Sparkstöttingar på spåret
Moderatorer: Jourmaster, Infomaster
Kategoriregler
Diskussioner om spårvägar, tunnelbanor, lokalbanor och förortsjärnväg med reguljär lokaltrafik. Ej fjärrtrafik på järnväg odyl. Allmänna forumregler
Diskussioner om spårvägar, tunnelbanor, lokalbanor och förortsjärnväg med reguljär lokaltrafik. Ej fjärrtrafik på järnväg odyl. Allmänna forumregler
Sparkstöttingar på spåret
En god vän berättade för mig en gång att sparkstöttingar har en tendens att skapa signalproblematik på spårvägarna. Vet någon insatt varför just sparkstöttingar har denna förmåga?
Re: Sparkstöttingar på spåret
För att medarna fungerar som antenner?turbo skrev:En god vän berättade för mig en gång att sparkstöttingar har en tendens att skapa signalproblematik på spårvägarna. Vet någon insatt varför just sparkstöttingar har denna förmåga?
twr
-----------------------
Var sak på sin plats.
-----------------------
Var sak på sin plats.
-
C12C3C3C12
- Inlägg: 2127
- Blev medlem: måndag 08 november 2010 13:50
Re: Sparkstöttingar på spåret
Någon står på dom och skruvar ur signallamporna? 
Re: Sparkstöttingar på spåret
Inte bara på spårvägar utan även järnvägar som använder sig av s.k. spårledningsteknik kan en sparkstötting knasa signal- och bomfällningssystemet. Principen är att man i ena skenan släpper ut en svag styrningsström. Kortslutes då sektionen till andra skenan så faller ett relä och indikerar att det finns ett fordon på sektionen.
En gammal och tämligen robust teknik som använts i säkert 100 år (?). Idag har man betydligt mer sofistikerade system med exempelvis s.k. axelräknare, vilka i sig också skapar andra felkällor. Men de få som idag korsar ex. linje 21 med en spark betraktas ej som ett störningsmoment. Oavsett vilken metod man använder för indikering så är det inte så enkelt att "kortsluta" spåret då skenorna oftast ligger en bit under övergångens trä/asfalt/betong-inklädnad.
/ Lena
Ps: Om jag inte minns helt fel, så var det väl på detta sätt, nåja inte med en sparkstötting; som "Det Stora Tågrånet" genomfördes den 8 augusti 1963 av ett gäng yrkeskriminella engelsmän, bland annat Buster Edwards och Ronnie Biggs. Själva brottet bestod i att posttåget mellan Glasgow och London stoppades ute på den engelska landsbygden. Bytet blev 2,6 miljoner pund (i 2015 års penningvärde drygt 430 miljoner kronor). Efter en sektionssignal kortslöt man rälsen med en vanlig startkabel till bil, signalen slog över i rött och tåget stoppades och rånarna kunde enkelt övermanna den ensamma posttjänstemannen som var satt att bevaka värdeposten.
En gammal och tämligen robust teknik som använts i säkert 100 år (?). Idag har man betydligt mer sofistikerade system med exempelvis s.k. axelräknare, vilka i sig också skapar andra felkällor. Men de få som idag korsar ex. linje 21 med en spark betraktas ej som ett störningsmoment. Oavsett vilken metod man använder för indikering så är det inte så enkelt att "kortsluta" spåret då skenorna oftast ligger en bit under övergångens trä/asfalt/betong-inklädnad.
/ Lena
Ps: Om jag inte minns helt fel, så var det väl på detta sätt, nåja inte med en sparkstötting; som "Det Stora Tågrånet" genomfördes den 8 augusti 1963 av ett gäng yrkeskriminella engelsmän, bland annat Buster Edwards och Ronnie Biggs. Själva brottet bestod i att posttåget mellan Glasgow och London stoppades ute på den engelska landsbygden. Bytet blev 2,6 miljoner pund (i 2015 års penningvärde drygt 430 miljoner kronor). Efter en sektionssignal kortslöt man rälsen med en vanlig startkabel till bil, signalen slog över i rött och tåget stoppades och rånarna kunde enkelt övermanna den ensamma posttjänstemannen som var satt att bevaka värdeposten.
Re: Sparkstöttingar på spåret
Finns det sparkar i STHLM i någon större mängd förresten?