Tåg till Åland och vidare
Postat: måndag 26 mars 2012 19:10
En tåg förbindelse mellan metropolerna Helsingfors - Stockholm genom den södra linjedragningen skulle innebära en kontakt mellan Helsingfors centralstation och Stockholm Central på cirka två timmar. Lösingen bygger på järnvägsförbindelse Stockholm Mariehamn (tunnel vid Märkets fyr, Grisslehamn - Eckerö) och Mariehamn Karis (tunnel, järnvägsbank, broar - Föglö, Dragsfjärd). I Karis blir resenärerna tvungna att byta till Pendolino (typ av tåg) till Helsingfors emedan spårbredden ändras i Karis.
SJ kör alltså ända till Karis och vid samma perong fortsätter VR (Finska statsjärnvägar) med Pendolino till Helsingfors. Eftersom Karis är nästan på samma breddgrad som Mariehamn sparas Åbo kröken och eftersom tunneln Föglö Dragsfjärd ej har mellanstationer (snabbtrafiken, lokal trafiken har två) kan över 150 km/timmen väl uppnås. Åbo resenärerna blir tvungna att resa ner till Karis för att byta till Stockholms tåget, eller resa ner till Pargas/Kirjais stationen. Kanske Hyvingebanan från Karis kunde brukas för resor till Tammerfors, Kouvola och S:t Petersburg (Ryssland). Om tunneln och järnvägen Porkkala Nargö (Estland) byggs kunde Stockholms resenärerna ta Karis tåget, byta till tåget mot Kyrkslätt och igen byta till Tallin tåget.
Lönsamheten ligger i att tillräckligt stora metropoler binds samman med järnväg, i detta fall Helsingfors och Stockholm.
Finska spårbredden är den gamla tsar-rysska så samma bredd gäller ända till Vladivostok vid Stilla havet.
Föreslagna banan över Åboländska skärgården kommer att vara förtjusande och i sig själv ett turistmål. Genom att banan går endast genom sveskbyggderna här i Finland kommer servicen att hellt kunna ges på svenska. Som mellanstationer på järnvägen Mariehamn - Karis finns antagligen Pargas/Kirjais och Dragsfjärd/Kimito. Tågförbindelsen Karis - Helsinfors är byggd på 1800-talet och är en del av Finlands järnvägsnät (och krokig som en orm).
Problemen idag är i första hand attityd problem. Två timmar är lite men kräver uträtning av gamla järnvägar, nya och långa havstunnlar och mycket begränsat antal stationer. Stationerna kan alltid ökas genom stickspår så att ej huvudlinjen behöver sakta vid station. Lösningen är i hög grad inspirerad av Örsundsbron och vad som hänt i södra Sverige efter att bron/tunneln kom till.
Iden som här sätts fram borde även kunna få EU stöd emedan det är fråga om komunikation mellan medlemsländer.
Den kulturella betydelsen är kanske ej så tydlig i Stockholm men effekten är betydande här i södra Finlands svenskbyggder och naturligtvis på Åland. Ålandstunneln i och för sig möjlig gör jobb pendling till Stockholms trakten.
SJ kör alltså ända till Karis och vid samma perong fortsätter VR (Finska statsjärnvägar) med Pendolino till Helsingfors. Eftersom Karis är nästan på samma breddgrad som Mariehamn sparas Åbo kröken och eftersom tunneln Föglö Dragsfjärd ej har mellanstationer (snabbtrafiken, lokal trafiken har två) kan över 150 km/timmen väl uppnås. Åbo resenärerna blir tvungna att resa ner till Karis för att byta till Stockholms tåget, eller resa ner till Pargas/Kirjais stationen. Kanske Hyvingebanan från Karis kunde brukas för resor till Tammerfors, Kouvola och S:t Petersburg (Ryssland). Om tunneln och järnvägen Porkkala Nargö (Estland) byggs kunde Stockholms resenärerna ta Karis tåget, byta till tåget mot Kyrkslätt och igen byta till Tallin tåget.
Lönsamheten ligger i att tillräckligt stora metropoler binds samman med järnväg, i detta fall Helsingfors och Stockholm.
Finska spårbredden är den gamla tsar-rysska så samma bredd gäller ända till Vladivostok vid Stilla havet.
Föreslagna banan över Åboländska skärgården kommer att vara förtjusande och i sig själv ett turistmål. Genom att banan går endast genom sveskbyggderna här i Finland kommer servicen att hellt kunna ges på svenska. Som mellanstationer på järnvägen Mariehamn - Karis finns antagligen Pargas/Kirjais och Dragsfjärd/Kimito. Tågförbindelsen Karis - Helsinfors är byggd på 1800-talet och är en del av Finlands järnvägsnät (och krokig som en orm).
Problemen idag är i första hand attityd problem. Två timmar är lite men kräver uträtning av gamla järnvägar, nya och långa havstunnlar och mycket begränsat antal stationer. Stationerna kan alltid ökas genom stickspår så att ej huvudlinjen behöver sakta vid station. Lösningen är i hög grad inspirerad av Örsundsbron och vad som hänt i södra Sverige efter att bron/tunneln kom till.
Iden som här sätts fram borde även kunna få EU stöd emedan det är fråga om komunikation mellan medlemsländer.
Den kulturella betydelsen är kanske ej så tydlig i Stockholm men effekten är betydande här i södra Finlands svenskbyggder och naturligtvis på Åland. Ålandstunneln i och för sig möjlig gör jobb pendling till Stockholms trakten.