäljningsvärdet. Dessutom tog det veckovis innan butiken fick sina pengar. Vilket är bakgrunden för mitt gamla minne från "livets teater".
Detta hände för si så där 20 år sedan. Min TV "tog kväll" och jag ville ha en ny. Men NU. Alltså for jag till en större butik här i byen och såg på apparater. Samt valde ut en som hade en prislapp på 6800:-. Så skulle jag betala. Jag lade fram ett Master Card på disken och vid sidan lade jag upp 6 tusenlappar. Så sade jag åt försäljaren att han fick välja. Vilket den unge mannen inte förstod hur jag menade - han ville ju ha 6800 så kortet var en självklarhet.
Men jag frågade honom då om inte någon chef var närvaarande. Jodå, denne satt på kontoret. Så bad jag honom att gå in och lägga fram problemet, plus att jag sade att han ganska säkert skulle få besked att ta kontanterna. Några få minuter senare kom han tillbaka och tog mina 6 långschalar, skrev kvitto och saken var klar. Men han frågade också - hur i allsin dar kunde jag veta detta. Svaret var enkelt - cash i dag och inte om flera veckor samt inte något avdrag på flera procent.
LÅ1 skrev:Kan och får butiker göra skillnad på inhemska och utländska kort om de tar VISA eller MasterCard? Det är väl själva idén med dessa, att de gäller i stort sett över hela världen.
Det är ingen egentlig skillnad på inhemska eller utländska VISA/MC kort, men olika utgivare (banker) kan ha olika regler, liksom det även är skillnad på betal/debit-kort och kreditkort. Om det av någon anledning inte går att få kontakt med kortterminalens central, kan ett kreditkort fortfarande användas till ett "offline" köp. Detta funkar inte för alla betal/debit-kort, men vissa klarar det. Sedan kan vissa kort vara spärrade för köp i utlandet och liknande.
Dessutom finns rena "online" kort (VISA Electron/Maestro) som kräver kontakt med centralen.
)
