Litet mera avgasdebatt! Håller man på att ge upp?

[Ragnar T]

Har just ögnat igenom senaste numret av "Trafikforum". Där läser man om att Scania ser mycket pessimistiskt på möjlighterna att inom rimlig tid kunna få bränslecellsdrivna bussar att bli en kommersiellt gångbar produkt. Det talas om att det kommer att ta 25 - 40 år. Tidigare har vi fått veta, att etanolbussar inte hellre är intressanta, eftersom det inte finns någon marknad för dem. I stället kommer man att lägga ned stor möda på att vidareutveckla diesel(-olje-)tekniken mot "renare avgaser".

Jag, som tidigare har jobbat intensivt med miljö- och energifrågorna i busstrafiken, speciellt på heltid hos dåvarande Transportforskningsberedningen under åren 1988 - 1991, konstaterar, att det verkar som om alla goda krafter mer eller mindre börjar ge börjar ge upp. Man undrar vad som egentligen pågår! Jag blir grymt besviken när jag finner att mycket litet har hänt sedan 1991!

Enligt min mening kommer det aldrig att finnas någon bra lösning på miljöproblematiken med bussdriften, med mindre än att man en gång för alla inser, att man måste svänga över all energi till utvecklingen av system som utnyttjar förnybar energi. Det handlar då i första hand om biogas, bioetanol och bränslecelldrift, i det senare fallet likaledes med förnybara energibärare. Bränslecelldriften är ännu så länge och fortfarande på ett utvecklingsstadium och det behövs ännu några år innan alla praktiska problem med detta system är lösta på ett sådant sätt att den praktiska tillämpningen blir på "vardagsnivå", men 25 - 40 år, nej det är en otrolig pessimistutsaga.

Jag börjar nästa bli litet för-----d på den flathet inför det kommersiella, som visar sig i debatten. På lång sikt finns det endast lönsamhet i att jobba med de förnybara energikällorna, eftersom man förr eller senare på andra vägar och den politiska vägen ändå kommer att börja strypa möjligheterna att använda fossila energibärare. Att man inte inser det!

Nä, nu måste jag lugna mig med en stark fika!

/Den just nu Ruggigt irriterade

[Thomas Lange]

Jag har samma intryck som du, Ragnar.

Jag håller just på att spela in en film om den moderna bussens potential och det är slående hur lite såväl Energimyndigheten som Volvo och Scania ser de förnybara bräsnlena som kommersiellt intressanta. Båda de svenskbaserade tillverkarna slår slag för dieselmotorn under överskådlig tid, medan t.ex DaimlerChrysler är mycket mer förhopnningsfulla att t.ex bränslecellgenererad el ska driva nya bussar redan om 10-15 år.

Att sedan diselmotorer kommer att finnas parallellt under en lång övergångstid är en annan sak. Jämför t.ex med tillståndet en bit in på 1900-talet; då var de bästa ångmaskinerna fortfarande bättre än de då nya diselmotorerna.

Men världen står inför större utmaningar nu och det duger inte att huka med sin potential när man har den ...

[2763]

Har just ögnat igenom senaste numret av "Trafikforum". Där läser man om att Scania ser mycket pessimistiskt på möjlighterna att inom rimlig tid kunna få bränslecellsdrivna bussar att bli en kommersiellt gångbar produkt. Det talas om att det kommer att ta 25 - 40 år. Tidigare har vi fått veta, att etanolbussar inte hellre är intressanta, eftersom det inte finns någon marknad för dem. I stället kommer man att lägga ned stor möda på att vidareutveckla diesel(-olje-)tekniken mot "renare avgaser".

Förvånar mig faktiskt inte.

I alla bussar som idag går i drift med passagerare i Sverige sitter antingen en Dieselmotor eller en Ottomotor. Den förra drivs av dieselbrännolja, gas eller etanol och den senare av bensin.

dieselmotorn har den nackdelen - främst om den körs på dieselbrännolja att den släpper ut partiklar, partiklar som är farliga och som inte fångas av filter. (jo det finns filter på bussarna som tar enbart stora sotpartiklar och de är i princip ofarliga för oss)

Vid förbränning av biogas och etanol "tillför" vi inte någon "ny" koldioxid till luften, under förutsättning att det hela är framställt på rätt sätt...
Harfnuttarna får belysa min syn på saken om detta är "förnyelsebart" eller inte. (Teorin är att genom att odla exempelvis energiskog låter man producera syre av det kommande förbränningsmaterialet - men är det inte troligt att om den ytan som används till energiskog hade varit potatisåker så hade vi producerat lika mycket syre ändå, utan att för den skull behöva producera koldioxid av potatisen. Jag tycker inte att det nödvändigtvis håller)

Enligt min mening kommer det aldrig att finnas någon bra lösning på miljöproblematiken med bussdriften, med mindre än att man en gång för alla inser, att man måste svänga över all energi till utvecklingen av system som utnyttjar förnybar energi. Det handlar då i första hand om biogas, bioetanol och bränslecelldrift, i det senare fallet likaledes med förnybara energibärare. Bränslecelldriften är ännu så länge och fortfarande på ett utvecklingsstadium och det behövs ännu några år innan alla praktiska problem med detta system är lösta på ett sådant sätt att den praktiska tillämpningen blir på "vardagsnivå", men 25 - 40 år, nej det är en otrolig pessimistutsaga.

Fullständigt ening så länge man envisas med att sätta förbränningsmotorer i bussarna. Den energi vi behöver för att flytta på oss produceras lämpligen i kraftverk där man har en stor utsläppskälla som är enkel att kontrollera och åtgärda. Elektrisk energi är lätt att distribuera och där den behövs omvandlas till rörelseenergi på ett sätt som sedan elmotorn uppfanns är överlägset både Ottos och Diesels motorer. Enda orsaken till att det är billigt med förbränningsmotorbussar är att tekniken är så enormt spridd, med motsvarande spridning är det nästintill svårt för mig att tro att trådbuss egentligen är avsevärt mycket dyrare. (Exempel, i tillräckligt stor serie torde en asynkronmotor avsedd för traktion vara avsevärt billigare i underhåll än vilken förbränningsmotor som helst)

Förnybar energi - det är ett begrepp som jag inte tycker om.
Man försöker att försvara koldioxidutsläpp genom att låta det man vill förbränna producera syre innan man bränner av det. En form av "självhushållning". Visst det är bättre än att bränna av komposter som är miljoner år gamla (läs olja och naturgas) men det är en retorik som faktiskt inte för oss så vidare långt framåt - åtminstone inte om man försöker tillämpa det hela på små motorer som lok, bussar, lastbilar och personbilar trots allt har.

Vad det gäller bränsleceller så har jag svårt att tro att vi på ett ekonomiskt försvarbart sätt kan få ned kostnaden för en liten och kompakt enhet till en nivå där vi vinner över elmotorn i kombination med en lite större bränslecell och ett distributionsnät.

Jag tycker att det är bra att man verkar komma till insikt - låt oss nu hoppas att man verkligen gör det också och åtminstone börjar titta på allvar mot pilotprojektet i Landskrona!

/Tony

[Ragnar T]

Kanske skall jag tillägga till mitt tidigare inlägg, att det är viktigt att få fram tillräckligt miljöanpassade fordon som bär sitt energiförråd med sig ombord. En fast infrastruktur, t ex av typen kontaktledningar eller strömskenor, kan man inte sätta upp hur som helst och var som helst, hur gärna man än skulle önska det. "Extra" infrastruktur kostar tyvärr oftast alldeles för stora pengar för många trafiktillämpningar och innebär också begränsningar i användbarheten/flexibiliteten, som inte längre gör fordonet till "det autonoma fordonet", som jag brukar kalla det .

Miljöanpassade bussar med energiförrådet ombord måste man alltså helt enkelt kunna ha tillgång till.

Dags för påtår!

/Den Ruggige

[2763]

Kanske skall jag tillägga till mitt tidigare inlägg, att det är viktigt att få fram tillräckligt miljöanpassade fordon som bär sitt energiförråd med sig ombord. En fast infrastruktur, t ex av typen kontaktledningar eller strömskenor, kan man inte sätta upp hur som helst och var som helst, hur gärna man än skulle önska det. "Extra" infrastruktur kostar tyvärr oftast alldeles för stora pengar för många trafiktillämpningar och innebär också begränsningar i användbarheten/flexibiliteten, som inte längre gör fordonet till "det autonoma fordonet", som jag brukar kalla det .

Kan hålla med om att man inte bör sätta upp fast infrastruktur hur som helst, men inte kan är ett politiskt beslut.

(Det går att förse hela världen med elenergi genom att utnyttja vindkraft, men det är inte lämpligt att placera vindkraftverk överallt, dessutom blåser det ju bara nästan jämt)

Om man tittar på stora trafikstråk så är det på mycket få ställen det är direkt olämpligt att hänga upp kontaktledningar, även om det rör sig om trånga gator inne i stan.

Ofta hänger gatubelysningen i wire hängd från mast, det finns inga egentliga hinder från att göra masten stadigare och hänga trådbuss eller spårvagnskontaktledning i den.

Modulariteten i ett trådbussystem är avhängigt endast av hur utbyggt det är. Finns det alternativa vägar längs andra linjerutter så är det en väg runt hinder - annars går det faktiskt att köra mer än "runt kvarteret" på batteri med moderna bussar.

Därmed inte sagt att förbränningsmotorbussar hör det förgångna till ej heller att bränslecellsbussar är en framtidsutopi.

Men - på de ställen där det av miljöskäl är direkt olämpligt att hänga kontaktledning, är det inte också så att det är nästintill lika olämpligt att köra med buss överhuvudtaget.

Det går att få infrastruktur att smälta in i stadsbilden. Visst lär landskronaborna initialt reta sig på kontakttråden, men om ett halvår ser de den inte ens. Fråga vilken göteborgare som helst som inte är rabiat spårvägsmotståndare om han eller hon ens tänker på att det hänger kontaktledning till höger och vänster i brunnsparken.

/Tony

[Magnus Ahltorp]

Men - på de ställen där det av miljöskäl är direkt olämpligt att hänga kontaktledning, är det inte också så att det är nästintill lika olämpligt att köra med buss överhuvudtaget.

Problemet är ju inte inne i stan, utan långt ut. Det är svårt att dra kontaktledningsnät på alla ställen där bussar går.

[Gäst]

Jag håller med att avgasutsläpp måste minskas på ALLA bussar som går i landsorttrafik, men i städerna (Landskrona storlek och upp till viss nivå) kanske Trådbussar är bättre an alternativa bränslebussar.
Men större städer (Örebro, Uppsala och uppåt) tror jag det effektivaste fortskaffningsmedlet är elektriska spårvagnar. Spårvagnar lockar större procent resande än vad en buss eller trådbuss kan åstadkomma.

Har läst nånstans att en eventuell resande/kund väntar vid en busshållplats ungefär 8-9 minuter innan han/hon tänker alternativen.
Vid en spårvagnshållplats så väntar resande upp till 12 minuter innan de blir otåliga.
Dpåren i gatan visar tydligt att det finns kollektivtrafik (24/7)och tanken på hur många människor ser spåren varje dag. Dom tänker ofta kollektivtrafik som självklart.
En busslinje är synlig endast när bussen själv är synlig och människor glömmer bort att det finns kollektivtrafik på en viss gata.

En trådbuss linje har mycket av spårvagnslinjens dragkraft men den har lika obekväm vinglighet som en vanlig förbränningsbuss. En trådbuss är bra för miljön, men den är second best när det gäller spårvagnens komfort och stabilitet.

Jag undrar ofta varför inte spårvägsbolagen räknar med reklamvärdet av spår och tråd så att revisionsgubbarna kan fördela de fasta kostnaderna på reklam i stället för kostnad att köra spårvagnen. Ju fler linjer som trafikerar ett spår destå billigare per linje blir det. En buss linje är det bara varje buss plus föraren som kostar. Det blir ingen vinst att köra många linjer på samma sträckning. Dessutom mindre antal resande.

Nog från mej nu., Skall ta ett starkt glas Iskaffe gjort av Gevalia Kaffe.

Mvh Dennis

[2763]

Men - på de ställen där det av miljöskäl är direkt olämpligt att hänga kontaktledning, är det inte också så att det är nästintill lika olämpligt att köra med buss överhuvudtaget.

Problemet är ju inte inne i stan, utan långt ut. Det är svårt att dra kontaktledningsnät på alla ställen där bussar går.

Nä - ute på gärden är det lätt att smälla upp kontaktledning, gott om plats för stolpar m.m. Inne i stan finns det mängder av byggnader som är gamla och värdefulla för kulturarvet. Det är alltid oändligt mycket svårare att få till stånd en förändring inne i en stad.

Utredningar, överklaganden, processer, ritningsarbeten gör att det är mångdubbelt dyrare att hänga upp kontaktledning i innerstan än vad det är en bit ut.

I det där landet som är så svårt att stava till men som ligger mellan Lichtenstein, Tyskland, Frankrike och Italien kör man trådbuss på motorväg, med passage av kontaktledningsväxlar i 70km/h, är det tekniskt lösbart där så finns det inga tekniksa utan blott politiska hinder här.

/Tony

[Björn J.]

Då växeln i något inlägg blev lagt åt "eldrift" och man då började prata om trådbussar och även spårvagnar nämndes, så kan man ju då hoppas att den elektriska strömmen som är drivmedlet till dessa kommer från rätt källa, alltså från miljövänligt och förnyelsebart håll, retoriskt eller ej.

Jag har ju vissa misstankar om att Göteborgs spårvagnar är drivna av en viss halländsk kärnreaktor, från vilken även stadens hushåll får sin hushållsel ifrån, en del garantier har ju från energibolaget utlovats men hur vet jag det..?

Ja hur 17 vet man att en spårvagn/trådbuss eller ett hushåll får sin spänning och ström från en miljövänligare energiform?
Jag kan betala extra för att få vindproducerad el till mitt hus. Spårvägen hade en gång en M21:a med någon text på sidan som berättade att just den vagnan var driven av vindkraft... men den fick ändå ström från samma ledning...

Måste jag åka till Malmbanan för att veta att just den stömmen som förbrukas där kommer från vattenkraften? (om nu det stämmer?)

Man kanske inte skall gräva ned sig i detta, en spårvagn eller trådbuss är väl ändå miljövänligare än ett diesel eller bensindrivet alternativ, även om den får sin ström från en kärnreaktor eller ett polskt brunkolskraftverk.

Kanske finns det vettigare saker att fundera på...

Bj.

[Magnus Ahltorp]

Ja hur 17 vet man att en spårvagn/trådbuss eller ett hushåll får sin spänning och ström från en miljövänligare energiform?
Jag kan betala extra för att få vindproducerad el till mitt hus. Spårvägen hade en gång en M21:a med någon text på sidan som berättade att just den vagnan var driven av vindkraft... men den fick ändå ström från samma ledning...

Elsystemet fungerar så att varje kraftverk producerar en viss mängd elenergi Ai (där i är 1 ... n och n antalet kraftverk) och varje konsument konsumerar en viss mängd energi Bj (där j är 1 ... m och m antalet konsumenter). Summan A = A1 + A2 ... An ska vara lika stor som B = B1 + B2 ... Bm.

Vem som producerar just den elenergin du konsumerar spelar ingen som helst roll, det som spelar roll är vem du betalar. Om ingen betalar pengar till kolkraftverk kommer det heller inte finnas någon marknad för att driva kolkraftverk.

F.ö. är alla kraftverksformer miljöförstörande, bara på olika sätt. Helst skulle jag se ett elbolag som erbjöd vattenkraft och kärnkraft. Inget av dem är bra, men det är det bästa just nu som jag ser det.

[2763]

F.ö. är alla kraftverksformer miljöförstörande, bara på olika sätt. Helst skulle jag se ett elbolag som erbjöd vattenkraft och kärnkraft. Inget av dem är bra, men det är det bästa just nu som jag ser det.

Tack för dem orden - kan inte mer än instämma.

Men, säger väl någon, solenergi i Sahara kan väl inte vara miljöförstörande! Jodå. Om man sätter upp solceller i Sahara kommer man att förstöra den fina ökenmiljön och på sikt skapa en solcellsoas.
(Solcellerna bidrar med skugga till marken -> vatten kondenseras -> växtlighet tar form)

/Tony

[Odd]

F.ö. är alla kraftverksformer miljöförstörande, bara på olika sätt. Helst skulle jag se ett elbolag som erbjöd vattenkraft och kärnkraft. Inget av dem är bra, men det är det bästa just nu som jag ser det.

Tack för dem orden - kan inte mer än instämma.

Men, säger väl någon, solenergi i Sahara kan väl inte vara miljöförstörande! Jodå. Om man sätter upp solceller i Sahara kommer man att förstöra den fina ökenmiljön och på sikt skapa en solcellsoas.
(Solcellerna bidrar med skugga till marken -> vatten kondenseras -> växtlighet tar form)

/Tony

Men eftersom en del av öknen inte är naturlig utan skapad av människor på olika sätt, genom tex skövling av skog etc, så vore det kanske ett bra sätt att reparera dessa skador igen.

Förresten så tror jag att afrikast största industri i framtiden kommer att vara inom sektorn miljövänlig energi. Man skulle kunna producera stora mängder elenergi och omvandla den till energi i form av väte, som tex kan distribueras flytande i tankfartyg.

När det gäller bussar drivna med bränsleceller så är det en god idé att skapa ett system med trådbussar först, då har man en bas att stå på när bränslecellerna blir bättre och ny teknik utvecklas.

Men givetvis så är det så att en buss är en buss, med dess nackdelar och fördelar, hur man än vänder och vrider på dem. Spårvagnar skall användas där det finns underlag för detta (i princip en del av de nuvarande busslinjerna i Stockholm, tex) och bussarna till att komplettera kollektivtrafikförsörjningen.

[Kingsthrone]

Trådbuss kommer nog alltid förbli enstaka linjer härochvar. Nu är jag nere i Skåne där bussar är en stor del av kollektivtrafiken. Jag åkte häromdan buss mellan Tollarp och Malmö - en sträcka på 8 mil, inte kommer det dras någon tråd där inte. Skulle det ändå ske så sitter jag knappast i den bussen om den går i 70 km/h hela vägen till Malmö.¨Så är det i hela Skåne, kors och tvärs går busslinjer och det är helt orimligt att dra trådar för ens hälften av dem.
När man väl konstaterat det så inser man också att även om man drar trådar i städer, så kommer långväga bussar inte kunna utnyttja dem (om man inte gör dem hemskt komplicerade) och man får två skilda försörjningssystem för bussar - vilket är onödigt.
Bättre vore att göra helhetslösningar med som bla sagts ovan; spårväg i större städer, ett bra utbyggt järnvägsnät och tunnelbana där så kräver, så får man acceptera att många byar betjänas med bussar som driver sig själva (medhavt bränsle) av något slag.

Ökenfrågan handlar om vatten, vatten och vatten. Visst, vissa områden har blivit öken pga att man tagit bort skyddande växtlighet. Men den huvidsakliga anledningen är att det regnar lite. För tiotusen år sedan var öknen inte alls så stor i norra Afrika, men det beror mest på solens cykler (eller jordbanans). Solen gav jorden mer energi då och det regnade mer eftersom haven tog emot mer energi från solen än idag. Det som sker nu, enligt forskare, är att vi värmer upp jorden med våra växthusgaser. Skillnaden mellan att vi värmer upp jorden med våra växthusgaser och att solen värmer upp den med sitt solljus är att vi värmer upp luften i första hand, medan solen värmer upp havet i första hand, eftersom haven täcker så stor del av jordytan.
Solens uppvärmning är naturlig och ger oss nederbörd, även i öknen om det vill sig väl, medan vår växthusuppvärmning inte ger samma direkta effekt, och kan tom öka torkan i vissa områden även om vi i Sverige kanske skulle få mer regn.
Kontentan är ju som kanske alla förstår här inne att vi måste hitta ersättning åt bensin, gas och dieselbränsle idag, annars kan regnskogen dö och vi får en skenande klimatförändring. "Tyvärr" gäller inte det kollektivtrafiken i första hand, utan bilismen - det är den absolut största källan till växthuseffekten. Bättre vore att göra den miljövänlig först, och låta bussar och annan kollektivtrafik ta efter.

Edit: Jag vill tillägga en sak. Jag hade en diskussion med min far, som normalt sett håller klass, men den här gången undrar jag. Det handlade just om koldioxidutsläppen idag. Han kör bil (pendlar) mellan just Tollarp och jobbet i Malmö, trots att det går buss nämnda sträckan. Han menade på att den oljan och gasen som finns nere i jorden måste ju ha kommit från någonstans. Dvs. att det borde ha funnits mer koldioxid i atmosfären tidigare, och där kolet nu är knutet till till kolkedjor i oljan. Man har även kommit fram till att atmosfären var rikare på koldioxid för många, många miljoner år sedan, sade han.

Detta kan ju stämma, men det faktum att vi lever nu, och inte för många, många miljoner år sedan borde ju innebära att vi är anpassade för dagens atmosfär och att oljan är menad att ligga i underjorden där den ligger, kontrade jag med. Då log han bara och gick in på toa... men jag tror han tänkte till där faktiskt.

[Per Lind]

Först måste man nog börja med bensinbolagen!
I en intervju som gick senaste veckan kommenterade en man från Petroleumbranschen att regeringen sagt att inom några år skulle det finnas alternativa bränslen på alla sveriges bensinstationer.
Han menade att det inte fanns efterfrågan.
Klart det inte finns efterfrågan när man inte kan tanka på mer bän en handfull ställen i landet.
Skall man ha två bilar, en för långtrafik som går på bensin och en för närtrafik som går på förnyelsebar energi?
-Per

[2763]

Trådbuss kommer nog alltid förbli enstaka linjer härochvar. Nu är jag nere i Skåne där bussar är en stor del av kollektivtrafiken. Jag åkte häromdan buss mellan Tollarp och Malmö - en sträcka på 8 mil, inte kommer det dras någon tråd där inte. Skulle det ändå ske så sitter jag knappast i den bussen om den går i 70 km/h hela vägen till Malmö.¨Så är det i hela Skåne, kors och tvärs går busslinjer och det är helt orimligt att dra trådar för ens hälften av dem.
När man väl konstaterat det så inser man också att även om man drar trådar i städer, så kommer långväga bussar inte kunna utnyttja dem (om man inte gör dem hemskt komplicerade) och man får två skilda försörjningssystem för bussar - vilket är onödigt.

Men skrev jag inte att regionbussar skulle gå på förbränningsmotorteknik och att stadsbusslinjer, som ej är starka nog för att drivas som spårvagn, skulle gå som trådbuss. Att dra trådbussledningar kors och tvärs längs alla landsvägar hade väl varit diggabelt, men knappast lämpligt. Frågan är väl då dessutom om det är så lämpligt att ha en så pass låg spänning som 750 V för en regionbuss. (Dvs fler problem att överkomma, även juridiska sådana eftersom kontaktledning över gata inte får ha högre spänning än 750V)

/Tony

/Tony

[Björn J.]

Spin off...

Bussar kors och tvärs i Skåne...
Vill bara påminna om att det inte var allt för länge sedan som Skåne var landets järnvägstätaste landskap, nu finns det ju inte så värst många järnbanor kvar, och på de som faktiskt ligger i myllan är det ju inte alltid lönsamt att köra lokal/regionaltrafik på.
Trots att just Skåne är en föregångare med Pågatåg etc så kanske man borde tänkt om...innan...

Sahara;
Öken...
Känner ni till Viktoriasjön? en relativt grund sjö i mitten av östra mellanafrika.
Runt denna sjö livnärde sig befolkningen på småskaligt fiske, de flesta arterna man fick i sina nät var olika ciklider på max 40 cm.
Så någon gång i början av 1950 talet skulle några brittiska hjälparbetare få fart på fisket och ekonomin i området. Så dom planterade in den biotopfrämmande arten "Nilabborren". Detta är inte direkt någon liten harmlös ciklid, utan ett veritabelt monster som slukar allt i sin väg, jag tror att stora nilabborrar kan uppnå en vikt på ca 250 kg!

Jaha... lokalbefolkningens båtar och nät förslog ingenting mot denna nya fisk i sjön, en ekonomisk utslagning, det var bara ett fåtal som hade råd att köpa större båtar och kraftigare nät. Nilabborren åt dessutom upp merparten av sjöns pelagiskt levande fiskar.
Bland annat "Diamantcikliden" som vi i GAF fick ett WHO pris för eftersom vi framgångsrikt odlade den.

De ursprungliga fiskarna kunde torkas och säljas på marknaden, emedan nilaborrens kött var fett och inte lämpade sig för torkning, det var man tvungen att frysa eller röka... Och till rökerier krävs det bränsle.
De glesa skogar och snår som fanns runt sjön eldades snart upp, med påföljd att öknen bredde ut sig.

Påföljden av detta hjälpprojekt blev att man fick en ekonomisk misär i området och dessutom en biologisk och ekologisk katastrof.

Viktoriasjön är ungefär lika stor som Skåne-Småland-Halland tillsammans, alltså inget litet tjärn direkt.
Och det var väl en viss Mr. Livingstone (I presume) som var den förste vite man att upptäcka det aktuella vattendraget, och namnge det åt en då aktuell regent.


OCH vad jag egentligen vill ha sagt med detta är väl ungefär det att var någonstans man än skall sätta upp stora solelkraftverk och vätefabriker i öknen eller annorstädes skall man tänka sig för.
Infrastrukturen för sådana projekt kanske motverkar syftet... Tankfartgyg/Piplines med väte, vill vi ha det? och miljontals kvadratmeter med solfångare??? tja eftergifter för västvärldens energibehov... NAB någon annan betalar! lokalbefolkningen! Det finns sådan även i det sandigaste inre Sahara, om än ett fåtal.

Nåväl mer globalt än lokalt i mitt funderande ovan, se det som tänkvärd sommarläsning!

Mvh Björn J.

[Kingsthrone]

Spin off...

Bussar kors och tvärs i Skåne...
Vill bara påminna om att det inte var allt för länge sedan som Skåne var landets järnvägstätaste landskap, nu finns det ju inte så värst många järnbanor kvar, och på de som faktiskt ligger i myllan är det ju inte alltid lönsamt att köra lokal/regionaltrafik på.
Trots att just Skåne är en föregångare med Pågatåg etc så kanske man borde tänkt om...innan...

Det är mycket man borde tänkt på innan ...

Det väsentliga nu är ju att hitta en bra lösning för kollektivtrafiken i Skåne, och inte bara beklaga det som har, eller inte har hänt. Skåne är till skillnad från Stockholmsregionen mycket mer utspridd och Malmö är en betydligt mindre del av Skåne än vad Stockholms stad är av Stockholmsregionen. I Skåne finns regionbussar mellan Kristianstad-Ystad, Kristianstad-Helsingborg (även tåg), Lund-Simrishamn, Kristianstad-Malmö mfl. Att så många bussar utgår från just Kristianstad beror på att järnvägstrafiken är sämre utbyggd där än tex Malmö, Landskrona och Helsingborg. Det finns dock förslag på persontågtrafik mellan Kristianstad och Åhus (som idag trafikeras med buss) på en befintlig bana.

Jag försöker arbeta för spårvägsnät i Malmö i första hand, vilket kompletterar citytunneln. Tyvärr verkar varken Malmö kommun eller Skånetrafiken särskilt intresserade, de vill i första hand avsätta bussfält i innerstaden. Helsingborg skulle nog också som tidigare kunna betjänas med spårvägslinjer.

Som jag skrev tidigare är det biltrafiken som är miljöboven i första hand, och de busslinjer som vore aktuella för tråddragning utgör en så liten andel att det kommer kosta mer än vad det smakar. Bättre vore att följa utvecklingen mot miljövänligare bränsle så att alla bussars miljöfarliga bränslen kan ersättas med det.

[2763]

Det är mycket man borde tänkt på innan ...

Det väsentliga nu är ju att hitta en bra lösning för kollektivtrafiken i Skåne, och inte bara beklaga det som har, eller inte har hänt. Skåne är till skillnad från Stockholmsregionen mycket mer utspridd och Malmö är en betydligt mindre del av Skåne än vad Stockholms stad är av Stockholmsregionen. I Skåne finns regionbussar mellan Kristianstad-Ystad, Kristianstad-Helsingborg (även tåg), Lund-Simrishamn, Kristianstad-Malmö mfl. Att så många bussar utgår från just Kristianstad beror på att järnvägstrafiken är sämre utbyggd där än tex Malmö, Landskrona och Helsingborg. Det finns dock förslag på persontågtrafik mellan Kristianstad och Åhus (som idag trafikeras med buss) på en befintlig bana.

Jag försöker arbeta för spårvägsnät i Malmö i första hand, vilket kompletterar citytunneln. Tyvärr verkar varken Malmö kommun eller Skånetrafiken särskilt intresserade, de vill i första hand avsätta bussfält i innerstaden. Helsingborg skulle nog också som tidigare kunna betjänas med spårvägslinjer.

Som jag skrev tidigare är det biltrafiken som är miljöboven i första hand, och de busslinjer som vore aktuella för tråddragning utgör en så liten andel att det kommer kosta mer än vad det smakar. Bättre vore att följa utvecklingen mot miljövänligare bränsle så att alla bussars miljöfarliga bränslen kan ersättas med det.

Helsingborg utreder möjligheten till nytt spårvägsnät. Viljan finns alltså.
Man utreder samtidigt hur trådbussar skulle fungera.

Att sattsa på K-körfält är en bra början. Då finns redan utrymmet för vagnarna när deras tid kommer. Att dra trådbusstråd kan också vara en förberedelse för framtida vagnar - då finns infrastrukturen för spänningsförsörjningen färdig. Nackdelen är då att man får plocka ned en hel del koppartråd som inte längre kommer att användas efter att trådbusstrafiken konverterats.

/Tony