Forum - Spårvägssällskapet.se

De sägs ju att de är problem hitta bra stoppbockar, så därför kan man inte börja köra igen (vadå svepskäl allså...)
Hittade den här modellen i Bryssel, SL och Arriva får tipset av mej...




Samtliga bilder från Rogier, Bryssel, 2013-07-02. Foto Leif D.

Verkar vara avsaknad av dessa när jag var vid Rogier november 2012.

Uppenbart att de gick bra att köra spårvagn ändå... Borde går lika bra med spårvagnarna till Saltsjöbaden då...

leifd skrev:De sägs ju att de är problem hitta bra stoppbockar, så därför kan man inte börja köra igen (vadå svepskäl allså...)

Hmm.. det känns ju som att det inte är stoppbockarna som är själva problemet. Men som du själv säger, man försöker väl hitta svepskäl för att slippa riva huset eller slopa Neglinge-Saltsjöbaden för gott...

leifd skrev:Uppenbart att de gick bra att köra spårvagn ändå... Borde går lika bra med spårvagnarna till Saltsjöbaden då...

Allt går bra tills det händer något.

Odd skrev:

leifd skrev:De sägs ju att de är problem hitta bra stoppbockar, så därför kan man inte börja köra igen (vadå svepskäl allså...)

Hmm.. det känns ju som att det inte är stoppbockarna som är själva problemet. Men som du själv säger, man försöker väl hitta svepskäl för att slippa riva huset eller slopa Neglinge-Saltsjöbaden för gott...

Riva huset? Finns det något som lutar mot att man har funderat på att riva huset pga spårvägen? I så fall känns det som ett svepskäl för att slippa göra hållplatsen och slutet på spåret mer säkert.

Eftersom allmänheten (media) har ögonen på dessa stoppbockar så måste man bygga ett par betongklumpar som definitivt stoppar tåget nästa gång det händer. Jag oroar mig mer för att två tåg skall mötas på ett enkelspår än att samma olycka skall hända igen, men allmänheten är mer orolig för huset i Saltis och då kan man ju räkna ut med lillfingret vad som är prioriterat. ATC eller Kraftiga stoppbockar i saltis?

Ja jag vet att man inte monterar ett ATC system över en natt men det var ju flera år sedan man bestämmer sig för att lägga ner ATC projektet på Saltis vilket är en STOR skandal.

R.Lindmark skrev:Eftersom allmänheten (media) har ögonen på dessa stoppbockar så måste man bygga ett par betongklumpar som definitivt stoppar tåget nästa gång det händer.

Betongklumpar är dåligt eftersom det då får bli tågets korg som tar emot kraften i stötningen. Det är bättre med en stoppbock med tillräckling fjädring/friktionsräler, eller åtminstone en ordentlig sandhög bakom stoppbocken.

Fullt utbyggd ATC på hela banan borde väl ha varit en förutsättning för att ens kunna ge bygglov till huset från första början?

leifd skrev:De sägs ju att de är problem hitta bra stoppbockar, så därför kan man inte börja köra igen (vadå svepskäl allså...)
Hittade den här modellen i Bryssel, SL och Arriva får tipset av mej...


Foto Leif D.

Oj-oj, vilka läskiga stoppbockar! Fjädrande spjut med små anslagsplattor som skall ta emot den skenande vagnen. Inte precis något som fångar upp och "omfamnar" vagnen och bromsar den över en viss sträcka. Jag skulle som förare inte vilja ha den där hydraulkolven komma farande med raketfart in under/mot golvet i förarplatsen. För inte tror jag att vagnen har något slags tillräckligt styvt och fungerande anslag för kolven bakom frontspoilern, det blir sannolikt bara en snabb inträngning.

Nej, jag upprepar vad jag redan i forna tider sagt internt inom SL när det gäller stoppbockar: En "omfamnande mottagare" av vagnen/tåget som glider längs rälerna i ett hårt bromsande friktionsförband (eller skjuter en bromsande oskarvad spårbit med slipers och allt framför sig i ballasten) och som därefter bromsas upp av en lagom lång och tung och väldränerad grusbank (som dessutom kan ligga i ett dränerat tråg som efterhand bygger upp högen). Det gäller att ta hand om rörelseenergin över en viss sträcka för att mildra retardationen och för att ge förare och ombordvarande passagerare en rimlig chans att klara förloppet utan att slå ihjäl sig. Men här har motargumenten handlat om att det tar plats och är fult. Tvärstopp mot ett nära nog orubbligt betonghinder är rena dödsfällan! I Saltsjöbaden t.ex. borde det finnas plats för en lösning av det slag jag pläderar för och tidigare har pläderat för.

/Ragnar Thörnblom

RR skrev:Oj-oj, vilka läskiga stoppbockar! Fjädrande spjut med små anslagsplattor som skall ta emot den skenande vagnen. Inte precis något som fångar upp och "omfamnar" vagnen och bromsar den över en viss sträcka. Jag skulle som förare inte vilja ha den där hydraulkolven komma farande med raketfart in under/mot golvet i förarplatsen. För inte tror jag att vagnen har något slags tillräckligt styvt och fungerande anslag för kolven bakom frontspoilern, det blir sannolikt bara en snabb inträngning.

Jag håller nästan med dig, däremot ser bocken ut att ha anslag i vagnens ramverk med tanke på höjden. Det innebär i så fall att någon tänkt hyggligt tillräckligt och då är det ingen större skillnad mot bocken vid exempelvis Sergels Torg som är anpassad för att ta i vagnens stötplan.

Däremot hade jag nog hellre sett att den hade två kolvar.

Att hålla på att påstå att det är svårt att få fram en stoppbock som är anpassad efter fordonet är skitsnack. Man måste bara hitta någon som bygger den åt en och att konstruktionen i sig blir godkänd. Det är inte svårt - däremot kan det ta lite tid.

Och, jo, det kan vara problem, om fordonet man skall stoppa inte har något bra stötplan som kan ta emot på ett säkert sätt, men om Cx-vagnarna inte har det så har SL större problem i exempelvis Ropsten.

En stoppbock ska vara ett sista skydd. Du ska inte köra in i den, men du måste räkna med att någon någon gång kommer att göra det. Man får då bedöma vad som ska hända när det händer.

//T

Mycket stor skillnad på om man sakta råkar glida in i stoppbocken respektive när
tåget av någon anledning dundrar in i den med full fart...
Spåren vid Saltsjöbadens station verkar ganska långa. Varför byggde man inte upp
en lång sandhög FÖRE stoppbockarna - sedan kunde man slå sig till ro, strula och
utreda i det oändliga - men nej, varje chans att slippa köra tåg utnyttjas!

Till RR och T... och övriga intresserade
Faktum är, att just Bryssels vagnar har någon slags förstärkning mot ramverket, just för dessa stoppbockar
Jag tyckte de var så märkligt att så många vagnar har färgavskav på front/stötfångare. Men när ja funderade lite på det, och såg dessa klossar, så förstod jag hur de ligger till.

Betongklossar rekommenderar någon, de är bra, inget att snacka om, men ger stora skador på rullande materialen. Finns ju ett exempel från Malmö... En X2-driv och en löpvagn skrotade efter kraschen där, ändå skedde detta i låg fart. Detta visar också hur viktigt ATC-systemet är. I Malmö skedde detta som växling, vilket innebär, ingen Atc. Har man Atc i normalt verksamt läge, äre det i princip omöjligt att jag köra på stoppbockar. 10-övervaknkngen fångar upp i mycket god tid...
Inom SJAB, ska tåg som lämnas med aktiverad hytt och utan bevakning, alltid ha Atc i verksamt läge, eftersom man då har rullningsvakten som ett extra skydd. Detta är normal nattuppställning på många platser. Givetvis alltid patkeringsbromsat, men vintertid med driftbromsar loss, pga fastfrysningsrisken.

Till RR och T... och övriga intresserade
Faktum är, att just Bryssels vagnar har någon slags förstärkning mot ramverket, just för dessa stoppbockar
Jag tyckte de var så märkligt att så många vagnar har färgavskav på front/stötfångare. Men när ja funderade lite på det, och såg dessa klossar, så förstod jag hur de ligger till.

Betongklossar rekommenderar någon, de är bra, inget att snacka om, men ger stora skador på rullande materialen. Finns ju ett exempel från Malmö... En X2-driv och en löpvagn skrotade efter kraschen där, ändå skedde detta i låg fart. Detta visar också hur viktigt ATC-systemet är. I Malmö skedde detta som växling, vilket innebär, ingen Atc. Har man Atc i normalt verksamt läge, äre det i princip omöjligt att jag köra på stoppbockar. 10-övervaknkngen fångar upp i mycket god tid...
Inom SJAB, ska tåg som lämnas med aktiverad hytt och utan bevakning, alltid ha Atc i verksamt läge, eftersom man då har rullningsvakten som ett extra skydd. Detta är normal nattuppställning på många platser. Givetvis alltid patkeringsbromsat, men vintertid med driftbromsar loss, pga fastfrysningsrisken.

Hur är det med moderna ATC-system, skiljer de på signalbilder / lagda tågvägar/växlingsvägar och vad som är absoluta stopp?

D.v.s. kan man köra i ett "nästan inte aktiverat"-läge där banans aktuella STH och stoppbockars placering övervakas, men signalbilder o.s.v. inte övervakas? Det hade ju hejdat händelsen i Malmö...


(Jo, jag känner till att ERTMS har nån slags växlingsläge, det verkar vara en bra idé fast kanske inte lika bra att man måste "gå ur och gå i" för att uppdatera växlingsområdets omgränsning, om jag fattat rätt).


Vad gäller Saltsjöbaden vore väl det bästa om nån "expert" (helst expert på riktigt) kunde uttala sig i media och säga att det samhällsekonomiskt och säkerhetsmässigt är bäst om eventuella framtida skenande tåg kör in i huset. Körs huset på så lär i värsta fall något/några dussintal personer skadas/dödas, om man däremot i samma höga hastighet kör in i en betongkloss så lär många fler ombord på tåget skadas/dödas.

Reparerades huset? Vem stod för det? Varför?

M_M skrev: Reparerades huset? Vem stod för det? Varför?

Ja, försäkringsbolaget/en, där att skadorna inte var så allvarliga så det behövdes rivas.

M_M skrev:Hur är det med moderna ATC-system, skiljer de på signalbilder / lagda tågvägar/växlingsvägar och vad som är absoluta stopp?

D.v.s. kan man köra i ett "nästan inte aktiverat"-läge där banans aktuella STH och stoppbockars placering övervakas, men signalbilder o.s.v. inte övervakas? Det hade ju hejdat händelsen i Malmö...

(Jo, jag känner till att ERTMS har nån slags växlingsläge, det verkar vara en bra idé fast kanske inte lika bra att man måste "gå ur och gå i" för att uppdatera växlingsområdets omgränsning, om jag fattat rätt).

Moderna och moderna... beror på vad man menar.
Men det ATC-system av från början LM Ericssons tillverkning, som SJ en gång i tiden (ca 1979) införde i Sverige skiljer på olika tågvägar/signalbilder, men växlingsvägar övervakas inte. Hastighet övervakas också, även vid växling. Vad gäller växlingsläget i ERTMS så torde det övervaka på samma sätt. Det skulle bli allt för komplicerat att övervaka växlingsrörelser, de ligger lixom i systemet. Kraschen i Malmö hade inte gått att undvika, med det som kallas delövervakning, eftersom detta bara går på växlingssignaler...
Vid signalreglerad växling (växling på dvärgsignaler) så skyddar ju signalsäkerhetsanläggningen enligt det regelverks som gällande föreskrifter ger (fn JTF).

ERTMS verkar enligt den här tråden på Postvagnen ha ett växlingsläge där fordonen får en lista på upp till 15 baliser som får passeras, och ett säkerhetsmässigt sämre "växla loss bäst du vill på hela driftplatsen"-läge.

Om vi leker med tanken att man skulle ha ERTMS på Saltsjöbanan så skulle det alltså i princip gå att tillåta växling inom Neglinge men det måste ändå finnas tågväg lagd för att inte få nödbroms vid passage utanför stationen.

indigirka skrev:

R.Lindmark skrev:Eftersom allmänheten (media) har ögonen på dessa stoppbockar så måste man bygga ett par betongklumpar som definitivt stoppar tåget nästa gång det händer.

Betongklumpar är dåligt eftersom det då får bli tågets korg som tar emot kraften i stötningen. Det är bättre med en stoppbock med tillräckling fjädring/friktionsräler, eller åtminstone en ordentlig sandhög bakom stoppbocken.

Har studerat de mastodontiska betongklossarna vid 12:ans hållplats vid Alvik. De ser ut som schweizerostar - stora igenmurade hål efter
något slags buffertar (?), hål efter den japanska maxi-gummiprofilen som sedan flyttades i höjdled. Skattebetalarna skulle säkert
uppskatta om det var möjligt att göra rätt från början - eller i brist därpå åtminstone på andra försöket...

Apropå stoppbockar. Detta på en annan av SL:s ändstationer som för när varande inte trafikeras, nämligen Lidingöbanans Ropsten. Hur kom det sig att man där satte upp vanliga järnvägsbuffertar, som väl vid en konfrontation skulle penetrerat förarhytten eftersom de inte motsvarades av något kompatibelt på vagnarna? Undrade över dessa redan 1967. Senare försågs dessa med halva bildäck som väl skulle mildra den effekten. Tursamt nog inträffade väl ingen större incident. Men märkligt utformade var de ändå.

Anders Hanquist skrev:Apropå stoppbockar. Detta på en annan av SL:s ändstationer som för när varande inte trafikeras, nämligen Lidingöbanans Ropsten. Hur kom det sig att man där satte upp vanliga järnvägsbuffertar, som väl vid en konfrontation skulle penetrerat förarhytten eftersom de inte motsvarades av något kompatibelt på vagnarna? Undrade över dessa redan 1967. Senare försågs dessa med halva bildäck som väl skulle mildra den effekten. Tursamt nog inträffade väl ingen större incident. Men märkligt utformade var de ändå.

Märkligt utformade blev 373:s stötfångare vid omild kontakt med sagda stoppbock. Detta åtgärdades inte förrän vagnen överfördes till
Alkärrshallen. Vill inte berätta hur den smärre incidenten gick till...