Med Globen i sikte...

[Bussmicke]

C20 2220 ankommer Sockenplan idag på förmiddagen.

[Hyena]

Mycket fin bild. Men vad har hänt med LED-tavlan=?

//Björn

[Björn J.]

Inte för att vara avundsjuk på den där ensamma grejen i horisontlinjen, men snart kan vi ju visa bilder här med M31 på Via scania och Scandinavium i bakgrunden.

(Anita Ekberg och Samntha Fox hade ju två var, men Stockholm har bara en...)

Bj.

[Odd]

Mycket fin bild. Men vad har hänt med LED-tavlan=?

//Björn

Det är helt enkelt så att kameran tar bilden snabbare än vad LED-tavlan hinner uppdatera "bilden" den visar.

Anledningen är att matriserna med lysdioder adresseras med rader och kolumner, i grupper av lämplig storlek. Till exempel en matris med 8x8 lysdioder (64 punkter), behöver endast 16 anslutningar (8 rader och 8 kolumner) för att kunna användas, men det är bara en kolumn åt gången som visas, men växlingen går så snabbt att vi inte hinner uppfatta detta med våra egna ögon. Kameror är ibland snabbare än ögat.

[2763]

Mycket fin bild. Men vad har hänt med LED-tavlan=?

//Björn

Det är helt enkelt så att kameran tar bilden snabbare än vad LED-tavlan hinner uppdatera "bilden" den visar.

Anledningen är att matriserna med lysdioder adresseras med rader och kolumner, i grupper av lämplig storlek. Till exempel en matris med 8x8 lysdioder (64 punkter), behöver endast 16 anslutningar (8 rader och 8 kolumner) för att kunna användas, men det är bara en kolumn åt gången som visas, men växlingen går så snabbt att vi inte hinner uppfatta detta med våra egna ögon. Kameror är ibland snabbare än ögat.

Var går då gränsen för en förändring som ögat kan uppfatta?

När man en gång valde energidistribution genom högspänd växelström kom just ögat att vara en av de faktorer som påverkade frekvensvalet. Vi kan uppfatta enstaka förändringar som har en varaktighet av 20millisekunder, men om förändringarna sker kontinuerligt filtreras de bort. (Dvs en lampa som är tänd i endast 20ms hinner vi precis uppfatta emedan vi inte uppfattar den släckta perioden i en lampa som tänds med 20ms intervall. 20ms är periodtiden för 50Hz) (Det är därför som 17Hz på tåg kan uppfattas som blinkande, periodtiden är 60ms vilket vi hinner uppfatta!)

Skillnaden på en kamera (även en videokamera) och ögat är att ögat registrerar kontinuerligt emedan kameran tar ögonblicksbilder. En kamera registrerar alltså aldrig föränderligheten utan tar enbart en lång serie bilder. Det faktum att Ögat sen är långsamt gör att vi upplever en serie ögonblicksbilder som "levande" bara de är tagna tillräckligt tätt.

/Tony

[Niklas Karlsson]

Se där! Lite fysik så här på fredagskvällen.

En datorskärm fungerar väl på ett liknande vis. Normalt, när vi sitter framför skärmen och jobbar, uppfattar vi ju inte den blixtsnabba killen som springer runt inne i skärmen och släcker och tänder lyspunkter i olika färger. Han är rysligt snabb, men kan förstås inte vara överallt på en gång.

När en kamera tar rörliga bilder på förloppet (den tar väl 24 stillbilder per sekund) kan den hamna i ofas med killens rännande. Vårt mänskliga öga uppfattar det som att bilden rullar, vilket ju är ett synnerligen vanligt fenomen när man ser på en dataskärm genom en kameralins.

Nu ska jag gå och knyta mig, så nu får någon annan ta över föreläsningen.

[Daniel Nordling]

När det gäller fotografering är förklaringen lite mer komplicerad än så. Det hänger också ihop med slutarens konstruktion, där den kanske vanligaste typen kallas för ridåslutare. Den kan förenklat beskrivas som två gardiner (ridåer) som ligger framför filmen. Vid exponeringen låter man dessa röra sig över filmen med ett bestämt mellanrum, ju mindre mellanrum desto kortare slutartid. Det betyder också att för vissa tider kommer endast en del av filmen att belysas i taget, den kortaste tiden som hela filmen är belyst samtidigt brukar kallas för kamerans blixtsynktid (X-sync). (Då blixtens varaktighet är så kort att hela filmen måste vara öppen för exponering för att blixten skall få önskad effekt.)

Svårigheten att fotografera LED-displayer beror alltså på att de hinner förändras under tiden som slutaren rör på sig. För att framgångsrikt få med LED-displayens budskap måste vi välja en slutartid där hela filmen belyses samtidigt, det vill säga längre eller lika med kamerans blixtsynktid.

Typiskt ligger blixtsynktiden på 1/60 eller 1/90 sekund, på moderna kameror kan kortare tider förekomma (upp till 1/300 sekund, det är bara att läsa i kamerans instruktionsbok).

Bilden ovan är fotograferad med slutartiden 1/60 sekund, vilket tyvärr inte räckte för att få vagnen riktigt skarp (min kamera har en blixtsynktid på 1/125, men ljuset räckte inte).

/Daniel