När revs luftledningen på T-banan vid Kristineberg

[Stefan Isaksson]

Hej,
jag råkade hitta kortfilmen "Den förlorade melodin" från 1957 Länk: http://www.filmarkivet.se/sv/Film/?movieid=183
I en av scenerna från T-banan syns tydligt en luftledning. Jag tror att scenen är tagen nära Thorildsplan.

Alltså: hur länge hängde tråden kvar? Till sammanbindningsbanans öppnande? Eller?

SI
P.S. Filmen är gjord för Svenska Lokaltrafikföreningens räkning. Bilder på spårvagnar och annan kollektivtrafik är legio. Främst från Stockholm.

[roggek]

Nära Thorildsplan, nja, närmare och vid Alvik, och där är inte luftledningen riven ännu...

Både 04.21 och 10.38 in i filmen visar Alvik och inget annat...

[daniel_s]

Vid 3.54 är det Thorildsplan och inget annat.

Någon kontaktledning från 1950-talet hänger inte kvar i Alvik - all tråd revs 1997 och sedan byggde man en ny anläggning.

[Harald]

Det fanns en förbindelse mellan tunnelbanan och spåren i Rålambsvägen via tvåans gamla spår i Viktor Rydbergs gata, så att man kunde köra spårvagnar mellan Brommahallen och Hammarbyverkstaden. Därför fanns luftledningen kvar åtminstone till 1957. Sedan övergick man väl till att dra spårvagnarna genom tunneln med verklok.

[Lars_J]

Mja - straxt före scenen från Thorildsplan är det en scen från där Drottningholmsvägen korsar tunnelbanan på bro, med scenens vy upp mot Kristineberg. SI:s fråga var ju när ktl togs ned, och på dessa två scener så hänger den kvar. Frågan är ju om scenerna är filmade år 1957 eller tidigare.....

Scenen från Thorildsplan skvallrar om en medväxel som, såvitt jag kan bedöma, måste ha varit en förbindelse till stadsnätet? Eller kan det ha varit under någon ombyggnadsperiod för att flytta stationen i sidled, men det gjorde man väl först i mitten på 60-talet för att få till anslutningen mot Essingeleden. Jag avser inte den fullt synliga övergångsväxeln i back utan den växel man bara ser växeltungorna på i någon sekund.

Av en fråga har det således blivit två.

/Lars J

[daniel_s]

Scenen från Thorildsplan skvallrar om en medväxel som, såvitt jag kan bedöma, måste ha varit en förbindelse till stadsnätet?

Ja, den förbindelsen var lustigt nog vänd åt det hållet, och växeln på bilden är ju en motorväxel (och det verkar hänga två kontakttrådar över den) så det bör vara förbindelsen med det västra av spåren i Viktor Rydbergs gata. Övergångsväxeln är gissningsvis till för att vända i, annars hamnade man ju på motspår och då hade det blivit en tur genom slingan i Fredhäll för att hamna rätt på den vidare färden genom staden (vilket å andra sidan bör ha varit den mest lämpliga körvägen om man hade motorvagn och släp utan förarhytt).

[gek]

Av en fråga har det således blivit två.

och en tredje fråga är varför man hade luftledning även ner till Fridhemsplans underjordiska station? Detta syns på en annan film. Om jag inte minns fel var det filmat från en förarhytt under färd från FHP upp mot Thorildsplan, troligen i samband med västra tunnelbanans öppnande 1952.

Den sträckan har definitivt aldrig haft spårvagnstrafik, men kanske ansågs det praktiskt att kunna köra ner luftledningsmatade verkvagnar i tunneln i samband med de avslutande arbetena (ballastering, montering av strömskena, stationsarbeten etc)? Gubbängsbanan hade luftledning men trafikerades aldrig av spårvagn; luftledningen användes endast av verkvagnar samt vid provkörning av de två första tunnelvagnarna. Där hade dock luftledningsmonteringen satts igång innan det beslutats att tunnelbanan skulle elektrifieras enbart med strömskena. Vid Fridhemsplan måste det däremot ha varit ett rent provisorium.

[daniel_s]

och en tredje fråga är varför man hade luftledning även ner till Fridhemsplans underjordiska station? Detta syns på en annan film. Om jag inte minns fel var det filmat från en förarhytt under färd från FHP upp mot Thorildsplan, troligen i samband med västra tunnelbanans öppnande 1952.

Den sträckan har definitivt aldrig haft spårvagnstrafik, men kanske ansågs det praktiskt att kunna köra ner luftledningsmatade verkvagnar i tunneln i samband med de avslutande arbetena (ballastering, montering av strömskena, stationsarbeten etc)? Gubbängsbanan hade luftledning men trafikerades aldrig av spårvagn; luftledningen användes endast av verkvagnar samt vid provkörning av de två första tunnelvagnarna. Där hade dock luftledningsmonteringen satts igång innan det beslutats att tunnelbanan skulle elektrifieras enbart med strömskena. Vid Fridhemsplan måste det däremot ha varit ett rent provisorium.

I så fall undrar jag hur den ledningen var upphängd, för några fästen för ledningen har jag aldrig lyckats lägga märke till. På de södra sträckorna sitter ju många av dessa fästen kvar fortfarande, och under 90-talet hängde det fortfarande isolatorer med avklippta bärlinesnuttar i Södertunneln. Jag kan inte ens minnas att jag sett några fästen under viadukterna vid Lindhagensplan, trots att det fanns kontaktledning där innan tunnelbanan byggdes: En A25 under sagda viadukt

Vore kul med en länk till filmen du nämner!

[daniel_s]

Hittade några bilder hos SL som kan vara av intresse. Jag tror att de första två är tagna något tidigare än de senare.

Lindhagensplan:

http://www2.sl.se/Templates/FMS/FMS_pho ... cid=108388

Här tror jag att vi har gått in en bit i tunneln och tittar mot Fridhemsplans station:

http://www2.sl.se/Templates/FMS/FMS_pho ... cid=141324

9234 vid Lindhagensplan (bild med påskrift 22 januari 1951):

http://www2.sl.se/Templates/FMS/FMS_pho ... cid=108495

Andra änden av tåget. (9063 finns numera hos SSS)

http://www2.sl.se/Templates/FMS/FMS_pho ... cid=141348

[ragge]

Hittade några bilder hos SL som kan vara av intresse. Jag tror att de första två är tagna något tidigare än de senare.
...

Det är så schysst att det är lok 9234 som är hjälper till att bygga där, och ser ungefär ut som nu, 50-60 år senare!

/ragge s

[C12C3C3C12]

För mig som bodde vid Alvik i Ulvsunda fram till 1956 (vi flyttade till Grimsta sedan) så kommer jag ihåg att växlarna låg kvar i Alvik söderut från 12:ans båda spår samt att det var växlar i "hundra knutars backe" samt spår upp till Fridhemsplan. Dom gick inte som visar på första bilden utan följde vägtrafikriktningen åt båda hållen. Växlarna låg bakom loket där T-banan samt vägen går i plan.

Filmen har förresten nämnts i en tidigare tråd, känner igen den.

[643]

Åren 1957 - 1961 fanns tredubblade körtrådar som dock inte användes som sådana på sträckan
Kristineberg - Thorildsplan. De användes för strömutjämning mellan olika likriktarstationer.

Tror ej att kontaktledning funnits västerifrån ända till T-Fridhemsplan, gamla takfästen finns
däremot i viadukterna vid Lindhagensplan. År 1952 fanns nybyggda Tigerlok mm att tillgå!
Vid denna tid stängde man inte av i månader och år vid stora trafikomläggningar, man
förstod sig på flexibla lösningar! FIXA över natten - oavsett projektets storlek och
svårighetsgrad!

[SouthernCross88au]

Hej,
jag råkade hitta kortfilmen "Den förlorade melodin" från 1957 Länk: http://www.filmarkivet.se/sv/Film/?movieid=183
I en av scenerna från T-banan syns tydligt en luftledning. Jag tror att scenen är tagen nära Thorildsplan.

Får en att fundera över trafiksituationen på Strandvägen lite. Under eftermiddagsrusningen är det trafikkaos vid Nybroplan med alla som vill lämna Östermalm för att åka söderut genom att köra igenom stan. Under vänstertrafiken leddes bilarna över Blasieholmen ut ur stan - via Stallgatan, samma väg som nu används för folk att köra in i stan. Jag tror att detta hade fungerat bättre idag än att använda denna slinga för inkommande trafik. Nu är det svårt att göra någonting åt detta i högertrafik men det är ett exempel på ett inte så genomtänkt resultat av att byta sida på vägen som vi kör på. Det kanske inte alls är så enkelt som att bara byta håll på allting (eller ta bort alla spårvagnar ). Morgonrusningen är mindre koncentrerad än eftermiddagsrusningen och bilarna brukar strömma in i stan under en längre tidsperiod. Då kanske det inte spelar någon större roll att leda trafiken via Norrbro-Regeringsgatan-Hamngatan istället.

Det kanske finns fler exempel på platser där trafiksituationen har blivit sämre sedan högertrafikens införande. Vissa påfarter (f.d. avfarter) på Essingeleden kanske.

[daniel_s]

Morgonrusningen är mindre koncentrerad än eftermiddagsrusningen och bilarna brukar strömma in i stan under en längre tidsperiod.

Ähum, stämmer det där verkligen?

Det kanske finns fler exempel på platser där trafiksituationen har blivit sämre sedan högertrafikens införande. Vissa påfarter (f.d. avfarter) på Essingeleden kanske.

Nja, just Essingeleden (invigd 1966) är ju planerad för högertrafik från början, liksom några andra asymmetriska trafiklösningar (t ex nya Lidingöbron).

[gek]

Åren 1957 - 1961 fanns tredubblade körtrådar som dock inte användes som sådana på sträckan
Kristineberg - Thorildsplan. De användes för strömutjämning mellan olika likriktarstationer.

Men hade det varit möjligt att mata ett fordon med takströmavtagare från de körtrådarna, d v s hängde de ovanför spåren?

Tror ej att kontaktledning funnits västerifrån ända till T-Fridhemsplan, gamla takfästen finns
däremot i viadukterna vid Lindhagensplan. År 1952 fanns nybyggda Tigerlok mm att tillgå!

Vad är Tigerlok? Lok med motorer från slopade Tiger-stridsvagnar?

[643]

Man HADE kunnat köra med spänning från de nämnda körtrådarna, men det fanns ingen anledning....

Tigerloken (även kallade Örbylok eller Storlok) beskrives här:

https://www.sparvagssallskapet.se/vagnh ... php?id=933

http://www.modellbyggen.se/SLlok/9234-02-h.jpg

9234 är naturligtvis inte ursprungligen byggt 1908! Båda loken hade även
takströmavtagare i många år och är bra exempel på flexibla lösningar....

[Harald]

Loken 9234 och 9235 byggdes av Råsundaverkstaden 1949-50 med delar från spårvagnar. Åtminstone boggierna ser ut att komma från Örbyvagnar. Senare fick de väl C2-boggier.


En lokkorg under byggnad


Färdigt lok, ännu utan strömskor.


Under mitt letande efter bilder hittade jag denna förtjusande skapelse.

Bilder från Spårvägsmuseets samlimgar underCreative Commons licens

[RVR]

Hej,
jag råkade hitta kortfilmen "Den förlorade melodin" från 1957 Länk: http://www.filmarkivet.se/sv/Film/?movieid=183
I en av scenerna från T-banan syns tydligt en luftledning. Jag tror att scenen är tagen nära Thorildsplan.

Får en att fundera över trafiksituationen på Strandvägen lite. Under eftermiddagsrusningen är det trafikkaos vid Nybroplan med alla som vill lämna Östermalm för att åka söderut genom att köra igenom stan. Under vänstertrafiken leddes bilarna över Blasieholmen ut ur stan - via Stallgatan, samma väg som nu används för folk att köra in i stan. Jag tror att detta hade fungerat bättre idag än att använda denna slinga för inkommande trafik. Nu är det svårt att göra någonting åt detta i högertrafik men det är ett exempel på ett inte så genomtänkt resultat av att byta sida på vägen som vi kör på. Det kanske inte alls är så enkelt som att bara byta håll på allting (eller ta bort alla spårvagnar ). Morgonrusningen är mindre koncentrerad än eftermiddagsrusningen och bilarna brukar strömma in i stan under en längre tidsperiod. Då kanske det inte spelar någon större roll att leda trafiken via Norrbro-Regeringsgatan-Hamngatan istället.

Det kanske finns fler exempel på platser där trafiksituationen har blivit sämre sedan högertrafikens införande. Vissa påfarter (f.d. avfarter) på Essingeleden kanske.

Lite off-topic. Den stora boven i Blasieholmens trafikföring (för vägtrafiken) är att Arsenalsgatan stängdes under 1970-talet för att omvandlas till gågata: istället för att som tidigare fungera som enkelriktad genomfart från Gustav Adolfs torg till Nybroplan. Efter högertrafikomläggningen så var dessutom trafiken kring det kvarter som museiinjen sedan 1991 vänder kring vid Norrmalmstorg enkelriktad. Den lösningen var faktiskt riktigt bra för både väg- och kollektivtrafiken, men mindre fördelaktig för cyklister och gångtrafikanter som med nutidens gällande normer ges betydligt större plats i gaturummet.

[Lars_J]

Apropå växeln vid Thorildsplan (se mitt tidigare inlägg och Daniels svar).

Vi torde båda ha rätt, men också lika mycket fel. Kryptiskt. Ja - för den växeln torde med allra största sannolikhet ha varit förbindelsen från Fredhäll (och en motsvarande växel låg vid plf för körning mot Fredhäll). Stationen låg då i gatunivån, samma nivå som Drottninholmsvägen idag har för trafik från Stockholm mot Bromma/Essingeleden. Detta framgår om man söker på Thorildsplan på Spårvägsmuseets bilddataba. Den "riktiga" förbindelsen till spårvägsnätet låg genom att de båda spåren som gick från Thorildsplan svängde av på norra sidan om tunnelinfarten och gick sedan som dubbelspår uppför 100 knutars backe till Fridhemsplan. Och - kontaktledningen är på denna sträcka dubbel, två trådar med uppskattningsvis 30 cm mellan, för vardera spåret.

Tigerloken (varför kallar vi dem för det?) är, mycket förenklat, en A13 med ny lokkorg och försedd med förbränningsmotor och generator. Det är endast det ena loket, som är ombyggt med drivutrustning från vagntyp C2/C12.

/Lars J

[218]

Apropå växeln vid Thorildsplan (se mitt tidigare inlägg och Daniels svar).

Tigerloken (varför kallar vi dem för det?) är, mycket förenklat, en A13 med ny lokkorg och försedd med förbränningsmotor och generator. Det är endast det ena loket, som är ombyggt med drivutrustning från vagntyp C2/C12.

/Lars J

Tigerloken kallas väl för Tigerlok p.g.a deras ursprungliga "skräckinjagande" gul-svarta säkerhetsmålning i fronterna?

218