Banvallsvandring Djursholms Ösby–Svalnäs

[Peter Bolin]

I söndags var jag ute på en vandring för att se hur det ser ut där Djursholmsbanan, även kallad Eddavägsbanan, en gång gick. Här kommer mitt bildreportage.


Hpl. Bragevägen, plattformen mot Stockholm Ö. Danderyds kommun har nyligen renoverat plattformen, men någon skylt har inte kommit upp. Hållplatsbyggnaden med kiosk är bevarad och står numera i Lenna på ULJ.


Djursholms Sveavägen stn. Stationsbyggnaden hyser numera en förskola.


Hpl. Auravägen. Hållplatsen var i full användning fram till 1937 och användes sedan sporadiskt fram till 1952 då den definitivt upphörde. Det finns inga rester av den i dag.


Hpl. Restauranten, omdöpt till Djursholms torg 1968.


Hållplatsbyggnaden från Germania är sedan 1991 flyttad till Djursholms torg och tjänstgör för närvarande som väntkur för linje 606. Av Djursholmsbanans hållplatsbyggnader är detta den enda som finns kvar i Djursholm i dag.


Hpl. Slottsvägen. Hållplatsen drogs in redan 1924 men bör ha legat här.


Ställning med bland annat en larmtelefon som fortfarande står kvar där hpl. Slottsvägen låg.


Hpl. Germania. I vissa källor, bland annat på minnesskylten på hållplatsbyggnaden, anges att den hette Germaniavägen, men på den skylt som fanns på hållplatsen på 1970-talet stod det Germania. Även Wikipediaartikeln om Djursholmsbanan anger Germania (https://sv.wikipedia.org/wiki/Djursholmsbanan). Möjligen bytte hållplatsen namn.


Hpl. Djursholms Framnäsviken. När jag åkte med banan första gången i maj 1968 fanns fortfarande hamnspåret kvar, vilket jag blev fascinerad av.


Vägporten, dvs. banans viadukt över Ymervägen. Här låg hållplatsen Vägporten, indragen 1924.


Hpl. Vikingavägen. Hållplatsbyggnaden var bevarad och flyttades till ULJ där den bland annat stod vid hpl. Lövstahagen. Dessvärre totalförstördes den i ett pyromandåd 2004.


Hpl. Eddavägen, den första plattformen söder om Näsbyvägen som var i bruk fram till 1955.


Hpl. Eddavägen, den nya plattformen norr om Näsbyvägen som var i bruk från och med 1955.


Hpl. Eddavägen, den allra sista kontaktledningsstolpen. Den sattes upp när banan moderniserades på 1940-talet och bland annat fick dubbelspår på sträckan Djursholms Ösby–Djursholms Sveavägen. Av någon anledning togs inte denna stolpe bort när alla andra stolpar monterades ned.


Hpl. Svalnäs. Här bör hållplatsen ha legat. Sträckan Eddavägen–Svalnäs lades ned redan 1934, delvis beroende på att den planerade exploateringen av Svalnäs inte kom till stånd. Banvallen finns dock fortfarande kvar i form av en gångväg.

Rätta mig gärna om jag har fel på någon punkt.

Hälsningar
Peter Bolin

[Stefan Widén]

Jättefint dokumenterat. Det mest spännande är att det finns så mycket kvar av plattformar mm och att det inte verkar vara byggt något i spårområdet. Alltså... kan det finns en tanke att någon gång kasta ner lite spår igen?

Stefan

[Peter Bolin]

Hpl. Germania. I vissa källor, bland annat på minnesskylten på hållplatsbyggnaden, anges att den hette Germaniavägen, men på den skylt som fanns på hållplatsen på 1970-talet stod det Germania. Även Wikipediaartikeln om Djursholmsbanan anger Germania (https://sv.wikipedia.org/wiki/Djursholmsbanan). Möjligen bytte hållplatsen namn.

I dag fick jag besked om att hpl. Germaniavägen bytte namn till Germania 1958. Att sammanställa bildreportage av det här slaget är ett utmärkt sätt att öka sitt vetande.

/Peter Bolin

[Vagnen]

Fantastiska bilder på en bana som jag dessvärre alltför sällan haft tillfälle att resa med. En resa till Djursholm var ju väl exotiskt även för en gammal Lidingögrabb som jag. Djursholmare och Lidingögrabbar var ju lite av antagonister. Vi kallade dem "snorkpaddor", om de hade ett liknande epitet för oss Lidingögrabbar vet jag ej, men det är väl troligt att det var så. Jag reste en gång till Vikingavägen då min far hade en gammal bekant som var boende därstädes och förvånades över de gamla knarrande tågen - Lidingöbanan, som är min gamla "hemmabana", hade ju relativt moderna vagnar men dessa gamla trävagnar var något exceptionellt. De skakade, riste och knakade, jag trodde nästan att vagnen skulle spricka på stället.

[Stefan Isaksson]

Trevligt bildreportage.

Hållplatsbyggnaden från Germania är sedan 1991 flyttad till Djursholms torg och tjänstgör för närvarande som väntkur för linje 606. Av Djursholmsbanans hållplatsbyggnader är detta den enda som finns kvar i Djursholm i dag.

Vendevägen och Bråvallavägen finns väl kvar och används? Även om de inte ligger/eller har legat på Eddavägslinjen är och var de avsedda för Djursholmstågen.

Östberga brändes ned för ett par år sedan, men Eddavägens väntkur flyttades väl ut på golfbanan.

SI

[Peter Bolin]

Vendevägen och Bråvallavägen finns väl kvar och används? Även om de inte ligger/eller har legat på Eddavägslinjen är och var de avsedda för Djursholmstågen.

Östberga brändes ned för ett par år sedan, men Eddavägens väntkur flyttades väl ut på golfbanan.

SI

Visst ingår även linjen till Näsbypark och pendelvagnen Djursholms Ösby–Djursholms Ekeby i begreppet Djursholmsbanorna. Jag borde ha skrivit att hållplatsbyggnaden från Germania är den enda av Eddavägsbanans hållplatsbyggnader som finns kvar i Djursholm i dag.

Eddavägens hållplatsbyggnad stod i flera år ute på golfbanan men hamnade sedan på trädgårdsmässan i Älvsjö 2010, dock i något förkortad version. Här finns det bilder av den: http://banvakt.se/djursholms-osby-eddav ... eddavagen/.

/Peter Bolin

[Vagnen]

Jag vill minnas att även linjen till Djursholms Ekeby ingick i vad som kallades Djursholmståget. Jag hade en gammal faster som bodde där och vi fick resa med de gamla bruna tågen till Djursholms Ösby och byta till en liten vagn som pendlade mellan dess stationer. I Djursholms Ekeby fanns en kiosk och jag tror att flickan som stod i kiosken hette Anita och jag tror hon var släkt med Geijer på något sätt, men jag minns inte riktig hur.

[Hechtwagen]

Jag vill minnas att även linjen till Djursholms Ekeby ingick i vad som kallades Djursholmståget. Jag hade en gammal faster som bodde där och vi fick resa med de gamla bruna tågen till Djursholms Ösby och byta till en liten vagn som pendlade mellan dess stationer. I Djursholms Ekeby fanns en kiosk och jag tror att flickan som stod i kiosken hette Anita och jag tror hon var släkt med Geijer på något sätt, men jag minns inte riktig hur.

Jag vill minnas att det kallades djursholmsbanorna snarare är djursholmståget?

[daniel_s]

Jag vill minnas att även linjen till Djursholms Ekeby ingick i vad som kallades Djursholmståget. Jag hade en gammal faster som bodde där och vi fick resa med de gamla bruna tågen till Djursholms Ösby och byta till en liten vagn som pendlade mellan dess stationer. I Djursholms Ekeby fanns en kiosk och jag tror att flickan som stod i kiosken hette Anita och jag tror hon var släkt med Geijer på något sätt, men jag minns inte riktig hur.

Jag vill minnas att det kallades djursholmsbanorna snarare är djursholmståget?

Det är väl ungefär som att diskutera om det hette lidingöbanan eller lidingötåget. Både det ena och det andra förekom säkert i folkmun. Undrar om jag inte har hört skarpa trafikanter säga "djursholmståget" så sent som på 90-talet.

[Hechtwagen]

Jag vill minnas att även linjen till Djursholms Ekeby ingick i vad som kallades Djursholmståget. Jag hade en gammal faster som bodde där och vi fick resa med de gamla bruna tågen till Djursholms Ösby och byta till en liten vagn som pendlade mellan dess stationer. I Djursholms Ekeby fanns en kiosk och jag tror att flickan som stod i kiosken hette Anita och jag tror hon var släkt med Geijer på något sätt, men jag minns inte riktig hur.

Jag vill minnas att det kallades djursholmsbanorna snarare är djursholmståget?

Det är väl ungefär som att diskutera om det hette lidingöbanan eller lidingötåget. Både det ena och det andra förekom säkert i folkmun. Undrar om jag inte har hört skarpa trafikanter säga "djursholmståget" så sent som på 90-talet.

Nja!!!! Jag avser nog snarare vilket "varumärke" som anvädes! Stod det "Djursholmsbanorna" eller "Djursholmslinjerna" på biljetterna? "Djursholmståget stod det väl ändå inte? Senare stod det SRJ / SJ /SL på biljetterna. SRJ drev trafiken mer eller mindre från början, allt ståri Kurt Möllers böcker om man orkar kika...

[Anders Hanquist]

Hette det inte "Elektriska linjen" eller något i början?

[Peter Bolin]

Efter elektrifieringen 1895 kallades banan ibland för ”spårvägen Ösby–Djursholm”. Banan hade täta hållplatsavstånd fram till 1920-talet just för att det ansågs vara en spårväg.

Ursprungsidén var att förlänga Långängsbanan till Djursholms Sveavägen och sedan bygga en förbindelse från Eddavägen/Svalnäs till Altorp där dagens bana till Näsbypark hade ändhållplats fram till 1928, då den banan förlängdes till Lahäll. Det skulle ha blivit en bana som trafikerat Stocksund och Djursholm i en vid båge. Sträckan Djursholms Ösby–Djursholms Sveavägen skulle läggas ned. Det visade sig att djursholmarna hellre ville åka över Ösby, så det blev aldrig något av med de planerna.

Mellan Djursholms Ösby och Djursholms Sveavägen var det i princip obebyggt fram till 1920-talet. Hpl. Bragevägen öppnade inte förrän 1925.

Som sagt, rätta mig gärna om jag har fel på någon punkt.

/Peter Bolin

[Persson]

Hpl. Eddavägen, den allra sista kontaktledningsstolpen. Den sattes upp när banan moderniserades på 1940-talet och bland annat fick dubbelspår på sträckan Djursholms Ösby–Djursholms Sveavägen. Av någon anledning togs inte denna stolpe bort när alla andra stolpar monterades ned.

Tack för ett trevligt reportage! En nyfiken fråga: vad står det på skylten på kontaktledningsstolpen?

[Peter Bolin]

Tack för ett trevligt reportage! En nyfiken fråga: vad står det på skylten på kontaktledningsstolpen?

Med hjälp av äldre bildmaterial i samlingen kunde jag få fram texten: Här delar ryttare och motionärer på spåret. Tack för visad hänsyn. Kultur Fritid.

Större delen av banvallen används i dag för promenader, löpning och ridning. På vintrarna brukar det vara skidspår när det finns snö.

/Peter Bolin

[1]

Nja!!!! Jag avser nog snarare vilket "varumärke" som anvädes! Stod det "Djursholmsbanorna" eller "Djursholmslinjerna" på biljetterna? "Djursholmståget stod det väl ändå inte? Senare stod det SRJ / SJ /SL på biljetterna. SRJ drev trafiken mer eller mindre från början, allt ståri Kurt Möllers böcker om man orkar kika...

Jag ber att få tacka för möjligheten att få blåsa dammet av några album som innehåller den hobby jag pysslade med fram till år 1959 när jag drabbades av den vansinniga tanken att istället för biljetter samla på spårvagnar och bussar. Lite lattjo att fundera på, är om detta forum skulle ha funnits om jag inte fått nämnda härdsmälta ....

I alla händelser är svaret på frågan som ställdes;



Understundom förekommer på detta forum "socialgeografiska" diskussioner. SRJ trafikerade delvis tämligen välbärgade områden där innevånarna hade möjlighet att hålla sig med tjänstefolk. När det gällde hembiträden/pigor, så var de oftast lediga på onsdagar, eftersom de var tvungna att arbeta på lördagarna. Därav kommer uttrycket "piglördag" för onsdagarna.

Och SRJ tillhandahöll speciella "pigbiljetter" gällande enbart onsdagar till nedsatt pris.



Vänligen / Lena

[Anders Hanquist]

Jag har ett minne förknippat med detta. Jag och en kompis skulle åka från Engelbrektsplan ut till Djursholm. Ingen speciellt ärende utan bara för att kolla och åka. Vi hade en diskussion om biljetten och jag hävdade att "det finns väl inte tur och retur-biljetter", för det hade det inte gjort när jag åkt tidigare. Polaren envisades dock med att begära just "tur och retur" av kondisen. Till min stora förvåning fick vi sådana. När vi kollade på dem stod det just "onsdagsbiljett" på biljetterna. Vi begrep inte vad som menades, annat än att det råkade vara onsdag. Hur länge levde detta "fenomen" vidare och fanns det på andra ställen inom kollektivtrafiken? Senare i "lumpen" så hade man längre kvällspermis på just onsdagar. Någon slags "befolkningspolitisk" åtgärd att para ihop "beväringar" och "pigor"?

[bark]

Om jag räknar rätt på Konsumentprisindex-standardsiffrorna så skulle den biljetten kosta drygt 31 kronor idag.

[daniel_s]

Om jag räknar rätt på Konsumentprisindex-standardsiffrorna så skulle den biljetten kosta drygt 31 kronor idag.

Vilken av dem? Om du menar den för 2.60 så kostar resan (Stockholm Ö - Täby kyrkby) idag 37.50 enkel väg med reskassan så 75 kr för ToR. 0.80-biljetten uppfattar jag som en enkel med djursholmsbanorna lite hur som helst (betyder Djö att den gäller för påstigning därifrån åt valfritt håll eller bara att den är såld där?) och det motsvarar ju en resa för 25 kr idag, eller för den delen 36 kr i automat eller 50 kr hos konduktör.

[bark]

Om jag räknar rätt på Konsumentprisindex-standardsiffrorna så skulle den biljetten kosta drygt 31 kronor idag.

Vilken av dem? Om du menar den för 2.60 så kostar resan (Stockholm Ö - Täby kyrkby) idag 37.50 enkel väg med reskassan så 75 kr för ToR. 0.80-biljetten uppfattar jag som en enkel med djursholmsbanorna lite hur som helst (betyder Djö att den gäller för påstigning därifrån åt valfritt håll eller bara att den är såld där?) och det motsvarar ju en resa för 25 kr idag, eller för den delen 36 kr i automat eller 50 kr hos konduktör.

Den för 2:60.

[Peter Bolin]

Jag tror att ursprungsidén faktiskt var att bygga en konkurrerande bana. Långängsbanan skulle inte bara förlängas norrut, utan även väster/söderut till Haga, varifrån man tänkte sig gemensam trafik med spårvägen och i framtiden tunnelbana under Sveavägen (den i Stockholm).

I praktiken kom förslagen att omarbetas flera gånger och senast vid inspikningen torde alla tankar på en förlängning mot Haga övergivits.

Planeringen för förlängningen av Långängsbanan kom så pass långt att man länge hade ett markreservat för den mellan Långängen och Djursholms Sveavägen. När det gäller sammanbindningen mellan Eddavägen/Svalnäs och Altorp startade faktiskt bygget av den sträckan. Ett par sprängskott avlossades, men sedan avstannade arbetet av någon anledning för att aldrig återupptas.

/Peter Bolin