Mer Bryssel

[besa]

Bryssel har aldrig varit ett resmål i sig, utan en plats man passerade på väg till Frankrike. Det blev dock alltid några dagars stopp för att studera spårvagnstrafiken. Så även senaste gången för precis ett år sedan. Det verkade sig likt så något intensivt åkande blev det inte. Konstaterade att Lin 23 och 52 gick som förut över bron där jag låg med båten. Enda skillnaden var att 52 vek av på ett nytt spår utefter kanalen.
Diskussionen om rondeller fick mig att gå in på STIBs hemsida och leta upp en karta. Vad får jag se. Jo efter mitt besök verkar en drastisk linjeomläggning ägt rum. Lin 52 hade fått ett tjockt grönt streck på kartan och uppgraderats till "tunnelbana". Inte vad vi menar med ett separat system utan mer den blandvariant med spårväg som går i tunnel genom centrum men i övrigt som vanlig spårväg modell Hannover. Lin 52 hette numera 4 och det fanns ett par linjer till som fått annat nummer och tjockt streck. Utefter tidigare T lin 2 gick det en linje till precis samma väg fast med nr 6.
Är det någon kalendariskt Brysselkunnig som vet när denna stora omläggning ägde rum? Uppenbarligen efter det jag var där jan 09.
Besa

[Mr_T6]

På denna sida finns några ändringsdatum:
http://www.bsubway.net/e_latest.htm

Det fanns tidigare en annan privat sida med varenda detalj i planerade omläggningar, men innehållet är tyvärr borta och ersatt av en skräpsida:
http://www.planitram.be/

Mr_T6

[besa]

Tackar så mycket. Funnit att 4 april tydligen var det datum jag sökte. Länken gav bra informaation. MEN. Kör man ner de konverterade spårvagnslinjerna Tillsammans med "vanlig" tunnelbana. Luftledning och strömskena på vissa sträckor? Hur går det med plattformshöjder. I Hannover har man ju ett enhetligt system där vagnarna har alternativ för hög eller låg plattform. I Bryssel antar jag att spårvagnarna förblir det även om de går i tunnel.
Besa

[Mr_T6]

Spårvagnarna och metrotågen går inte på samma spår. Stationerna Gare du Nord, Rogier*, De Brouckère, Bourse, Anneessens har metrostandard, i flera fall med plattformar på båda sidor om de två spåren. På utsidesplattformarna är så stor del försänkt så att det passar för led- och dubbelledvagnar. På några av dessa stationer har på senare år även del av mittplattformen sänkts på samma sätt. Man har av- och påstigning på båda sidor av vagnen samtidigt. Stationen Lemonnier är bara byggd för spårvagnar, endast sidoplattformar, söder om Lemonnier spårvägstunnelstandard, delvis fyrspår, spårkorsningar etc.

Gare du Midis underjordiska station är i två våningar, även här av- och påstigning på båda sidor samtidigt. Jag vill minnas att spåren är ordnade så att det är både spårvagnar och metrotåg på båda planen, men är inte 100% säker på det. Gare du Midi har också en annan spårvagnshållplats i markplanet, under järnvägsspåren.

*Stationen Rogier har spår i tre plan, har för mig att den rena metron är underst, sedan metrostationen med spårvagnar, och överst, fast också underjordiskt, en trespårs säckstation för spårvagnar (riktad norrut).

Mr_T6

[linlars]

Tackar så mycket. Funnit att 4 april tydligen var det datum jag sökte. Länken gav bra informaation. MEN. Kör man ner de konverterade spårvagnslinjerna Tillsammans med "vanlig" tunnelbana. Luftledning och strömskena på vissa sträckor? Hur går det med plattformshöjder. I Hannover har man ju ett enhetligt system där vagnarna har alternativ för hög eller låg plattform. I Bryssel antar jag att spårvagnarna förblir det även om de går i tunnel.
Besa

Det finns ingen blandad T-bane- och prometro-drift i Bryssel. Det är antingen eller.

Linje 1,2, 5 och 6 är tunnelbana.

Linje 3 och 4 är premetro, alltså spårväg i tunnel med luftledning. Plattformshöjderna på de flesta premetrostationer/hållplatser i Bryssel är anpassade efter spårvagnar, men oftast är det bara utfasningar från större delen av plattformen som är förberedd för tunnelbana, se bild i väntan på kommande "metrofiering". Detta gör att handikappsanpassningen inte är optimal.

Vad gäller linje 3 och 4 är de numera de enda spårvägslinjerna som, efter en stor omläggning i flera steg mellan 2006 och 2009, går på stamdelen av nord-sydtunneln (några linjer tillkommer i söder och några linjer från norr vänder vid Place Rogier). Linje 3 och 4 körs mest med T4000-vagnar (som är en längre version av T3000 som besökte Stockholm i 2008 (eller var det 2007?) ).

Tidigare gick det många fler linjer i nord-syd-premetrotunneln, men nu går bara 3 och 4, fast med mycket högre turtäthet och längre vagnar. På kvällstid kompletteras dock flera linjer.

[linlars]

Gare du Midis underjordiska station är i två våningar, även här av- och påstigning på båda sidor samtidigt. Jag vill minnas att spåren är ordnade så att det är både spårvagnar och metrotåg på båda planen, men är inte 100% säker på det.

Jag kan inte själv riktigt minnas hur det såg ut från när jag var där, men det du skriver bekräftas här:
http://www.bsubway.net/stations/e_midi.htm

Gare du Midi har också en annan spårvagnshållplats i markplanet, under järnvägsspåren.

Ja, det kommer jag däremot ihåg.

*Stationen Rogier har spår i tre plan, har för mig att den rena metron är underst, sedan metrostationen med spårvagnar, och överst, fast också underjordiskt, en trespårs säckstation för spårvagnar (riktad norrut).

Nej, här vill jag påstå att du kommer ihåg fel.

Det jag minns, och det bekräftas här http://www.bsubway.net/stations/e_rogi.htm är att Rogier har en mycket ovanlig (kanske unik?)våningskonfiguration. Från markplan (0) kommer man via (en mycket brant) rulltrappan ner till plan -2 [sic!] som är biljetthall och har spärrar. På plan -2 går även de på Rogier vändande spårvägslinjerna (för tillfället 25,55). På plan -3 går de genomgående spårvägs/premetrolinjerna 3 och 4. På plan -1, dvs en våning upp från biljetthallen på -2 går tunnelbanan, linje 2 och 6.

Huvudingången till tunnelbanan går alltså från ner markplan via rulltrappan till -2 och, efter spärrarna, sedan åter upp en rulltrappa till -1. Det är möjligt att det även finns någon direktuppgång från -1 till markplanet, men jag kan inte minnas att jag såg någon sådan när jag var där.

[besa]

Mycket bra information. En fråga om de vagnar med två strömavtagare. Har man tagit två äldre A delar (eller är det kanske B) vänt dem rygg mot rygg och satt till en mellandel. Vändning vid ändstationer varierade. Vanlig slinga, triangel och säck. Vardera med sin vagntyp. Gjorde ingen grundligare koll vilka typer som gick var. På en internetsida om kanaler fanns en informativ hemsida av en engelsman boende i Bryssel. Träffade honom för 6 år sedan. Han visade sig minst lika kunnig om spårväg och järnväg. Guidade mig runt i Bryssel. Hade bra information om hur TGV tågen gick. Vid de senaste besöken hade han försvunnit. Sökte upp hans bostadsadress och kunde plocka ut ett brev ur hans överfulla postfack och skriva en hälsning. Han har inte hörts av. Med alla de ändringar som skett skulle information från en på platsen boende varit mer än välkommen. Därmed inget ont sagt om den jag fått här på Forum.
Besa

[218]

En fråga om de vagnar med två strömavtagare. Har man tagit två äldre A delar (eller är det kanske B) vänt dem rygg mot rygg och satt till en mellandel.
Besa

Det är nog 7900-vagnarna som du menar. De är levererade på det sättet. Starka som tusan är dem! Vad det gäller de äldre tvådelade 7700-vagnarna är vissa av de ombyggda från enriktnings- till tvåriktningsvagnar. En speciellt rolig ledvagn var annars prototypen 7500 som såg ut som en 7000-vagn i dragdelen och mycket riktigt också var enriktnings. På 90-talet i alla fall gick den på linjerna 39 och 44.

218