Eller huvudmannens benhårt stringenta tillämpning av dem? Det var ju så länge sedan


Moderatorer: Jourmaster, Infomaster
Det är under rusningstid som linjerna kan gå till andra slutstationer, speciellt just när tågen har kommit ut från depån. Oftast går dom efter vändningen enligt sitt linjenummer.Kantorn skrev:Ja det var en intelligent skyltning. Har de (SL) börjat använda 17, 18 och 19 lite om vartannat nuförtiden?
Men det är väl ändå de södra ändstationerna/grenarna som ska vara unika för linjenumret?Patrick skrev:Det är under rusningstid som linjerna kan gå till andra slutstationer, speciellt just när tågen har kommit ut från depån. Oftast går dom efter vändningen enligt sitt linjenummer.Kantorn skrev:Ja det var en intelligent skyltning. Har de (SL) börjat använda 17, 18 och 19 lite om vartannat nuförtiden?
Men det måste väl vara viktigare att ha rätt nummer på södra delen när det gäller gröna! Det spelar ju mindre roll om linjenumrena växlar i Västerort, där alla tåg "går åt samma håll" än mot Skarpnäck/Farsta/Hagsätra...Patrick skrev:Det är under rusningstid som linjerna kan gå till andra slutstationer, speciellt just när tågen har kommit ut från depån. Oftast går dom efter vändningen enligt sitt linjenummer.Kantorn skrev:Ja det var en intelligent skyltning. Har de (SL) börjat använda 17, 18 och 19 lite om vartannat nuförtiden?
Seriöst? Så för att inte RISKERA att kanske köra med fel linjenummer om ett tag, så ser man till att GARANTERAT köra felskyltat med en gång? Hur glömska tror man att förarna är?daniel_s skrev:Om man pga oregelmässigheter tvingas köra t ex till Högdalen med en 17 så behåller man linjenumret. Det är en lustig rest från spårvägstiden, men jag ser vissa fördelar med att göra på det här sättet. (Framförallt att man slipper ändra tillbaka linjenumret senare, för det brukar förarna vara duktiga på att glömma!)
Låter som en lysande idé! Åtminstone om du gillar att få kommentarer av passagerarna!Karsten skrev:Seriöst? Så för att inte RISKERA att kanske köra med fel linjenummer om ett tag, så ser man till att GARANTERAT köra felskyltat med en gång? Hur glömska tror man att förarna är?daniel_s skrev:Om man pga oregelmässigheter tvingas köra t ex till Högdalen med en 17 så behåller man linjenumret. Det är en lustig rest från spårvägstiden, men jag ser vissa fördelar med att göra på det här sättet. (Framförallt att man slipper ändra tillbaka linjenumret senare, för det brukar förarna vara duktiga på att glömma!)
Så ska jag börja göra när jag kör buss. Om jag kör linje 422 och efter det ska köra ett varv på 403 för att därefter åter köra linje 422, så låter jag bussen vara skyltad 422 hela tiden. Annars kanske jag glömmer att ändra tillbaka till 422 efter att ha kört 403.
Jag tror inte, jag vet. Under den sista tiden med Cx-tåg på tunnelbana 1 fanns det endast två förare i Alvik som skyltade om i båda ändarna. Om någon av dem hade kört ett tåg till, låt oss säga, Alvik och sedan blivit avlöst så stod det ALVIK i båda ändarna resten av dagen. Liknande saker kunde hända på veckosluten när någon deltidare körde och glömde ändra tillbaka efter sig.Karsten skrev:Seriöst? Så för att inte RISKERA att kanske köra med fel linjenummer om ett tag, så ser man till att GARANTERAT köra felskyltat med en gång? Hur glömska tror man att förarna är?
Hur var det när du körde på Saltis och grenbanan gick till stan, förblev den då inte väldigt ofta felskyltad tills du själv - på den halva minutens ändstationsuppehåll - gick in och ändrade skylten?Karsten skrev:Synd bara att morgondagens körning är linjeren på 434![]()
![]()
Men jag kanske kan skylta den fel från början ändå?
Jo, jag vet hur det är/var för de stackars tubförarna. Men varför låter man det bli så här, och hur gör man? Det hänger självklart ihop med införandet av C20, vilken inte går att skylta linjenummer på.daniel_s skrev:Jag tror inte, jag vet. Under den sista tiden med Cx-tåg på tunnelbana 1 fanns det endast två förare i Alvik som skyltade om i båda ändarna. Om någon av dem hade kört ett tåg till, låt oss säga, Alvik och sedan blivit avlöst så stod det ALVIK i båda ändarna resten av dagen. Liknande saker kunde hända på veckosluten när någon deltidare körde och glömde ändra tillbaka efter sig.Karsten skrev:Seriöst? Så för att inte RISKERA att kanske köra med fel linjenummer om ett tag, så ser man till att GARANTERAT köra felskyltat med en gång? Hur glömska tror man att förarna är?
Linje- och turnummerskyltningen hade då havererat fullständigt sedan ungefär två år, det var bara hallpersonalen på nätterna som ändrade tågnummerskyltarna och det de ställde in, det stod där resten av dagen. Således kunde man ofta se t ex linje 28/44 till Hökarängen gå i en eftermiddagstur på linje 29 till Högdalen. Om man frågade föraren så brukade han/hon svara något frågande att det ska de väl göra i hallen, vadå, det sa min utbildare inget om, typ. Och jag hade en ganska kul kollega som även jobbade i hallen och tyckte att det var Tågia-personalen som skulle fixa det där, fast hon var inhyrd av just Tågia till att göra bl a det! Hallå?![]()
Och om det blev någon omtågning så att t ex 18/4 blev 18/8 så var det ingen som kom ihåg att ändra i andra änden av tåget så en rörig trafikdag på bana 1 (dvs alla dagar) så kunde det vara fullständigt hopplöst att avgöra vad ett tågsätt egentligen var för tur för i V1 kunde det stå 17/24 HÄSSELBY på fronten och 18/102 Alvik på tumhjulen och i V8 kanske det stod 17/27 FARSTA på fronten och 18/105 på tumhjulen. (Autentiskt exempel!)
I samband med en arbetsplatsolycka föreslog jag för min dåvarande chef att vi skulle sluta att använda tågnummerskyltarna men det blev det inget av, fast i praktiken hade personalen redan genomfört denna förändring alldeles på egen hand.
Nej, skyltarna ändrades strax efter att jag bett konduktören göra vad som står på hans tjänstespec/lathund. Strax efteråt var tåget omskyltat, och konduktören ansåg i sju fall av tio att jag var en jobbig j-vel som inte gjorde dennes jobb när jag ändå skulle byta ände. Att jag sedan tyckte konduktören var en lat j-vel, för att han inte orkade skylta om när han ändå viserade biljetter i vagnen, möttes ofta av mothugg eftersom att konduktörerna inte behövde jobba på grenbanan, och det var ju där som tåget skulle skyltas om.daniel_s skrev:Hur var det när du körde på Saltis och grenbanan gick till stan, förblev den då inte väldigt ofta felskyltad tills du själv - på den halva minutens ändstationsuppehåll - gick in och ändrade skylten?Karsten skrev:Synd bara att morgondagens körning är linjeren på 434![]()
![]()
Men jag kanske kan skylta den fel från början ändå?
Där har du en poäng, när det kommer något nytt som är ännu lättare så tycker man helt plötsligt att det gamla är jobbigt fast det inte är det. När SS införde vevbara linjenummerskyltar i stället för lösa plåtsiffror så blev det plötsligt mycket lättare att ändra linjenumret. Och de lösa plåtsiffrorna var i sin tur mycket lättare att ändra än en massa olikfärgade glas som skulle bytas ut. Och nu är det bara att snurra på ett tumhjul men till och med det lyckas man glömma bort. Suck.Karsten skrev:Jo, jag vet hur det är/var för de stackars tubförarna. Men varför låter man det bli så här, och hur gör man? Det hänger självklart ihop med införandet av C20, vilken inte går att skylta linjenummer på.
KRIS! PANIK! Inför UNDANTAGSTILLSTÅND NUUU!mickeb skrev:Det gick ju bra det där, uppenbarligen fanns det fortfarande lite brasa att kasta bensin på
Kan följa upp med denna, en linje som inte synts sedan spårvagnens tid. Och ingen bryr sig - Upprörande!
kildor skrev:... för att inte tala om pendeltågens linjenummer!
Men tillbaka till tunnelbanan - Om man inte bryr sig om att skylta om linjenumret från 17 till 19 om tåget dirigeras om till Högdalen så kan man ju lika gärna skrota allt vad linjenummer heter.