SL och "Lagen om tilläggsavgift i kollektiv persontrafik"

[TKO]

Eftersom detta forum numera verkar ha underrubriken "privatjurister spekulerar" skulle jag vilja ta upp en fråga!

I SL:s allmänna vilkor hittar jag följande text:

"Resenär som inte kan visa en giltig biljett vid kontroll kan, enligt lagen om tilläggsavgift i kollektiv persontrafik, påföras en tilläggsavgift på 1200 kronor."

Men i lagen står det så här:

"Den som driver kollektiv persontrafik, för vilken regeringen eller förvaltningsmyndighet fastställer taxa, får under de förutsättningar som anges i denna lag taga ut tilläggsavgift av resande som ej kan förete giltig biljett.
Regeringen eller förvaltningsmyndighet som regeringen bestämmer får föreskriva att denna lag skall gälla även annan utövare av kollektiv persontrafik än sådan som avses i första stycket."

Anser sej SL kunna tillämpa denna lag utifrån första stycket? Eller har regeringen föreskrivit att lagen gäller SL? Eller har regeringen bemyndigat en förvaltningsmyndighet, som sedan i sin tur bestämt att lagen gäller SL?

med juridiska hälsningar
Thomas K Ohlsson

[TKO]

Har i så fall alla länsstyrelser bemyndigats att fatta sådana beslut eller gäller det endast vissa?

/TKO

[2763]

Om det spekulation du efterfrågar, eller i detta fall tveksamt minne, så kan du få ett svar direkt. Jag har ett svagt minne om att det har varit länsstyrelsen som fastslagit detta. Hur det är nu med nya regionala kollektivtrafikmyndigheter vet jag inte.

När avgifterna höjdes för några år sedan var det Vägverket som var den berörda myndigheten. Idag torde det sålunda vara Trafikverket.

//T

[Harald]

Titta i den tillhörande förordningen. Vad regeringen har beslutst står där.

[TKO]

Titta i den tillhörande förordningen. Vad regeringen har beslutst står där.

Jag hittar inte förordningen.... kan kanske bero på att jag inte letat!

med vänlig hälsning
Thomas K Ohlsson

[Odd]

Anser sej SL kunna tillämpa denna lag utifrån första stycket? Eller har regeringen föreskrivit att lagen gäller SL? Eller har regeringen bemyndigat en förvaltningsmyndighet, som sedan i sin tur bestämt att lagen gäller SL?

Eftersom det väl är Landstinget som fastställer taxorna så är väl det i det hela korrekt enligt första stycket. Men vad vet jag.

[Odd]

Det är transportstyrelsen som har uppgiften fastställa landstingets ansökan enl. förordning 2008:1125. Detta kan sedan överklagas till regeringen enl. förordning 1982:311

Jamen då så. Då är det väl bara att ställa SLL och SL inför rätta för därtill lämplig domstol för det brott de har begått. Du skulle ju kunna anmäla dom, till exempel...

[spårlasse]

Jag vet väl inte hur man skall kunna hävda att tilläggsavgiften är för hög. Ett månadskort kostar 790 kronor, att då får betala 1200 är ju en rätt rimlig nivå, även utifrån lagstiftningens intentioner. Däremot instämmer jag väl delvis i att det är bättre att ha kontroll in - än ut. Samtidigt just på tunnelbanan där man kontrollerar som mest, är det ju ändå obefintligt med resenärer som inte medvetet har fuskat som åker dit. Det finns ju en del som inte kan styrka rabatt - men dessa avskriver ju SL om man senare kan komplettera med detta (trots att man är skyldig att ha det med).

Däremot borde det kanske finnas bättre lagstöd för att ta ut en hög kontrollavgift. Tycker gott och väl att man skall kunna få göra vinst på detta. Däremot måste det naturligtvis vara en riimlig avgift, då man ju ändå kan tappa en biljett eller någon kan sno plånboken (i det senare fallet bör man väl dock kunna slippa om man senare bifogar en polisanmälan kan man tycka).

Eftersom det nu finns organisationer som planka.nu som har en fond för att betala böterna för dem som plankar, måste helt enkelt avgiften också vara avskräckande,det är den inte idag. Motsvarande ett årskort vore rimligt, alltså 8 300 kronor. Då kanske det får en viss effekt i alla fall. Meningen med att avkriminalisera s.k. snyltning var ju inte att det skulle leda till den anarki vi ser idag på våra kollektiva färdmedel. Den byggde ju också på att man fortfarande i tunnelbanan (vill jag minnas) hade utpasseringskontroll. Var det måhända i och med den nya lagen som dessa avskaffades? När det fanns ett mer konkret lagstöd för att ta ut avgifterna? Måste i alla fall ha varit i samma veva (omkring 76-77). Hängde väl förstås också samman med månadskortet som gjorde kontrollen betydligt mindre väsentlig än den tidigare hade varit, förutom då allmänna rationaliseringsåtgärder och behov av att spara pengar.

[Harald]

Utgångsviseringen försvann mycket tidigare än 76-77, senast första halvan av 60-talet. När jag började vid SS 1965 var den borta, men jag har för mig att jag har varit med om utgångsvisering några år tidigare.

En ännu högre tilläggsavgift än den nuvarande är inte rimligt. Den är redan rätt hög, men det kan vi väl tacka planka för. Deras "försäkring" gör att man måste göra det dyrt att planka, men det tokiga är att det drabbar folk som utan uppsåt har gjort ett misstag hårt, medan systematiska plankare som är med i deras ordning kommer billigare undan. Men det finns ju två vägar att öka kostnaden för planka. Förutom att höja avgiften kan man öka antalet kontroller så att risken att åka dit ökar. Vad man vill uppnå är väl att avgiften till planka ska bli högre än priset på ett månadskort.

[spårlasse]

Man har inte avkriminaliserat något. Man har lagt till en möjlighet att ta ut tillägsavgift huvudsakligen avsedd för de fall då det inte begåtts brott, men bevis på erlagd avgift ändå inte kan företes. Denna tilläggsavgift skall inte jämföras med de höga böter som man tex i London annonserar som högsta möjliga straff. Högsta möjliga straff för uppsåtsbrottet är som bekant fängelse i Sverige.

Faktumet att trafikföretagen själva tycks inse att dagens tilläggsavgift inte är rimlig för de fall fördavgiften faktiskt har betalts borde leda till eftertanke, men tydligen inte...

Tvärt om verkar man vilja transformera sig själva till säväl lagstiftare, dommare och straffutmätare, givetvis med omvänd bevisbörda. Tydliga tecken på inte bara omdömeslöshet utan också bevis på fullständig avsaknad av självdistans. Kanske blir så då politiska uppdrag mixas med verksamhetsuppgifter?

Det stämmer att man inte helt avkriminaliserat det, men i praktiken. Vilket ju också var syftet med lagen om tilläggsavgifter. I själva verket vill man ju att även i fall av domstolstvist, så skall man gå den civilrättsliga vägen och se det som ett avtalsbrott och inte ett brottsmål. Men givetvis finns möjligheten för trafikföretaget att också anmäla för bedrägligt beteende och då är det ju sex månader som gäller som maxstraff. Men för att det skall vara aktuellt, skall det ju vara av allmänt intresse. Eftersom värdet på ett enskild resa alltid understiger 500 kronor (vilket är den gräns man satt idag), är det alltså inte aktuellt. Det finns förstås ändå en möjlighet - och det är om det skett vid upprepade tillfällen. Problemet är ju att det sällan går att bevisa eftersom risken att åka fast i en kontroll är så liten. LU visar ju dock i sin senaste dokumentär från BBC, hur man filmar och letar efter personer som gör det systematiskt. Med samma strategi i Stockholm, skulle SL möjligen kunna överlämna deras fall för bedrägligt beteende. Spärrvakterna som brukar sitta på vissa stationer, borde ju ha rätt bra koll på vilka som brukar fuska. Eftersom det är ett lagbrott skulle man ju kunna jobba mer systematiskt med dessa.

Och jag kan lova dig, skulle det gå till domstol i ett sådant fall, så skulle man gå på SL:s linje. Något mer bevis än att personen inte haft gilitg biljett på sig, skulle knappast behövas. Man får ju inte vistas i området utan sådan. Att man själv skall hålla rätt på sin biljett - är ju en skydlighet som ju också uttrycks i förarbetena.

[Odd]

... inte höja tilläggsavgifterna och slå vilt omkring sig....

Vad menar du? Hur gör dom när dom slår vilt omkring sig?

[spårlasse]

Nu förstår jag inte riktigt vilket fall som menas med ett sådant här fall, eller om du refererar till brottmål eller civilmål eller för den delen vad som är SLs linje. Men angående det allmänna intresset så handlar ju det enbart om vem som skall bekosta åtalet. SL bör alltså i de fall man verkligen vill stävja brott bekosta åtalet, inte höja tilläggsavgifterna och slå vilt omkring sig. Dessutom faller väl spärrforsering in under allmännt åtal, så i dessa fall kan man ju få statligt stöd för processen.

Fast SL kan inte åtala någon för ett brottsmål enligt brottsbalken. Däremot kan mna förstås polisanmäla. I övrigt ansåg man alltså i förarbetena till lagen att det skulle behandlas som en civilrättslig tvist - men då handlar det ju bara om att betala tilläggsavgiften eller ej. Åklagare väcker inte åtal om det inte finns allmnintresse. Och när det gäller snyltbrott har man sagt att det i sådana fall skall röra sig om ett värde på mer än 500 kronor, eller upprepande fall. Eftersom risken att åka dit är så liten, är det ju svårt att samla ihop så pass mycket "böter" på en person att det kan vara aktuellt att göra en polisanmälan från SL:s sida.

När det gäller tunnelbanan finns det också en ordningsstadga att inte vistas olovligt där. Har inte tittat på sanktionerna där, men antar väl att sanktionen i princip är att bli utslängd och inget som heller går till åtal.

[spårlasse]

Fast SL kan inte åtala någon för ett brottsmål enligt brottsbalken.

Varför inte, man är ju till och med målsägare? I själva verket är det just de som kan väcka åtalet. Visst offentlig åklagare ksn ta på sig målet i vissa fall eller som sidoåtal, men målsägaren är den som primärt kan nyttja möjligheten. I själva verket är det extremt märkligt att organisationer som förment griper enligt paragrafen sedan systematiskt väljer att inte åtala. Den omedelbara känslan blir att man hellre drar in pengar till sig själva än önskar stävja brott. I värsta fall är man dessutom rädd att förlora.

Det är därför det är så viktigt att åklagaren i Göteborg nu gör sitt jobb.

Du måste skilja på vad som går under allmänt åtal och tvistemål. I det senare fallet är det förstås givet så att det är målsägande som lämnar in en stämning till domstolen. Men i det förra som huvudsakligen gäller brottsmål (dock ej vanligtvis ex.vis förtal), så är det allmänt åtal som gäller och då måste det vara åklagare som för talan. Men här skall erkännas att möjligheten ändå finns att väcka talan, men det kräver ju s.k. åtalsunderlåtelse. Det vill säga att åklagare valt att inte väcka talan. Och detta kräver ju i sin tur en polisanmälan från ex.vis SL. Givetvis kan då SL, efter det att beslut om åtalsunderlåtelse fattats, även väcka åtal i fråga om bedrägligt beteende. Men om nu åklagare föjer de riktlinjer som utgetts kring detta - så är det ju rätt att göra en åtalsunderlåtelse. Så någon konskevens av detta kommer det ju inte bli. Det fall man då skulle kunna tänka sig är att SL kan påvisa flera sådana brott under kortare tid från samma person - men likväl måste man först ha gått den vanliga vägen för brottsmål - det. vill säga genom polisväsendet.

Nu skulle ju förvisso SL kunna börja polisanmäla alla som tjuvåker, men det skulle ju vara att missbruka det förtroende SL fått till att ta ut tilläggsavgifter enligt den lagen. Däremot håller jag med om att SL skulle - gärna tillsammans med polisen, ta tag i personer som begått detta brott ett flertal gånger.

[Ivers1991]

Enskilt åtal finns, men det är väldigt sällsynt.

Eftersom det mycket riktigt kräver åtalsunderlåtelse/intyg från åklagaren (RB 47 kap), vill nog de flesta inte vilja driva fallet vidare om nu åklagaren konstaterar att brott inte kan styrkas. Denne får man ju förutsätta vet vad som anses som brott och inte. Plus att den som driver enskilt åtal inte vet om vederbörande får täckt sina kostnader eller ej - risken finns att kostnaderna stannar hos ex. SL. Det hade förmodligen inte blivit populärt.

Om SL missbrukar något förtroende eller ej, låter jag vara osagt. Men det handlar ju om att ge trafikhuvudmännen ett enklare sätt att stävja tjuvåkning på än att gå den långa vägen om tingsrätt och ev. hovrätt. Om huvudmännen så väljer att inte använda den, får det vara deras ansvar. Och förmodligen också finansiella förlust.

[M_M]

Utgångsviseringen försvann mycket tidigare än 76-77, senast första halvan av 60-talet. När jag började vid SS 1965 var den borta, men jag har för mig att jag har varit med om utgångsvisering några år tidigare.

En ännu högre tilläggsavgift än den nuvarande är inte rimligt. Den är redan rätt hög, men det kan vi väl tacka planka för. Deras "försäkring" gör att man måste göra det dyrt att planka, men det tokiga är att det drabbar folk som utan uppsåt har gjort ett misstag hårt, medan systematiska plankare som är med i deras ordning kommer billigare undan. Men det finns ju två vägar att öka kostnaden för planka. Förutom att höja avgiften kan man öka antalet kontroller så att risken att åka dit ökar. Vad man vill uppnå är väl att avgiften till planka ska bli högre än priset på ett månadskort.

Är plankas försäkring världsunik eller åtminstone rejält ovanlig?

Att avgiften är hög beror inte bara på plankaförsäkringen utan också på hur ofta kontroller utförs. Så länge de utförs så ofta att det i genomsnitt är en förlustaffär att planka så kan kontrollavgiften vara hur låg som helst. Jämför att det inte behövs någon avgift alls om alla resenärer kontrolleras redan vid påstigning (d.v.s. som det funkar på t.ex. en hel del mer långväga busslinjer utanför storstäderna). Nån som varit med om biljettkontroll på långfärdslinjebussar eller för den delen på bussar där alla resenärers färdbevis på något sätt alltid kollas av föraren vid påstigning.

[spårlasse]

Förutom tvistemål och allmänt åtal finns enskilt åtal och det är just det som gäller för förtalsmål och mål som detta, så jag förstår inte riktigt vart du vill komma. Än mindre förstår jag vad du menar med att man skulle missbruka något förtroende. Helt obegripligt faktiskt. Missbrukar förtroendet är det man gör genom att kasta in skyhöga tilläggsavgifter för att den vägen dels få in pengar dels få straffverkan med omvänd bevisbörda.

Vi kanske talar om olika mål, men jag avser brottsbalkens bestämmelser angående bedrägligt beteende där det ju uppenbarligen står att åtalet skall vara av allmänt intresse. I sådana mål är det givet att det är åklagare som först måste fatta beslut i frågan och att han då väljer att inte väcka allmänt åtal (vilket han inte heller skall enligt riksåklagarens riktlinjer (i normalfallet).

Eftersom tilläggsavgiften bestäms av trafikstyrelsen och i slutändan genom besvär till regeringen, så vet jag inte vad du vill komma i det avseendet. Givetvis kan du bestrida en tilläggsavgift, få betalningsföreläggande genom domstol som SL kräver in och därefter möjligen vända dig till Europadomstolen för att försöka få rätt, om man nu inte tycker att trafikhuvudmän skall få ha avgifter.

Jag vet inte vad du menar med omvänd bevisbörda eftersom man är skyldig att visa upp att man har en giltig biljett enligt lagstifningen kring tilläggsavgift. Man har ju givetvis möjilghet att bestrida avgiften och den vägen gå till domstol. Men det är ju en annan sak. Men det är klart i en sådan tvist så får ju förstås domstolen gå på de bevis som finns. Om du i sådana fall kan visa att du haft biljett hela tiden och att kontrollörerna skulle ha ljugit ihop det hela, så gäller ju förstås lagen som ifråga om alla ekonomiska tvister. Beviset som SL har är ju att den drabbade vistats på område där han varit skyldig att ha biljett och inte kunnat uppvisa en sådan. Därmed blir det förstås hans skyldighet att visa att han haft biljett hela tiden.

Med "förtroende" menar jag att lagstiftarna inte vill att dessa typer av ärenden kommer till domstol. Givetvis beroende på de kostnader som detta orsakar. I detta är det ju dock en win-to-win-situation. Visst, man får betala en tilläggsavgift utan att få saken prövad, men i gengäld slipper man få en dom. Så jag tror nog dessa plankare torde vara rätt glada över att bara få betala en avgift, istället för att hamna i polisregistret (även brott där åklagare inte väcker åtal - ger ju en prick i belastningsregistret). Skillnaden är väl ungefär densamma som när det gäller parkeringsbot.

Det ser ju inte heller bra ut om landstinget håller på likt en rättshaverist gentemot staten. Däremot som jag sagt ovan, kan man förstås polisanmäla upprepade brott och protestera på annat sätt om man tycker att alla fall av bedrägligt beteende borde leda till ett domstolsärende. Och kanske är det enda sättet att få ordning på plankarna. Vad riksåklagaren också ser att man skall kunna göra är ju att om det är förekommande i större omfattning, kunna mer likt en razzia fälla flera samtidigt vid ett bestämt tillfälle. Men även där bör ju det ske genom samarbete med SL och polisen så att bevisläget kan blir bättre.

[BSB101]

Alla vet ju att allt gör bäst med outbildad och helst strejkbenägen personal.

Inte visste jag att kontrollanterna i SL-trafiken var strejkbenägna, jag gissar att du har statistik på detta? När du ändå är och letar efter statistik kan du ta fram jämförelser med andra länder när det gäller strejker (vilda som avtalsenliga) så får du se att det strejkas väldigt lite i Sverige.

[spårlasse]

Enskilt åtal finns, men det är väldigt sällsynt.

Eftersom det mycket riktigt kräver åtalsunderlåtelse/intyg från åklagaren (RB 47 kap), vill nog de flesta inte vilja driva fallet vidare om nu åklagaren konstaterar att brott inte kan styrkas. Denne får man ju förutsätta vet vad som anses som brott och inte. Plus att den som driver enskilt åtal inte vet om vederbörande får täckt sina kostnader eller ej - risken finns att kostnaderna stannar hos ex. SL. Det hade förmodligen inte blivit populärt.

Om SL missbrukar något förtroende eller ej, låter jag vara osagt. Men det handlar ju om att ge trafikhuvudmännen ett enklare sätt att stävja tjuvåkning på än att gå den långa vägen om tingsrätt och ev. hovrätt. Om huvudmännen så väljer att inte använda den, får det vara deras ansvar. Och förmodligen också finansiella förlust.

Det är sälsynt med enskilt åtal, men det är det ursprungliga. Jag tror också att du överskattar åklagarämbetet lite i allmännhet, de gör ofta sitt bästa för att lägga ned utredningar från enskilda genom att helt enklat inte bry sig om att ta reda på om det finns något som styrker brotten. Men det är inte detta som är fallet här, i några enstaka fall, förtal, bedrägligt beteende gällande mindre belopp osv är det helt enkelt den normala gången att det är enskilt åtal som gäller. Åklagarmyndigheten tar in ärendet och ser om det finns något extraordinärt som gör att staten trots allt skall finansiera åtalet, men sedan lämnar man i normalfallet tillbaka ärendet till den enskilde. I dessa fall handlar det inte om att de gör någon bedömning om huruvida brott kan styrkas eller inte.

Angående kostnaden är den ett stort problem för den enskilde som tex vill driva ett förtalsmål mot en tidning. För SL att driva ett mål om bedrägligt betende är det ingen större kostnad i sammanhanget. Det skulle mer än väl räcka att de anstälde en enda jurist. Kostar inte mer än två, max tre kontrollantlöner med den platta lönestruktur vi har i Sverige. Men det är klart kommunalarbetarförbundet skulle förstås skrika i skyn. Alla vet ju att allt gör bäst med outbildad och helst strejkbenägen personal. Dessutom har vi ju ett antal filmbevis på att personalen kan kanalisera lite personliga frustrationer i samband med kontrollerna. Dessutom blir det ju lättare för SL att dra in stålarna. En win-win situation för alla "relevanta" parter.

Kortsiktig finansiell förlust blir det ju inte för SL att istället gå genvägen via tilläggsavgifter då lagstiftaren beklagligtvis givit trafikutövarna möjligheten att lägga tilläggsavgifterna på uppsåtsnivå och dessutom låter dessa gå till trafikutövaren själv. Förlorarna i spelet är ju de som inte begått uppsåtsbrottet utan bara försumlighetsförseelsen men ändå tvingas betala "böter" på en högre nivå. Ja man har kanske inte ens begått försulighetsförseelsen. Den omvända bevisbördan ger ju SL rätten att ta ut tilläggsavgiften även i de fall då SLs egen personal begått felet. Resenären har då bara glömt att kontrollera att den SL-anställde stämplat rätt. Det är detta missbrukade förtroende som gör det rimligt att ifrågasätta om trafikutövarna givits för mycket makt. Tillsvidare återstår för enskilda möjligheten att helt enkelt lämna scenen, det är ju den friheten lagstiftaren lämnat dem, och trafikutövarna får tillfälle att begrunda det smarta i att missbruka det förtroende som givits dem. Vissa av kontrollanterna bör dessutom få detta tillfälle på därför avsedd plats.

Jovisst är enskilt åtal det ursprungliga om vi ser det ur ett historiskt perspektiv, men så är ju när det gäller flertalet brott. Men eftersom bedrägligt beteende lyder under allmänt åtal (om än då med vissa begränsningar), så räknas det huvudsakligen som ett sådant och bör snarast ses som ett anmälningsbrott, alltså där målsägande anger till åtal, och inte väcker åtal - vilket är en viss skillnad. Det som finns kvar angående bedrägligt beteende är dock att om det är närstående i någon form till den målsägande, så kan endast han ange till åtal - eller om åklagaren anser att det är av allmänt intresse. Men den förra begränsningen är ju inte aktuell här.

Sedan kan förstås som jag skrev ovan, den enskilde givetvis väcka enskilt åtal, när åklagaren valt att göra en åtalsunderlåtelse, eller valt att lägga ner förundersökningen pågrund av bristande bevis.

Nåväl - min poäng är att syftet från lagstiftningens sida är ju att inte belasta domstolen med dessa ärenden. Men man kan förstås fortfarande bestrida tilläggsavgiften och dra det till domstol som ett tvistemål utan problem. Men både ett enskilt åtal enligt brottsbalken och ett ärende i tvistemål räknas ju som ett civilmål när det gäller att betala rättegångskostnaderna.

Sedan kan man tycka att man skulle ha det på ett annat sätt. Men det är knappast meningen att SL genom att göra ett antal tusen anmälningar per år skulle ändra på lagstiftningen. Det är ju också på detta vis man har valt att lösa det i nästan alla demokratiska länder. SL ligger väl prismässigt något över genomsnittet, men det ligger iaf på mellan ca 800-1000 kronor iaf i våra nordiska grannländer. Och alla har ju i princip löst detta på samma sätt som i Sverige.

En sak är klar iaf - och det är att domstolarna och polisen skulle bli överbelastade av arbete om den här typen av ärenden skulle börja översvämma domstolsväsendet.

Sedan kan jag väl hålla med om att något borde göras åt den stora mängd som slentrianmässigt åker utan att betala. I enstaka fall skulle väl alltså en polisanmälan kunna ge viss effekt. Men metoden måste ju användas mycket sparsmakat i sådana fall.

Eftersom man nu har system där man alltid skall visera biljetten vid påstigning så förstår jag inte vem detta system egentligen skulle drabba. Det är ju i princip omöjligt att på laglig väg hamna i SL:s system utan att man har med sig biljett. Möjligen på lokalbanan/spårväg - men där är ju eftersom vi har konduktörer, det nästan omöjligt att hamna i en kontroll utan giltig biljett - om man nu gjort rätt för sig. Skulle man ha glömt plånboken när konduktören kommer fram, så är det ju ingen som begär kontrollavgift, barar avkastad.

Visst, risken finns väl alltid att man skulle kunna tappa biljetten under färd. Men den risken måste ju ändå betraktas som ofantligt liten.

[Harald]

Alla vet ju att allt gör bäst med outbildad och helst strejkbenägen personal.

Inte visste jag att kontrollanterna i SL-trafiken var strejkbenägna, jag gissar att du har statistik på detta? När du ändå är och letar efter statistik kan du ta fram jämförelser med andra länder när det gäller strejker (vilda som avtalsenliga) så får du se att det strejkas väldigt lite i Sverige.

Jag syftade iofs på den senaste vilda strejken hos GS. "Skyddstopp", kallade man visst larvigheterna. Det är väl samma fackförbund, är det inte?

Du har visst lite svårt att ta till dig fakta. Arbetsgivaren och skyddsombudet var överens om att personalen skulle tas ur tjänst. De var hemma med lön. Då är det inte strejk. Personal som strejkar får inte lön för den tid de har strejkat.

[Harald]

Frågan är bara om de lokala polis och åklagarämbetena har integritet nog att inte påverkas. Det är beklagligtvis mer tveksamt.

Nej, de är naturligtvis med i sammansvärjningen. Det förstår vi till och med utan att du skriver det.