Snart är det Äntligen dags...

[Bussmicke]

Mindre än 2 månader kvar innan man kan njuta igen.

[Martin]

Går inte de att få tag på året runt nu för tiden?

[Sparkfot]

Går inte de att få tag på året runt nu för tiden?

Jodå det borde väl inte vara omöjligt, i annatfall får man väl baka egna.

[LÅ1]

Köpte säsongens första för någon timma sedan! Har inte ätit den ännu! Men snart!
Slussenbageriet har tidigare semelpremiär än de flesta bagerier!

[Bobban]

Men ack så besviken man blir om man beställer en semla på åland!

[LÅ1]

Men ack så besviken man blir om man beställer en semla på åland!

Då får man en fralla, eller?

[LÅ1]

Denna Semelsäsong har ju pågått länge, och är betydligt närmare slutet än början. Åtminstone i praktiken, för i dag är det bara två veckor sedan som det var fettisdagen. (Och två veckor och en dag sedan fastlagsmåndagen om jag förstått rätt.)
Hur som helst, syftet med detta inlägget är inte att påminna om att köpa semlor, utan att ge de intresserade en länk till en artikel av Dick Harrison om semlans historia.

[Kantorn]

Denna Semelsäsong har ju pågått länge, och är betydligt närmare slutet än början. Åtminstone i praktiken, för i dag är det bara två veckor sedan som det var fettisdagen. (Och två veckor och en dag sedan fastlagsmåndagen om jag förstått rätt.)
Hur som helst, syftet med detta inlägget är inte att påminna om att köpa semlor, utan att ge de intresserade en länk till en artikel av Dick Harrison om semlans historia.

Fastlagsmåndagen? Fastlagssöndagen har jag hört talas om, den utgör början på fastlagen, festen innan fastan. Fastlagen avslutas med fettisdagen, och måndagen kallas fläskmåndagen, i vissa sammanhang även blåmåndagen. Blåmåndagen är också ett namn på måndagen i stilla veckan - dvs måndagen före påsk. Så där går meningarna isär.
En renlärig semmelätare (till dem hör inte jag) äter sin semla - eller fastlagsbulle - endast de tre dagarna i fastlagen. Efter fastan inleder Askonsdagen den fyrtio dagar långa fastan som avslutas i och med påskafton. Räknar ni i en almanacka så ser ni att det inte stämmer, men faktum är att fastan inte gäller söndagarna. Och då blir det fyrtio dagar.

Lite värdelöst vetande över en tid som vi kyrkoarbetare jobbar i nu.

[LÅ1]

Denna Semelsäsong har ju pågått länge, och är betydligt närmare slutet än början. Åtminstone i praktiken, för i dag är det bara två veckor sedan som det var fettisdagen. (Och två veckor och en dag sedan fastlagsmåndagen om jag förstått rätt.)
Hur som helst, syftet med detta inlägget är inte att påminna om att köpa semlor, utan att ge de intresserade en länk till en artikel av Dick Harrison om semlans historia.

Fastlagsmåndagen? Fastlagssöndagen har jag hört talas om, den utgör början på fastlagen, festen innan fastan. Fastlagen avslutas med fettisdagen, och måndagen kallas fläskmåndagen, i vissa sammanhang även blåmåndagen. Blåmåndagen är också ett namn på måndagen i stilla veckan - dvs måndagen före påsk. Så där går meningarna isär.
En renlärig semmelätare (till dem hör inte jag) äter sin semla - eller fastlagsbulle - endast de tre dagarna i fastlagen. Efter fastan inleder Askonsdagen den fyrtio dagar långa fastan som avslutas i och med påskafton. Räknar ni i en almanacka så ser ni att det inte stämmer, men faktum är att fastan inte gäller söndagarna. Och då blir det fyrtio dagar.

Lite värdelöst vetande över en tid som vi kyrkoarbetare jobbar i nu.

Jag blev också överraskad av benämningen fastlagsmåndagen! Har heller aldrig hört det begreppet, så vitt jag kommer ihåg. Men googlar man det så blir det en hel del träffar. Verkar vara ett sydsvenskt begrepp, precis som Dick H säger i bloggen.

[LÅ1]

"Snart är det Äntligen dags..." ... för våfflor!

När vi ändå har talat om olika dagar i denna tråd så kan man ju påpeka att det är våffeldagen i dag! Egentligen Marie bebådelsedag, även kallad vårfrudagen. Förmodligen är det vårfru... som förvanskats till våffel...
Att det är Marie bebådelsedagen i dag betyder att det är nio månader till jul!
Men den riktigt stora frågan är när man firar våffedagen. Kyrkan har ju (tvingats?) flyttat dagen till en söndag. Så är det i dag eller på söndag man skall frossa i våfflor, med mycket sylt och grädde? Mitt förslag, börja i dag och ta en repris på söndag!

För säkerhets skull påpekar jag att våffeldagen inte alls har med fastan eller påskförberedelsen att göra. (Så att ingen tror att jag tror att det är så.)

[Kantorn]

"Snart är det Äntligen dags..." ... för våfflor!

När vi ändå har talat om olika dagar i denna tråd så kan man ju påpeka att det är våffeldagen i dag! Egentligen Marie bebådelsedag, även kallad vårfrudagen. Förmodligen är det vårfru... som förvanskats till våffel...
Att det är Marie bebådelsedagen i dag betyder att det är nio månader till jul!
Men den riktigt stora frågan är när man firar våffedagen. Kyrkan har ju (tvingats?) flyttat dagen till en söndag. Så är det i dag eller på söndag man skall frossa i våfflor, med mycket sylt och grädde? Mitt förslag, börja i dag och ta en repris på söndag!

För säkerhets skull påpekar jag att våffeldagen inte alls har med fastan eller påskförberedelsen att göra. (Så att ingen tror att jag tror att det är så.)

---Jag klippte bort bilden för att förkorta citatet---

Helt korrekt! Jag tror inte kyrkan tvingats flytta dock, men de har flyttat vissa firningsdagar till helger för att kunna predika om dessa. Såsom Marie Beb och Alla helgon. Däremot inte trettondedagen.
Nu till din fråga - som du redan svarat på: Jag tycker du ska helgradera, ät våfflor både i dag och på söndag!
Nä, våffeldagen styrs av jul och inte av påsk, och kan faktiskt hamna utanför fastan i extrema fall, nämligen någon dag efter påskdagen.

[LÅ1]

Jag tror inte kyrkan tvingats flytta dock, men de har flyttat vissa firningsdagar till helger för att kunna predika om dessa. Såsom Marie Beb och Alla helgon. Däremot inte trettondedagen.

Vad jag tänkte på var att en gång i tiden så var väl även Marie bebådelsedagen en helgdag, tror jag.Och att ta bort den som "röd dag" i almanacka måste väl varit ett politiskt beslut. Därav tanken att Svenska kyrkan tvingades flytta dagen. (Även om kyrkan på den tiden var en del av statsapparaten så tror jag inte de hade vetorätt i en sådan fråga.)

Skrev allt ovan utan att kolla någon stans, utom i almanackan. Men nu skall jag kolla med Wikipedia.

Och när jag kollat så verkar det som om dagen var helgdag fram t.o.m. 1952.

År 1684 infördes traditionen att, när 25 mars infaller i stilla veckan, fira jungfru Maria bebådelsedag på lördagen före palmsöndagen eller på tredjedag påsk. Medan denna tradition fortlever i den katolska och de ortodoxa kyrkorna är seden sedan 1953 ändrad i Svenska kyrkan, där dagen numera alltid firas på söndagen som infaller 22–28 mars, såvida inte palmsöndagen infaller under denna period eller tidigare; då placeras Jungfru Marie bebådelsedag på söndagen före palmsöndagen.

[Kantorn]

Jag tror inte kyrkan tvingats flytta dock, men de har flyttat vissa firningsdagar till helger för att kunna predika om dessa. Såsom Marie Beb och Alla helgon. Däremot inte trettondedagen.

Vad jag tänkte på var att en gång i tiden så var väl även Marie bebådelsedagen en helgdag, tror jag.Och att ta bort den som "röd dag" i almanacka måste väl varit ett politiskt beslut. Därav tanken att Svenska kyrkan tvingades flytta dagen. (Även om kyrkan på den tiden var en del av statsapparaten så tror jag inte de hade vetorätt i en sådan fråga.)

Skrev allt ovan utan att kolla någon stans, utom i almanackan. Men nu skall jag kolla med Wikipedia.

Och när jag kollat så verkar det som om dagen var helgdag fram t.o.m. 1952.

År 1684 infördes traditionen att, när 25 mars infaller i stilla veckan, fira jungfru Maria bebådelsedag på lördagen före palmsöndagen eller på tredjedag påsk. Medan denna tradition fortlever i den katolska och de ortodoxa kyrkorna är seden sedan 1953 ändrad i Svenska kyrkan, där dagen numera alltid firas på söndagen som infaller 22–28 mars, såvida inte palmsöndagen infaller under denna period eller tidigare; då placeras Jungfru Marie bebådelsedag på söndagen före palmsöndagen.

Det jag menar att den inte tvingats, är att statet och kyrkan förut var ett (mer eller mindre). Och jag tror att kyrkan absolut inte hade något emot att Mbeb flyttades till närmaste söndag, då blev det ju en gudstjänstdag mindre i veckan. För kyrkan är inte röda dagar lediga dagar i allmänhet. (Undantagna är dock Första maj och numera även Sjätte juni. Infaller dessa inte på en söndag så är det ledigt för kyrkligt anställda.)

[LÅ1]

Jag tror inte kyrkan tvingats flytta dock, men de har flyttat vissa firningsdagar till helger för att kunna predika om dessa. Såsom Marie Beb och Alla helgon. Däremot inte trettondedagen.

Vad jag tänkte på var att en gång i tiden så var väl även Marie bebådelsedagen en helgdag, tror jag.Och att ta bort den som "röd dag" i almanacka måste väl varit ett politiskt beslut. Därav tanken att Svenska kyrkan tvingades flytta dagen. (Även om kyrkan på den tiden var en del av statsapparaten så tror jag inte de hade vetorätt i en sådan fråga.)

Skrev allt ovan utan att kolla någon stans, utom i almanackan. Men nu skall jag kolla med Wikipedia.

Och när jag kollat så verkar det som om dagen var helgdag fram t.o.m. 1952.

År 1684 infördes traditionen att, när 25 mars infaller i stilla veckan, fira jungfru Maria bebådelsedag på lördagen före palmsöndagen eller på tredjedag påsk. Medan denna tradition fortlever i den katolska och de ortodoxa kyrkorna är seden sedan 1953 ändrad i Svenska kyrkan, där dagen numera alltid firas på söndagen som infaller 22–28 mars, såvida inte palmsöndagen infaller under denna period eller tidigare; då placeras Jungfru Marie bebådelsedag på söndagen före palmsöndagen.

Det jag menar att den inte tvingats, är att statet och kyrkan förut var ett (mer eller mindre). Och jag tror att kyrkan absolut inte hade något emot att Mbeb flyttades till närmaste söndag, då blev det ju en gudstjänstdag mindre i veckan. För kyrkan är inte röda dagar lediga dagar i allmänhet. (Undantagna är dock Första maj och numera även Sjätte juni. Infaller dessa inte på en söndag så är det ledigt för kyrkligt anställda.)

Du menade så! Ja, många tänkte nog så. Även en del trogna kyrkobesökare kanske?
Och då var det ju bra att annandag pingst rök också. Annandagar brukar väl ändå vara ganska dåliga dagar i besöksstatistiken.

[Kantorn]

Det jag menar att den inte tvingats, är att statet och kyrkan förut var ett (mer eller mindre). Och jag tror att kyrkan absolut inte hade något emot att Mbeb flyttades till närmaste söndag, då blev det ju en gudstjänstdag mindre i veckan. För kyrkan är inte röda dagar lediga dagar i allmänhet. (Undantagna är dock Första maj och numera även Sjätte juni. Infaller dessa inte på en söndag så är det ledigt för kyrkligt anställda.)

Du menade så! Ja, många tänkte nog så. Även en del trogna kyrkobesökare kanske?
Och då var det ju bra att annandag pingst rök också. Annandagar brukar väl ändå vara ganska dåliga dagar i besöksstatistiken.

Där håller jag dock inte med dig. Även om jag märkt att jag klarar mig utan densamma. Det hände ju under "min period". Då är det ju inte bra
Skämt åsido - det enda vi hade den dagen var en familjegudstjänst och barnverksamhetsavslutning. Och det har vi fortfarande, fast en annan dag än annandag Pingst. Numera saknar jag inte den annandagen.

[LÅ1]

Det jag menar att den inte tvingats, är att statet och kyrkan förut var ett (mer eller mindre). Och jag tror att kyrkan absolut inte hade något emot att Mbeb flyttades till närmaste söndag, då blev det ju en gudstjänstdag mindre i veckan. För kyrkan är inte röda dagar lediga dagar i allmänhet. (Undantagna är dock Första maj och numera även Sjätte juni. Infaller dessa inte på en söndag så är det ledigt för kyrkligt anställda.)

Du menade så! Ja, många tänkte nog så. Även en del trogna kyrkobesökare kanske?
Och då var det ju bra att annandag pingst rök också. Annandagar brukar väl ändå vara ganska dåliga dagar i besöksstatistiken.

Där håller jag dock inte med dig. Även om jag märkt att jag klarar mig utan densamma. Det hände ju under "min period". Då är det ju inte bra
Skämt åsido - det enda vi hade den dagen var en familjegudstjänst och barnverksamhetsavslutning. Och det har vi fortfarande, fast en annan dag än annandag Pingst. Numera saknar jag inte den annandagen.

Inte på en annandag utan en annan dag!