Kategoriregler
Diskussioner om spårvägar, tunnelbanor, lokalbanor och förortsjärnväg med reguljär lokaltrafik. Ej fjärrtrafik på järnväg odyl. Allmänna forumregler
Man var sen med järnvägsplanen och nu hände det som inte fick hända. Regeringen har fått tre överklaganden. Lidingöborna är, som lokalpressen brukar konstatera, duktiga på att skriva och mycket.
Två av överklagandena gäller stängning av gångfällan mellan Aga och Skärsätra. Några får lite långt att gå till Skärsätra båtklubb. För biltrafiken är det också bra om gångfällan stängs för gott för då försvinner samtidigt ett obevakat övergångsställe på Södra Kungsvägen. Det blir säkert avslag, men när??
Vad det tredje överklagandet handlar om vet jag inte.
Tidplanen är tajt, jag får intrycket av att vissa arbeten utmed banan är "på hold" i avvaktan på att järnvägsplanen vinner laga kraft. Hur lång tid behöver regeringen på sig för att avgöra om en gångfälla ska stängas, eller ej? Sex månader, ett år?
/jes skrev:Man var sen med järnvägsplanen och nu hände det som inte fick hända. Regeringen har fått tre överklaganden. Lidingöborna är, som lokalpressen brukar konstatera, duktiga på att skriva och mycket.
Två av överklagandena gäller stängning av gångfällan mellan Aga och Skärsätra. Några får lite långt att gå till Skärsätra båtklubb. För biltrafiken är det också bra om gångfällan stängs för gott för då försvinner samtidigt ett obevakat övergångsställe på Södra Kungsvägen. Det blir säkert avslag, men när??
Vad det tredje överklagandet handlar om vet jag inte.
Tidplanen är tajt, jag får intrycket av att vissa arbeten utmed banan är "på hold" i avvaktan på att järnvägsplanen vinner laga kraft. Hur lång tid behöver regeringen på sig för att avgöra om en gångfälla ska stängas, eller ej? Sex månader, ett år?
Det tredje överklagandet torde handla om Högberga, där en person, vad jag förstår, har varit missnöjd med grändragningen mellan spårområdet och angränsande tomt.
En överklagandeprocess kan väntas ta minst sex månader, ibland längre vid komplicerade ärenden.
/jes skrev:Man var sen med järnvägsplanen och nu hände det som inte fick hända. Regeringen har fått tre överklaganden. Lidingöborna är, som lokalpressen brukar konstatera, duktiga på att skriva och mycket.
Två av överklagandena gäller stängning av gångfällan mellan Aga och Skärsätra. Några får lite långt att gå till Skärsätra båtklubb. För biltrafiken är det också bra om gångfällan stängs för gott för då försvinner samtidigt ett obevakat övergångsställe på Södra Kungsvägen. Det blir säkert avslag, men när??
Vad det tredje överklagandet handlar om vet jag inte.
Tidplanen är tajt, jag får intrycket av att vissa arbeten utmed banan är "på hold" i avvaktan på att järnvägsplanen vinner laga kraft. Hur lång tid behöver regeringen på sig för att avgöra om en gångfälla ska stängas, eller ej? Sex månader, ett år?
Det tredje överklagandet torde handla om Högberga, där en person, vad jag förstår, har varit missnöjd med grändragningen mellan spårområdet och angränsande tomt.
En överklagandeprocess kan väntas ta minst sex månader, ibland längre vid komplicerade ärenden.
Ja, här ser man vilket j-la elände det var med det gamla regelverket. Det här är ju regelrätta planärenden och borde ha klarats av i Lidingös detaljplanering, men det gamla regelverket gav möjlighet till prövning både enligt plan- och bygglagen och lagen om byggande av järnväg. Det är tack och lov borta nu (jag var själv tidigare tveksam till den reformen men inser nu att det var ett klokt beslut) men lagändringen kom för sent för att ha någon påverkan på Lidingöbanans modernisering. Samtidigt ska lagstiftaren ha ris för att man inte ändrade instansordningen även i lagen om byggande av järnväg, när man nu gjorde det för plan- och bygglagen. Våra mark- och miljödomstolar, som anses fullt kompetenta att hantera både denna och miljöbalken kunde gott ha kunnat fungera som överinstans i även i dessa fall.
Rent förvaltningseffektiva skäl talar även för detta. Jämför överklagandet av TvB:s Ulvsundadepå, där planärendet gick upp till regeringen med åtföljande ca. 1 års försening, och de omkringboende Nimby-aktivisternas överklagande av planärendet för Tvärbanesträckan Solna Centrum - Solna station, som Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt (efter ändringen av instansordningen) avgjorde på betydligt kortare tid.
För övrigt anser jag att TUB1 borde ha förlängts till Karolinska redan.
Fast bevisligen bygger man sedan i juni utan järnvägsplan, som slutbehandlats till högsta instans,vilket inte verkar vara något större bekymmer, och ulvsundadepån byggdes utan bygglov.
Vad säger lagen? I fallet med övergången, så riskeras väl inget annat än att man får bygga en övergång. Inte lär man bli skyldig att återställa hela anläggningen i väntan på ett avgörande.
Eftersom järnvägsövergången redan är borttagen, skulle dessutom en inhibition, där alla arbeten stoppas inte förbättra läget för den sökande. Därför bedöms det inte som sannolikt att arbetena stoppas för detta.
Dvs om inte det kommer ett interimistiskt beslut att stoppa byggena,så kallad inhibition, så kan man bygga vidare, det finns trots allt en beslutad järnvägsplan ÄVEN om beslutet är överklagat.
HS
Senast redigerad av Henrik Schütz den lördag 30 november 2013 11:55, redigerad totalt 2 gång.
Hmm.. det känns som att A32 verkar vara ett möjligt alternativt inledningsvis på banan vid öppnandet.
Ang gränsdragningsöverklagandet, det är väl något som inte har ett dugg med järnvägsplanen att göra, det är väl ett lantmäteriärende i så fall?
Och en övergång, är en slopad sådan verkligen ett ärende för järnvägsplanen? Det är väl ett ärende för kommunen!
Henrik Schütz skrev:Fast bevisligen bygger man sedan i juni utan järnvägsplan, som slutbehandlats till högsta instans,vilket inte verkar vara något större bekymmer, och ulvsundadepån byggdes utan bygglov.
Vad säger lagen? I fallet med övergången, så riskeras väl inget annat än att man får bygga en övergång. Inte lär man bli skyldig att återställa hela anläggningen i väntan på ett avgörande.
Eftersom järnvägsövergången redan är borttagen, skulle dessutom en inhibition, där alla arbeten stoppas inte förbättra läget för den sökande. Därför bedöms det inte som sannolikt att arbetena stoppas för detta.
Dvs om inte det kommer ett interimistiskt beslut att stoppa byggena,så kallad inhibition, så kan man bygga vidare, det finns trots allt en beslutad järnvägsplan ÄVEN om beslutet är överklagat.
HS
Jag vill egentligen inte uttala mig om lagligheten i det som görs på Lidingö just nu, men det var i alla fall den här typen av "dubbelprövning" som lagstiftaren ville komma bort ifrån genom att lyfta bort kravet på järnvägsplan för spårväg och tunnelbana som byggs med stöd av detaljplan.
Beträffande Ulvsundadepån var det inte riktigt så enkelt som att den "byggdes utan bygglov". Regeringen avslog överklagandet av detaljplanen 22/12 2011 (gamla instansordningen) och Stockholms stad beviljade bygglov 9/3 2012. Däremot tänjde man dessförinnan på reglerna för förberedande markarbeten, innan det verkliga byggandet påbörjades.
Dessutom finns en spärregel i PBL 13:2.7 för att förhindra att en fråga som redan avgjorts i en (lagakraftvunnen) detaljplan inte får överklagas på nytt (t.ex. i ett bygglovsärende).
För övrigt anser jag att TUB1 borde ha förlängts till Karolinska redan.
Henrik Schütz skrev:
Dvs om inte det kommer ett interimistiskt beslut att stoppa byggena,så kallad inhibition, så kan man bygga vidare, det finns trots allt en beslutad järnvägsplan ÄVEN om beslutet är överklagat.
HS
Järnvägsplanen har väl inte vunnit laga kraft, så det betyder egentligen ingenting än så länge.
Är detaljplan och bygglov i allmänhet klara och ej överklagbara?
Är det i så fall bara det som rent juridiskt kan klassas som "järnväg" som går att överklaga?
Finns det krav på vad som måste ingå i en järnvägsplan utöver just själva banvall, spår, kontaktledning och plattformar (eller kanske till och med plattformskanter)? Ingår något mer än detta i Lidingöbanans järnvägsplan?
M_M skrev:Är detaljplan och bygglov i allmänhet klara och ej överklagbara?
Är det i så fall bara det som rent juridiskt kan klassas som "järnväg" som går att överklaga?
Finns det krav på vad som måste ingå i en järnvägsplan utöver just själva banvall, spår, kontaktledning och plattformar (eller kanske till och med plattformskanter)? Ingår något mer än detta i Lidingöbanans järnvägsplan?
Det är inte järnväg, det är spårväg!
Nej, jag förstår din fråga, jag har inget bra svar.
Det där framgår av portalparagrafen i lagen om byggande av järnväg
SFS 1995:1649 skrev:1 § Med järnväg avses i denna lag spåranläggning för järnvägstrafik. Till en spåranläggning hör spår och de övriga fasta anordningar som behövs för spårens bestånd, drift eller brukande, signal- och säkerhetsanläggningar i övrigt, trafikledningsanläggningar samt anordningar för elförsörjning av trafiken.
Vad som föreskrivs om järnväg tillämpas också på tunnelbana och spårväg. Om en tunnelbana eller en spårväg byggs med stöd av en detaljplan enligt plan- och bygglagen (2010:900) behöver dock bestämmelserna i denna lag inte tillämpas. Lag (2012:440).
.
Där finns också den av mig tidigare åsyftade lagändringen.
För övrigt anser jag att TUB1 borde ha förlängts till Karolinska redan.
Henrik Schütz skrev:Järnvägsplanen för lidingöbanan tar inte ställning i frågan om det är en järnväg eller spårväg som byggs, det bestämmes i andra dokument.
HS
Det var ett skämtsamt inlägg av mig.
Vad jag förstår kan man göra lite allt möjligt utan en järnvägsplan, ungefär som en allmän upprustning. När det handlar om större förändringar av spårens läge, till exempel utbyggnad av dubbelspår, krävs det att järnvägsplanen har vunnit laga kraft. Eftersom den inte har gjort det är det många av de stora arbetena som inte kan inledas.
Med tanke på att en färdig anläggning bör provköras i några månader före trafikstart kan vi kanske nu konstatera att det blir ingen ny spårväg överhuvudtaget år 2014, året då hela Spårväg City skulle stått färdig. Ska vi gissa att Lidingöbanan öppnas någon gång under första halvåret 2015?
Då Lidingöbanan byggs om med stöd av både detaljplan och järnvägsplan. Det är inte troligt att överklagandena går igenom, och det är inte begärt inhibitation. Då det dessutom är i Stockholm kommer regeringen nog att snarast ta hand om detta lilla ärende. Rörande den stängda gångfällan är det inte vare sig ett detaljplane- eller järnvägsplanärende, den kan stängas med hänsyn till säkerheten. Ett löfte om att vid ett senare tillfälle ersätta gångfällan med en gångbro eller gångtunnel förpassar dessa överklaganden till avslagshögen. Det är lite knepigare när det gäller en gränsdragning mot en tomt, men under förutsättning att tomtägaren kompenserats i vederbörlig ordning är det inget svårt ärende. Möjligtvis är tomtägaren missnöjd med beslutad ersättning och bråkar för att få bättre betalt. Det är sällan värt det, då eventuell extra betalning mer än väl äts upp av kostnader för att driva ärendet.
Det är inte bara gränsdragningen, en hel radda av de vanliga argumenten läggs till, tex kommer folk att glo på huset, vilket sänker värdet på det, samt att bullerplanket som sätts upp kommer att underhållas så dåligt att det blir fult.
Lite lösryckt påstås också att alternativ inte utretts, vilket inte stämmer. Man har noga utrett att bygga långa raka plattformar närmare ropsten, vilket inte medför några fördelar för projektet, men påtagliga nackdelar och fördyrningar.
Det blir i förlängningen inget med överklagandet i Högberga, och jag tror att arbetet rullar på i ursprunglig takt.
Jag hör för övrigt just nu att man bygger på depån i AGA, känns tryggt
Tre arbetsmaskiner arbetar just nu samtidigt på högberga stationsområde, fler ryms inte samtidigt av praktiska skäl.
Känns spontant inte som SL stoppat arbetena på Lidingö, eller ens minskat på takten.
Även i Brevik arbetades det, med två maskiner, samt en spårgående maskin som åker mellan Högberga och Brevik med makadamm till kabelrännornas grusning.
Vid den omtvistade övergången arbetar just nu en spårgående traktor, inte heller här verkar arbetena påverkas av överklagan.
Henrik Schütz skrev:Även i Brevik arbetades det, med två maskiner, samt en spårgående maskin som åker mellan Högberga och Brevik med makadamm till kabelrännornas grusning.
Ursäkta en besserwisserkommentar, men makadam och grus är olika saker; båda är dock av sten. Makadam är tillverkat genom att sten krossats "på modern tid", i princip alltid på ett eller annat sätt av människor. Grus däremot är visserligen också krossad sten men den krossades för zillioner år sen och har varit med och slitits såpass att det inte finns några vassa kanter kvar.
Tänkte det är bäst att slänga in det här så att ingen råkar blanda ihop dem i framtiden
Henrik Schütz skrev:Även i Brevik arbetades det, med två maskiner, samt en spårgående maskin som åker mellan Högberga och Brevik med makadamm till kabelrännornas grusning.
Ursäkta en besserwisserkommentar, men makadam och grus är olika saker; båda är dock av sten. Makadam är tillverkat genom att sten krossats "på modern tid", i princip alltid på ett eller annat sätt av människor. Grus däremot är visserligen också krossad sten men den krossades för zillioner år sen och har varit med och slitits såpass att det inte finns några vassa kanter kvar.
Tänkte det är bäst att slänga in det här så att ingen råkar blanda ihop dem i framtiden
Det förekommer att man nytillverkar grus, detta genom att tumla stenkross av lämplig storlek. Används framför allt när man önskar grus av en speciell bergart.
