Har tänkt skriva det här länge, men nu tycker jag det är läge att ta bladet från munnen (eller tangentbordet...
). Jag har ända sedan Hagsätragrenens yttre ände stängdes av för spårbyte undrat över varför det tar en så hiskeligt lång tid att byta spår på Stockholms tunnelbana, när Banverket byter spår över långa distanser mer eller mindre över en natt (rätta mig om jag felar
). 
Spårbytet på de fåtalet kilometer mellan Högdalen och Hagsätra tog alltså en dryg månad i anspråk, och då byttes inte ballast, slipers eler strömskena, medan Banverkets entrepreönr i sommar byter rubbet (utom ktl då...) på en tiotals mil lång sträcka mellan Bräcke och Långsele samt norr om Vännäs under en motsvarande tidsperiod. Vari består egentligen skillnaden? Eller är det ambitionsnivån som skiljer 
En annan sak som förundrar mig är den generellt låga standard som Hagsätragrenens nedspår har. Verkar som att man måste köra med nedsatt hastighet i stort sett hela vägen mellan Enskede Gård och Bandhagen, och då ingår en bit helt nybytt spår mellan Stureby och den senare anhalten. Ett spår som dock verkar allt annat än riktat
Är det någon annan forumbesökare som upplevt samma ska på den här linjen? Är det någon som vet varför spårunderhållet fungerar så olika på BVs och tunnelbanedelen av SL Infratekniks nät
Observera att det här inlägget var gjort av privatpersonen Ulrik, och ingen annan
