En historisk Hammarbyfråga

[TKO]

(Nej det handlar inte om den enda gång Hammarby IF vunnit allsvenskan...)

Som jag omtalade igår företog jag en resa tur och retur Farsta med tunnelbanan, och då passerade jag Skärmarbrink. Där ser man fortfarande spår av spårvägsnätets anslutning till Nya Enskedehallen (Hammarbydepån/Centralverkstaden), bland annat en spårport under spåret mot Hammarbyhöjden. Men hur fortsatte spårvägsspåret in mot stan? På en signalritning från 1952 finns texten "till Palandergatan" - fortsatte det som gatuspår eller gick det vid sidan av gatan? Och hur lång sträcka var det enkelspår, fram till Hammarbybacken eller ännu längre norrut?


Bilden är från Gunnar Ekevings utmärkta arkiv av inskannade ritningar - jag hoppas det är ok att låna den så här.

Och när vi ändå är inne på "lånade bilder" så hittade jag denna hos Stockholmskällan:

https://creativecommons.org/licenses/by-nc/2.5/se/ okänd upphovsman
Bilden är från 1948 och visar Hammarby spårvägshållplats innan banan konverterades till tunnelbana. Och har egentligen inte så mycket med min fråga att göra - men jag tycker det är en intressant bild från "premetro"-tiden!

Min förhoppning är att det bland forumets kunniga skribenter finns svar på mina undringar...

förhoppningsfulla hälsningar
Thomas K Ohlsson

[C12C3C3C12]

Dubbelspår hela vägen till Ringvägen över Gamla Skanstullsbron (klaffbron), åkte en bit av den sträckan 2/9 1967. Ärade n:o 1 som kört där kommer säkert att fylla i luckorna

[TKO]

Men det kan inte ha varit dubbelspår i spårporten under spåret till Bagarmossen. Och kanske inte på/längs Palandervägen.

/TKO

[Harald]

Från de södra förortslinjernas gamla spår i Hammarbybacken var det ett enkelspår vid sidan av tunnelbanespåren.

Klicka på bilden för större bild

Bild från Spårvägsmuseet under Creative Commons Attribution-NonCommercial 3.0 Unported License.

http://sparvagsmuseet.sl.se/databas/spa ... ore-87950/

[C12C3C3C12]

Ops my bad, tänkte lite fel där, naturligtvis enkelspår från hallen Palandervägen ner till spåren upp mot Johanneshov nuvarande Gup samt mot Södermalm. Vi närmast sörjande 2/9 1967 blev avsparkade från spårvagnarna i backen upp från Gamla Skanstullsbron där det stod en TM som prickade av vagnarna som skulle bortom den sista växeln - läs Högdalshallen.

<Letar efter ett hål att gömma mig i lätt rodnande av skam>

[Ute och åker]

Ops my bad, tänkte lite fel där, naturligtvis enkelspår från hallen Palandervägen ner till spåren upp mot Johanneshov nuvarande Gup samt mot Södermalm. Vi närmast sörjande 2/9 1967 blev avsparkade från spårvagnarna i backen upp från Gamla Skanstullsbron där det stod en TM som prickade av vagnarna som skulle bortom den sista växeln - läs Högdalshallen.

<Letar efter ett hål att gömma mig i lätt rodnande av skam>

Varför rodna? Hellre lyss till den sträng som brast, än att aldrig spänna en båge! lyder ett gammalt klokt visdomsord.

Inte ens den som är solen, aldrig gått mot röd gubbe, sagt något dumt mot någon annan, eller googlat efter ett svar på en frågeställning och låtsats veta det själv, är felfri. Nej visst ja, solen har ju sina fläckar.

Men bortsett från det, så var det väl den första viloplats innan Högdalshallen som de där avsparkade spårvagnarna skulle till, det som kallades Heden (och möjligen flera andra smeknamn) bortom den sista växeln från just Palandergatan. Ett stort upplag av gamla spårvagnar vid Sofielundsvägen. En lagom lättillgänglig skattkista för alla skrotsamlare, förlåt souvenirjägare menar jag.

Förutom det kan väl nämnas att det där enkelspåret längs Palandergatan låg kvar många år efter att den sista spårvagnen kört där. Utrustad med luftledning för spårvagnar som skulle luftas. Eller kontaktledning för spårvagnar som var kontaktbara. Ja, det fanns ju spårvagnar från Nockebybanan och Lidingöbanan som hamnade i Hammarbyverkstan för att förberedas för sitt nionde liv, och det fanns en lite lagom lång spårsträcka satt under luftledningsspänning för lite starttester. Hur länge biten vid Palandergatan var spänningssatt även om det hängde luftledning kvar, ska jag låta var osagt men det fanns i alla fall en kort sträcka längs Garagevägen som var det en hel del år efter "dagen H".

Nu är ju det omtalade enkelspåret borta, men makadamen från banvallen ligger kvar och ser skräpig ut. Det saknas trottoar på den sidan av gatan, så man tycker ju att någon skulle sätta spaden i marken och snygga till området lite. Lite söndagsmorgonsömndrucketomkringsnack bara. Hoppas ingen rodnar!

[218]

Ops my bad, tänkte lite fel där, naturligtvis enkelspår från hallen Palandervägen ner till spåren upp mot Johanneshov nuvarande Gup samt mot Södermalm. Vi närmast sörjande 2/9 1967 blev avsparkade från spårvagnarna i backen upp från Gamla Skanstullsbron där det stod en TM som prickade av vagnarna som skulle bortom den sista växeln - läs Högdalshallen.

<Letar efter ett hål att gömma mig i lätt rodnande av skam>

Varför rodna? Hellre lyss till den sträng som brast, än att aldrig spänna en båge! lyder ett gammalt klokt visdomsord.

Inte ens den som är solen, aldrig gått mot röd gubbe, sagt något dumt mot någon annan, eller googlat efter ett svar på en frågeställning och låtsats veta det själv, är felfri. Nej visst ja, solen har ju sina fläckar.

Men bortsett från det, så var det väl den första viloplats innan Högdalshallen som de där avsparkade spårvagnarna skulle till, det som kallades Heden (och möjligen flera andra smeknamn) bortom den sista växeln från just Palandergatan. Ett stort upplag av gamla spårvagnar vid Sofielundsvägen. En lagom lättillgänglig skattkista för alla skrotsamlare, förlåt souvenirjägare menar jag.

Förutom det kan väl nämnas att det där enkelspåret längs Palandergatan låg kvar många år efter att den sista spårvagnen kört där. Utrustad med luftledning för spårvagnar som skulle luftas. Eller kontaktledning för spårvagnar som var kontaktbara. Ja, det fanns ju spårvagnar från Nockebybanan och Lidingöbanan som hamnade i Hammarbyverkstan för att förberedas för sitt nionde liv, och det fanns en lite lagom lång spårsträcka satt under luftledningsspänning för lite starttester. Hur länge biten vid Palandergatan var spänningssatt även om det hängde luftledning kvar, ska jag låta var osagt men det fanns i alla fall en kort sträcka längs Garagevägen som var det en hel del år efter "dagen H".

Nu är ju det omtalade enkelspåret borta, men makadamen från banvallen ligger kvar och ser skräpig ut. Det saknas trottoar på den sidan av gatan, så man tycker ju att någon skulle sätta spaden i marken och snygga till området lite. Lite söndagsmorgonsömndrucketomkringsnack bara. Hoppas ingen rodnar!

Vill bara tillägga att på den spårstumpen trafkerades linje 26 en gång efter dagen H med vagn 1253 efter revision i Hammarby. Omstigning till spårvagn från buss linje 26 vid Palandergatan! F.ö så gick det väl ihop till enkelspår precis innan uppfarten, med grind, mot Hammarbyhallen och där fanns även ett triangelspår. Ingående vagnar dagen H kunde givetvis köra rakt in, de skulle ju inte ut igen. Men annars så fick man förvälja där hur vagnarna skulle stå i verkstaden det var nästan omöjligt att vända på hallområdet, då fick man dra vagnen ända bort till vändslingan vid Heden och det aktade man sig nog för. Kommer f.ö ihåg när linje 26 kördes med A27 och B25 februari 1967 då man valde att triangla vilket eländes slirande det var för att backa upp. Men AGR/AGP gav sig inte!

Tänk den gången när de tappade ett tåg med A25+B29 (!), transport från Brännkyrkahallen, uppe vid grinden som skenade nedför Hammarbybacken och slutade sin färd på Ringvägen strax väster om Götgatan.Ditkallad SS-personal började med att leta efter tåget i Hammarbykanalen men det var en vagnarbetare i Hammarby som såg det tomma tåget ute på Ringvägen och tog det med sig till jobbet så att säga! Med all kunnighet som exploderar på detta forum kan säkert någon lätt räkna ut vilken hastighet det skenande tåget kan ha haft när det passerade över Skansbron med hänsyn till Hammarbybacken och stigningen upp mot Ringvägen för att hamna väster om Götgatan! Den förmodade hastigheten i växelpartiet Rutger Fuchsgatan - Ringvägen är också av intresse. Händelsen finns f.ö dokumenterad i flera nummer av Spårväg och Buss. Där hade man trots allt en väldig tur (tänk på Aschebergsgatan i Göteborg!).

218

[C12C3C3C12]

Givetvis ställdes utrangerade spårvagnar på Heden för allmänt beskådande innan dom fraktades till Högdalen för destruktion, kommer ihåg när det länge stod ett gäng A29 där. Glöm inte bort att A24 renoverades i Hammarby så det var nog lämpligt med ett provspår på Palandergatan.

[TKO]

---klipp---
<Letar efter ett hål att gömma mig i lätt rodnande av skam>

Inte behöver man hoppa ner i ett hål för att man minns fel...

Själv skulle jag i så fall behöva hoppa ner i Stora Värtan efter denna fadäs... jag hade fel om det mesta och var dessutom helt tvärsäker på att jag hade rätt!

/TKO

[TKO]

https://creativecommons.org/licenses/by-nc/2.5/se/ okänd upphovsman

Låt oss för ett ögonblick lämna spårvägens anslutningsspår till Nya Enskedehallen och istället jämföra dessa två bilder på hållplatsen Hammarby (sedemera Skärmarbrink) dels för spårvägstrafik, dels för tunnelbanetrafik. Av de två väntkurerna på den nedre bilden verkar den ena finnas kvar, likaså finns raden med kontaktledningsstolpar norr om trafikspåren kvar. Men plattformen har ju höjts vid anpassning till tunneltågen, gjordes detta genom att spåren sänktes eller togs väntkuren bort, plattformen höjdes och kuren återplacerades?

fortsatta funderingar från
Thomas K Ohlsson

[C12C3C3C12]

TKO får en chans att rätta sig själv innan han letar efter Hammabykanalen för ett dopp, bilderna är efter och före vilket kan de en ledtråd, en annan är var bilderna är tagna.

Lilla bilden är klickbar i ett tidigare inlägg

[Ute och åker]

https://creativecommons.org/licenses/by-nc/2.5/se/ okänd upphovsman

Låt oss för ett ögonblick lämna spårvägens anslutningsspår till Nya Enskedehallen och istället jämföra dessa två bilder på hållplatsen Hammarby (sedemera Skärmarbrink) dels för spårvägstrafik, dels för tunnelbanetrafik. Av de två väntkurerna på den nedre bilden verkar den ena finnas kvar, likaså finns raden med kontaktledningsstolpar norr om trafikspåren kvar. Men plattformen har ju höjts vid anpassning till tunneltågen, gjordes detta genom att spåren sänktes eller togs väntkuren bort, plattformen höjdes och kuren återplacerades?

fortsatta funderingar från
Thomas K Ohlsson

Ibland är det nästan fascinerande hur mytbildning uppstår. Här är en länk till dagens s k verklighet: http://kartor.eniro.se/m/A312r

Tycker också det är lite kul med formuleringen: "Men plattformen har ju höjts vid anpassning till tunneltågen, gjordes detta genom att spåren sänktes eller togs väntkuren bort"

U amuse me!

[LÅ1]

Ibland är det nästan fascinerande hur mytbildning uppstår. Här är en länk till dagens s k verklighet: http://kartor.eniro.se/m/A312r

För mig blev den länken inte så bra. Blev konstig vinkel, så jag såg mest bilar, inte perrongen. Denna blev bättre: https://goo.gl/maps/WhpfN8Vtsix

Vare sig stolpar eller väntkurer finns kvar nu. Men det var nig inte det som TKO menade. Han jämförde väl bara de två bilderna.

[TKO]

Jag kanske överskattade forumvännernas fattningsförmåga - eller så var det jag som uttryckte mej oklart!
Så jag gör ett nytt försök, och börjar här:

---klipp---
Tycker också det är lite kul med formuleringen: "Men plattformen har ju höjts vid anpassning till tunneltågen, gjordes detta genom att spåren sänktes eller togs väntkuren bort"
---klipp---

Visst är det lite kul, ännu roligare hade det varit om det var så jag skrivit. Men den citerade meningen fortsätter, och gör det enligt min mening klart vad som avses! (Och det tillhör god ton att inte avbryta ett citat inne i en mening, anser jag...)

Så här tänkte jag:


https://creativecommons.org/licenses/by-nc/2.5/se/ okänd upphovsman

Den övre bilden är tagen 1956, vi ser att en del arbeten med att ansluta banan till Hökarängen har påbörjats. Men i huvudsak visar bilden den ursprungliga tunnelbanestationen "Hammarby".

Den nedre bilden är tagen 1948, när spårvagnstrafiken gick över Skanstullsbron och på norra delen av Gubbängsbanan (ner till Sofielundsvägen). Den visar alltså spårvägshållplatsen "Hammarby". Arbeten med plattformsförlängning verkar ha påbörjats.

Genom att titta på bilderna gör jag följande antaganden:
- Trafikspåren har samma läge i plan 1948 och 1956.
- Den östra delen av plattformen har samma utformning i plan 1948 och 1956.
- Den östra väntkuren på bilden från 1948 är identisk med den östra väntkuren 1956.
- Tunnelbanestationen har en annan plattformshöjd än spårvägshållplatsen.

Den ändrade plattformshöjden kan uppnås genom att
a) Höja ("öka plushöjden") spårvägshållplatsens plattform
eller
b) Sänka ("minska plushöjden") trafikspåren

Det går naturligtvis även att kombinera dessa metoder, och hur man än gör måste kantstöden bytas eller kompletteras.

Det enklaste borde ha varit alternativ a), men då är frågan hur man gjorde med väntkuren? Men en sådan kanske är lätt att flytta?

Det är inte världens viktigaste fråga - men ändå något att fundera över. Och det här med skillnaden i plattformshöjd för premetro kontra "genomförd metro" kan vara lite knepigt, den som varit i Rhein/Ruhr har kanske sett en del kluriga lösningar!

Slutligen tycker jag att gatuvyn från Eniro inte tillförde så mycket i den fråga jag tog upp, eftersom frågan berörde situationen 1948-1956 medan bilden är nutida. Men vi kan ana var spårvägens anslutningsspår till NEH har gått!

hoppas det klarnade nu
gör
Thomas K Ohlsson

[Harald]

Ibland är det nästan fascinerande hur mytbildning uppstår. Här är en länk till dagens s k verklighet: http://kartor.eniro.se/m/A312r

För mig blev den länken inte så bra. Blev konstig vinkel, så jag såg mest bilar, inte perrongen. Denna blev bättre: https://goo.gl/maps/WhpfN8Vtsix

Vare sig stolpar eller väntkurer finns kvar nu. Men det var nig inte det som TKO menade. Han jämförde väl bara de två bilderna.

Javisst, han skriver ju så här:

Låt oss för ett ögonblick lämna spårvägens anslutningsspår till Nya Enskedehallen och istället jämföra dessa två bilder på hållplatsen Hammarby (sedemera Skärmarbrink) dels för spårvägstrafik, dels för tunnelbanetrafik.

Ute och åker är ute och cyklar, skulle man kunna säga.

Men för att svara på TKO:s fråga, så har man nog höjt plattformen. Att sänka spåren under pågående trafik hade varit besvärligt. Det finns ju bilder från andra stationer som visar att man byggde träplattformar med spårvagnshöjd på utsidan och sedan höjde man mittplattformen. Så gjorde man säkert vid Hammarby också.

[Ute och åker]

Låt oss för ett ögonblick lämna spårvägens anslutningsspår till Nya Enskedehallen och istället jämföra dessa två bilder på hållplatsen Hammarby (sedemera Skärmarbrink) dels för spårvägstrafik, dels för tunnelbanetrafik.

Ute och åker är ute och cyklar, skulle man kunna säga.

Men för att svara på TKO:s fråga, så har man nog höjt plattformen. Att sänka spåren under pågående trafik hade varit besvärligt. Det finns ju bilder från andra stationer som visar att man byggde träplattformar med spårvagnshöjd på utsidan och sedan höjde man mittplattformen. Så gjorde man säkert vid Hammarby också.

Man kan också göra så att man tittar noga på de båda spåren längst till höger på bilden från 1956.

Då ser man att det inte är någon höjdskillnad mellan dem, trots att det ena är ett tunnelbanespår och det andra ett spårvagnsspår.
Det är väl rimligt att anta att de båda spåren låg i samma plan även under spårvagnstiden.

[TKO]

Det 'högra spåret' fanns inte under 'spårvägstiden' - se bilden från 1948. Men det är säkert ett rimligt antagande att plattformens höjdes. Vi kan t ex jämföra kontaktledningsstolparnas betongfundament.

Go midda
TKO

[Ute och åker]

Det 'högra spåret' fanns inte under 'spårvägstiden' - se bilden från 1948. Men det är säkert ett rimligt antagande att plattformens höjdes. Vi kan t ex jämföra kontaktledningsstolparnas betongfundament.

OK, men växlarna till Hammarbydepån/Hammarbyverkstan då? Skulle man sänkt spåren så skulle man behövt sänka de växlarna också. Det skulle ha synts mycket väl även idag i så fall.
Tackar för den bättre Google-länken tidigare, och flyttar mig ett stycke för att få en skymt av växlarna (även om de bytts så låg de på samma platS): https://www.google.se/maps/@59.2955868, ... 6656?hl=sv
Ursäkta om jag klippte i ditt tidigare inlägg, men det blev roligare så. Ta det inte alltför allvarligt.

[TKO]

Nu kan jag ha fel, men jag TROR att växlarna från trafikspåren in till hallområdet låg så långt från östra plattformsänden att det gått att spetsa ut den uppkomna höjdskillnaden! Men jag tror inte man gjorde så... men hur gjorde man med väntkurerna på plattformen?

Och jag håller med om att mina ursprungliga formuleringar inte var solklara!

/TKO

[Harald]

Den som söker han finner:

Stor bild

Det 'högra spåret' fanns inte under 'spårvägstiden' - se bilden från 1948.

Nej, och det fanns inte 1950 heller. Det behövdes ju inte förrän spårvagnsverkstaden flyttades från Råsunda till Hammarby.

Stor bild